No description available.

Undersökningen syftade till att utveckla och utvärdera ett arbetsmaterial för att befästa lägesbegrepp i årskurs 1, genom att integrerar rörelse och lek i lärandemomentet. Materialet utvärderades med hjälp av tre metoder för insamling av data. Metoderna var skriftligt test, observation och intervju. Det insamlade materialet analyserades därefter med både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod för att sammanställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna uppskattade aktiviteterna då hela kroppen involverades i lärandeprocessen. Det framkom även genom lekarna att eleverna hade god förståelse för lägesord. Trots detta var det många som hade svårt för att använda orden i muntlig kommunikation med kamraterna. Utifrån Bishops matematiska aktiviteter och Vygotskijs samt Deweys syn på socialt samspel analyseras resultatet vidare i diskussionen. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att rörelse och lek – rörelselek -  kan bidra till att skapa meningsfulla sammanhang där lärande sker på en högre nivå i samspelet med andra.

En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att studera svenska gymnasieelevers förståelse av begreppet kemisk reaktion. 21 elever deltog i undersökningen och fick svara på ett antal skriftliga frågor varefter sex elever genomgick en uppföljande intervju som skulle ge ytterligare djup i studien. Analysen av svaren har gjorts utifrån innehållskategorier och med avseende på vilka representationsnivåer; makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk svaren tillhör. Skriftliga svar på den första frågan har organiserats i en matris där de även har bedömts som giltiga, ofullständiga men giltiga, nyanserade och giltiga samt icke giltiga. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna verkar ha en fragmentarisk förståelse av begreppet kemisk reaktion som oftast befinner sig uteslutande på den makroskopiska nivån. Det framkom också att fokusering på atomer och på oktettregeln verkar dominera vissa elevers uppfattningar av reaktionsbegreppet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år introducerar och arbetar med området bråkräkning. Utifrån detta syfte så formulerades tre stycken frågeställningar: Hur beskriver lärare att de introducerar området för sina elever? Hur beskriver lärare i grundskolans tidigare år att de arbetar med området? Samt är lärare medvetna om någon svårighet med området bråk? För att kunna besvara dessa tre frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sju stycken lärare som arbetar runt om i Sverige. Studiens resultat visar att bråkräkning är någonting som upplevs som svårt av många elever samt att grunden till förståelse för området ligger vid en tydlig introduktion av både området i sig, men även av väsentliga begrepp. De intervjuade lärarna har även beskrivit hur de introducerar och arbetar med området bråkräkning och detta diskuteras sedan i enighet med tidigare forskning.

Studien är kvalitativ och fokuserar på förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet i upprepande mönster. Studien utgår ifrån litteraturbakgrunden som baseras på en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien beskriver en rad olika faktorer som anses vara gynnsamma för förskoleklasselevers förståelse för mönster. Utifrån dem fokuserar studien på mönstrets enhet i relation till konkret material och verbal förmåga i form av begreppsförståelse. Studien utförs som en lesson study med tillhörande för- och eftertest. Empirin bygger på sex stycken uppgifter som elever i förskoleklass arbetar med vid för – och eftertesterna samt utvärderingen av lesson studyn. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk utvecklat för att analysera förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet. Resultatet visar att en lektion om mönstrets enhet utvecklar elevernas förmåga att arbeta med upprepande mönster. Resultatet diskuteras även i förhållande till litteraturbakgrunden och det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att elever i förskoleklass har goda förutsättning att med små medel förstå mönstrets enhet samt hur de kan använda sig av den.

Undersökande arbetssätt, som internationellt kallas för Inquiry based sceince education och förkortas IBSE, är en arbetsmetod som det talas mycket om i undervisningssammanhang inom de naturorienterande ämnena och så även mina lärare under NOkursen i lärarutbildningen. Lärares direktiv är att undervisningen ska stimulera eleverna så att deras intresse och nyfikenhet väcks. Eleverna ska inom biologiundervisningen använda biologiska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om elevers begreppsutveckling inom de naturorienterande ämnena. Mer specifik ska studien besvara frågan: Hur utvecklar elever begreppslig förståelse genom IBSE i biologiundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har jag systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om biologi och naturvetenskap. Resultatet visar tydligt att elever som arbetar utefter IBSE får arbeta med alla sina sinnen, vilket är positivt då nya kunskaper ska införskaffas. Vetenskapliga begrepp upplevs som abstrakta och svårbegripliga för eleverna, då begreppen kan ha varierande betydelser beroende på situationen de befinner sig i. Genom att använda sig av IBSE i undervisningen få eleverna fler varierade möjligheter att inta nya kunskaper inom biologi, vilket utvecklar deras begrepps förståelse.

<p>Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit.</p><p> </p><p>Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts.</p><p> </p><p>Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet.</p><p> </p><p>I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal.</p>

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor. Jag har även försökt jämföra testmetoderna papper-och-penna och samtal. Studiens resultat visar att såväl valet av testmetod som de naturvetenskapliga begrepp som ingår i frågorna påverkar elevens resultat. Elevens möjligheter att förstå frågan och kunna prestera ett naturvetenskapligt korrekt svar är större vid ett samtal än vid papper-ochpenna test.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om eleverna är hjälpta av att använda tallinjen i arbetet med förståelsen för negativa tal. I undersökningen har en grupp elever från år 3 samt en grupp elever från år 5 deltagit.   Arbetssättet i undersökningen är baserat på aktionsforskningens principer. För- och eftertest samt dagboksanteckningar från de genomförda lektionspassen ligger till grund för analysen där en kvalitativ metod har använts.   Av resultaten går det att utläsa att elevernas rätta svar ökar på eftertestet samt att flera av eleverna använder tallinjen för att beskriva sina tankegångar vilket inte alls förekom på förtestet.   I arbetet lyfts även några viktiga moment som beroende på framställningen kan förenkla men även försvåra förståelsen. Diskussionen visar också att det läromedel den undersökta skolan använder kräver att läraren undervisar eleverna om de negativa talen, annars riskerar eleverna att memorera minnesregler utan att få någon förståelse för operationerna då de räknar med negativa tal.