Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.

<p>Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor. Jag har även försökt jämföra testmetoderna papper-och-penna och samtal. Studiens resultat visar att såväl valet av testmetod som de naturvetenskapliga begrepp som ingår i frågorna påverkar elevens resultat. Elevens möjligheter att förstå frågan och kunna prestera ett naturvetenskapligt korrekt svar är större vid ett samtal än vid papper-ochpenna test.</p>

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål. Resultatet av studien visar att lärarna var medvetna om vikten av att arbeta med ord- och begreppsförståelse samt att eleverna tenderar att ha en lägre ord- och begreppsförståelse på en svensk skola i England än på en svensk skola i Sverige. Lärarna poängterar att arbetet med ord- och begreppsförståelse sker mer medvetet på grund av att eleverna är tvåspråkiga. Resultatet visar att förväntningar från föräldrar och lärare påverkar elevernas kunskapsutveckling. Lärarna uppfattar att föräldrarnas förväntningar i på skolan i England skiljer sig från förväntningarna i Sverige i form av att de har högre krav på skolan och lärarna än på deras barn.

Dagens klassrum i de svenska skolorna blir mer och mer mångkulturella. I snitt var femte elev har utländsk bakgrund. Det ställer stora krav på verksamma lärare eftersom de behöver anpassa undervisningen för att tillgodose alla elevers behov och förutsättningar. Egna observationer visar att andraspråkselever har brister i begreppsförståelsen inom det matematiska området vikt. Forskning visar att elever generellt har brister i begreppsförståelsen inom just området vikt. Ytterligare framkommer det att vikt är ett lågprioriterat område inom matematiken, då relativt lite tid avses för att undervisa om vikt. Vidare finns det få forskare som genomfört studier om vikt, vilket begränsar lärares möjligheter till att vidareutveckla sin undervisning, på grund av avsaknad av kunskap inom det matematiska området vikt. Syftet med observationsstudien är att bidra med kunskap om elevers språkanvändning inom det matematiska området vikt. Utifrån frågeställningen; hur kommer kunskap om begrepp inom vikt till uttryck i andraspråkslevers matematiska kommunikation, har en deduktiv analys grundad i tidigare forskning genomförts. Ur tidigare forskning urskildes studiens ramverk och analysverktyg, som blev utgångspunkt i analysen av det empiriska materialet. Empirin består av videoobservationer, som transkriberats och analyserats. Resultatet visar att den kunskap om begrepp om vikt som kommer till uttryck synliggörs genom att andraspråkseleverna kopplar samman begrepp med begrepp, kopplar samman begrepp med representationer, kopplar samman begrepp med situationer och kopplar samman begrepp med metoder. Genom en varierad undervisning, skapas förutsättningar för andraspråkselever att uttrycka och förstå begrepp om vikt, samt deras samband. Det är även betydelsefullt att lärare lägger mycket tid på undervisning om vikt, med fokus på begrepp. Vidare är det av stor betydelse att forska vidare kring begreppsförståelse i matematik, i synnerhet inom området vikt. Det kan bidra till didaktisk vägledning för verksamma lärare och därmed skapa förutsättningar för en god undervisning inom det matematiska området vikt.

Algebra är ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka elevernas begreppsförståelse i matematikens algebra. Undersökningen studerar varierad undervisning där elever bland annat arbetar i grupper med uppgifter som exempelvis spel. Studien är kvalitativt genomförd med videoobservationer som insamlingsmetod. Resultatet visar att elevernas begreppsförståelse kan öka när de får förståelse för likhetstecknets betydelse, bokstavssymbolernas betydelse och genom att förstå algebraiskt uttryck. Även om begreppsförståelsen ökar visar resultatet att eleverna inte explicit använder de relevanta begreppen inom algebra. Slutsatsen är att eleverna behöver förstå delarna i algebra för att förstå helheten. Att gå utanför läroböcker i algebra kan öka begreppsförståelsen. Vidare forskning är att undersöka elevers explicita begreppsanvändande i området algebra.

Syftet med studien är att utifrån ett fokus på begreppsförståelse undersöka hur en varierad undervisning i geometri utvecklar SUM-elevers lärande. Det sker genom att en lektionsserie på fem lektioner genomförs med sju elever i årskurs 7. Lektionerna inspireras och utformas utifrån Skolverkets geometrimodul där varierad undervisning utgör en viktig del. En verksamhetsteoretisk modell ligger till grund som teoretisk utgångspunkt och som analysverktyg. Med verksamhetsteorins sociokulturella perspektiv och dess holistiska synsätt tas därmed hänsyn till flera medierande faktorer. I studien genomfördes reflektionsanteckningar, deltagande lektionsobservationer och elevintervjuer. Studiens resultat visar på att eleverna ökade sin förmåga att kommunicera geometrin, till viss del ökar deras förmåga att tolka och lösa problem. Ett positivt gruppklimat och konkret material kan ses som bidragande till det. Resultatet visar dock inte att elevernas förmåga att abstrahera geometriska begrepp ökat.

Detta är en studie av hur gymnasieelever uppfattar begreppet derivata. Studien inriktar sig på att undersöka vilken roll derivatans definition och derivatans grafiska representation har i elevernas förståelse och hur deras begreppsförståelse ser ut inom dessa två representationer. Data samlades in via två frågeformulär som besvarades av 17 elever. Dessa analyserades utifrån Tall och Vinners (1981) definition av begreppsbild samt med en modell av elevers förståelse av derivata som är framtagen av Zandieh (2000). Resultat och analys pekar på att den grafiska representationen har en framträdande roll i elevernas begreppsbild och de uppvisar även en större förståelse för denna representation. Derivatans definition antar främst rollen som en metod för att beräkna derivatan. Även om resultatet medför denna typ av generella slutsatser så visar analys av enskilda elevsvar även på stora individuella skillnader, både kring representationernas betydelse men också i vilken grad eleverna har tagit till sig begreppet. / This is a study of how high school students perceive the derivative concept. The role of the formal definition and the graphical representation in the student’s understanding will be in focus, and, also the conceptual understanding of these two representations. Data was collected from 17 students who answered two questionnaires. The analysis was based on the definition of concept image from Tall and Vinner (1981) and a framework of students’ understanding of derivative from Zandieh (2000). Result and analysis indicate that the graphical representation has a prominent role in the student’s concept image and there is also a higher understanding among this representation. The formal definition works more as a method for computing the derivative. Although it is possible to make this kind of general conclusions, analysis from individual student responses shows large individual differences, both among the importance of the representations but also to what extent the students capture the concept.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

Tidigare forskning redogör för ett starkt samband mellan läsförståelse och matematik. Denna studie undersöker några verksamma lärares inställning till läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med läsförståelse inom matematiken. Studiens teoretiska utgångspunkter är det kompensatoriska och relationella perspektivet inom specialpedagogiken. Dessa har använts för att tolka den insamlade datan. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som arbetar i grundskolans yngre år. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt och de teoretiska verktygen användes för att synliggöra om lärarnas tankar präglas av något av perspektiven. Resultatet av analysen visar att samtliga lärare anser att läsförståelsen är en stor del inom matematiken. De beskriver också att läsförståelse inom matematiken i stora drag handlar om begreppsförståelse och de arbetar därför konsekvent med att utveckla elevernas förståelse för begreppen. Lärarnas tankar och stödinsatser gällande läsförståelse och matematik präglas av både det kompensatoriska och relationella perspektivet. Det relationella perspektivet tycks dock prägla lärarnas tankar något mer än det kompensatoriska perspektivet.

Analogical reasoning is a key component in our ability to learn and drawn conclusions about novel concepts and phenomena based on the knowledge we have about structurally similar but well-known entities. Analogical reasoning is frequently used within science education thanks to its explanatory possibilities regarding abstract and incomprehensible concepts and phenomena. However, research has found that pupils often find it difficult to understand the teachers’ analogies – they find themselves with the double task of understanding both the source- and the target-domain of the analogy. To approach this difficulty, this report aims to investigate the didactical power of self-generated analogies, where the pupils themselves create the analogical comparison. In a systematic literature review, findings are synthetised from current studies and a few key elements for successful use of analogical reasoning and self-generated analogies within science education is presented. The investigation reveals that self-generated analogies benefit the conceptual understanding but may lead to misconceptions. Apart from extended conceptual understanding, the self-generated analogies 1) helps the pupils to contextualise the content, 2) promotes the ownership of learning, and 3) motivates them to investigate more about the content. To avoid misconceptions when using self-generated analogies, it is crucial that the teacher guides the pupils and points out the weak spots and limits to the analogies. / Analogiskt resonemang är en central kognitiv förmåga som hjälper oss att förstå nya och okända begrepp och fenomen utifrån de kunskaper vi redan har. Analogiska jämförelser används i stor utsträckning inom naturvetenskaplig undervisning eftersom de lämpar sig väl för att förklara abstrakta begrepp och fenomen som inte kan observeras med blotta ögat.                     Traditionellt förklarar läraren det nya och okända (kallat måldomänen) med en analogisk jämförelse till något konkret och välkänt (kallat källdomänen). Forskningen visar dock att eleverna ofta har svårt att förstå och relatera till lärarens källdomäner, och de ställs inför den dubbla uppgiften att avkoda både källdomän och måldomän för att bygga kunskap utifrån det analogiska exemplet. Denna rapport undersöker de didaktiska möjligheter och problem som ryms inom så kallade självgenererade analogier – där eleverna själva väljer källdomäner och utifrån dessa bygger analogiska kopplingar till måldomänen.  Denna rapport består av en systematisk litteraturstudie som syftar till att presentera och problematisera didaktiska aspekter av analogiskt resonemang och självgenererade analogier. Förutom att det gynnar elevernas begreppsförståelse på ett bredare plan så pekar resultatet på att självgenererade analogier 1) hjälper eleverna till ökad begreppsförståelse och att kontextualisera innehållet i undervisningen, 2) stärker det så kallade lärägandet och 3) verkar motiverande och sporrande att söka mer kunskap kring måldomänen. Det största problemet med analogiskt resonemang i allmänhet och självgenererade analogier i synnerhet är dock att det kan leda till att eleverna bygger sin kunskap på missuppfattningar kring de naturvetenskapliga begreppen. För att undvika sådana missuppfattningar bör läraren guida eleverna under skapandet av analogierna, och tydligt lyfta fram exemplens brister och begränsningar.  För lärare i naturvetenskapliga ämnen är alltså analogiskt resonemang och självgenererade analogier ett viktigt verktyg för att öka elevernas begreppsförståelse – samtidigt som pedagogen bör vara medveten om metodens problem.