Syftet med denna studie är att se om begreppsförståelse inom biologi och teknik ökar samt omengagemanget hos elever kan förbättras genom ett praktiskt arbetssätt. I studien har en mindregrupp elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer som undervisas i en särskildundervisningsgrupp ingått. Inom biologin var arbetsområdet människans immunförsvar och iteknik handlade undervisningen om begrepp som krafter, tyngdpunkt, lodrät och vågrät. I ämnetbiologi fick eleverna göra en teater om immunförsvaret och i ämnet teknik fick eleverna byggaraketer som sedan sköts i väg av luften i PET-flaskor. I vår studie har vi utgått frånpragmatismens ideér samt ett sociokulturellt perspektiv. Andra viktiga aspekter är attupplevelser samt kroppsliga förnimmelser är viktigt för lärandet. Resultatet i vår studie visaratt engagemanget ökade vid ett praktiskt arbetssätt. Gällande begreppsförståelsen blev denhögre för ämnet teknik vid ett praktiskt arbetssätt. I ämnet biologi var det ingen större skillnadi begreppsförståelsen efter teoretisk respektive praktisk lektion. Begreppen inom ämnet biologii denna studie var dock mer komplexa till sin natur än begreppen inom teknik. Eleverna mindesdock mer av den praktiska lektionen i biologi än vad de gjorde från den teoretiska lektionen.Vår studie kan därmed visa att ett praktiskt arbetssätt kan hjälpa inlärningen för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer.

Syftet med denna studie var att belysa hur elevers upplevelser genom fysiska aktiviteter påverkar deras begreppsförståelse om balans. De arbetssätt som valdes ut för studien var tankekartor, tornbygge samt en praktisk undervisningsmetod där utgångspunkten i lärandet baserades på embodied learning, vilket innebär att lärandet sker genom upplevelser. Variationsteorin samt den pragmatiska lärandeteorin är de två teorier studien utgår från. Studien genomfördes i en årskurs två där 20 elever deltog. Tre lektioner låg till grund för datainsamlingen, där tankekartor, observationer med videoinspelning, fokusgruppsintervju med ljudinspelning samt enkäter användes. Den första och tredje lektionen syftade till att ta reda på förkunskaper och efterkunskaper medan den andra lektionen byggde på fysiska aktiviteter kopplade till balans. Denna lektion var studiens huvudlektion och det var här det huvudsakliga lärandet skedde. Resultatet visar på att embodied learning, en praktisk undervisningsmetod baserad på upplevelser, har en positiv påverkan på elevernas naturvetenskapliga begreppsförståelse. Elevernas naturvetenskapliga begreppsanvändning ökade markant efter undervisningen. Detta framställdes både under fokusgruppsintervjun samt genom analyser av elevernas tankekartor innan och efter undervisningen. Eleverna gick från ett endast vardagligt beskrivande av fenomenet balans till att kunna dra kopplingar och föra resonemang om fenomenet genom användning av naturvetenskapliga begrepp.

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

Den här studien syftar till att undersöka lärares strategier att kommunicera med och stötta nyanlända elever, i årskurs 1–3, i deras lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp, samt synliggöra de möjligheter lärare ger nyanlända elever till att använda sitt förstaspråk i naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex verksamma lärare i årskurs 1–3 för att besvara studiens två frågeställningar: vilka anpassningar anger lärare att de gör i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers lärande av det naturvetenskapliga språket, då främst naturvetenskapliga begrepp?, samt på vilket sätt anger lärare att de ger nyanlända elever möjligheter att använda sitt förstaspråk i sin interaktion och kommunikation med lärare och klasskamrater i NO-undervisningen?. Studien utgår dels från ett pragmatiskt perspektiv på lärande, som anser att praktik och teori vävs samman i skolan, och dels ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där människan anses vara en social varelse som kommunicerar med hjälp av olika medierande verktyg. Studiens insamlade material har analyserats utifrån en innehållsanalys vilket innebär att mönster, likheter och skillnader har upptäckts och kategorier identifierats. Studiens resultat visar att de huvudsakliga strategierna lärarna anger att de använder sig av i NO-undervisningen för att stötta nyanlända elevers begreppsförståelse, är bildstöd och digitala medier, för att förklara olika begrepps innebörd. Ytterligare andra strategier som upptäcktes genom denna studie är: stöttning med hjälp av studiehandledaren, pedagogiska anpassningar (möjligheter och begränsningar till att använda förstaspråket/vardagliga språket), sociala anpassningar (känsla av trygghet), kooperativt arbete samt praktiskt arbete. Ett resultat som utmärkte sig utifrån studien är i vilken utsträckning nyanlända elever ges möjligheter att använda sitt förstaspråk i NO-undervisningen. Trots samtliga lärares medvetenhet om vikten av förstaspråkets användning i naturvetenskapsundervisningen för nyanlända elevers språkutveckling och begreppsförståelse, anger lärarna att kommunikationen på förstaspråket avtar och inte anses vara lika prioriterad så fort eleverna utvecklar ett fungerande svenskt språk. / <p>NO</p>

Den här studien undersöker gymnasieelevers begreppsförståelse inom trigonometri. Eleverna, som samtliga läser Ma 4, besvarade anonymt två frågeformulär där det ena bestod av en öppen fråga, medan det andra var upplagt som ett test med uppgifter att lösa. Den kvalitativa analysen baseras på Tall och Vinners (1981) teori om begreppsbild och Sfards (1991) uppdelning av begreppsförståelse i de tre processerna interiorisering, kondensering och reifiering. Resultatet indikerar att elever tenderar att använda cirkeltrigonometri före triangeltrigonometri för att lösa uppgifter, men att majoriteten av deras begreppsbilder består av både och. Det visade sig att radianer var det trigonometriska begrepp eleverna hade svårast för. Detta stämmer överens med tidigare forskning på området. Tre elever analyseras djupare med avseende på hur långt de har kommit i sin utveckling av begreppsförståelse inom trigonometri. Det ges även exempel på hur utvecklingsfaserna kan ge sig till uttryck hos enskilda elever. Såväl begreppsbild som vilka stadier eleverna befinner sig på i sin begreppsförståelse varierar stort. / This study investigates the conceptual understanding of high school students in a trigonometry context. The students, all of them taking the Swedish math course Ma 4, anonymously answered two questionnaires, one of them containing an open question, while the other was constructed like a test with problems to solve. The qualitative analysis is based on Tall &amp; Vinner’s (1981) theory of concept image and Sfard’s (1991) division of conceptual understanding into the three processes interiorization, condensation and reification. The result indicates that students tend to use circle trigonometry over triangle trigonometry for problem solving, however the majority of their concept images consist of both. Radians seemed to be the trigonometrical concept that the students had most trouble understanding. This corresponds with earlier research of trigonometry. In the analysis three students are more deeply analysed, based on how far they have come in their development of trigonometric conceptual understanding. Furthermore there are concrete examples of how the phases of development can be presented among individual students. The concept image as well as the levels of the students’ conceptual understanding vary considerably.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.

Kommunikation sker i alla sociala sammanhang och inom skolans värld är den av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med en systematisk litteraturstudie var syftet att undersöka vad forskningen säger att den muntliga och skriftliga kommunikationen kan ha för inverkan på elevernas matematiska begreppsförståelse och begreppsanvändning i grundskolan. För att samla in vetenskapligt underlag för detta, användes databasen Web of Science. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen används i större utsträckning än den skriftliga. Begreppsförståelsen blir djupare när eleverna kommunicerar med varandra och använder sig av de korrekta begreppen, för då sker ett utbyte av de matematiska idéerna och tankarna. Trots stora klasser och tidspress har resultatet visat att lärare kan använda sig av olika metoder för att främja både kommunikationen och begreppsförståelsen hos eleverna. / Communication takes place in all different types of social contexts and in school communication is of importance for the pupils' knowledge development. With a systematic literature review, the purpose was to examine what research says about the impact both oral and written communication could have on pupils' conceptual knowledge and their use of concepts in elementary school. The database Web of Science was used to gather scientific data. The results show that oral communication is used to a greater extent than written. The conceptual knowledge becomes greater when pupils communicate with each other and use the correct concepts – because then an exchange of mathematical ideas and thoughts take place. Despite large classes and time pressure in the classroom, the results have shown that teachers can use different methods to further both the communication and the conceptual knowledge of the pupils.

Mathematics is a subject that contains many different concepts that are ultimately important for students to have knowledge of in order to cope with the subject, but also everyday situations. The teaching of mathematics often means that the students get to meet mathematics by working through the mathematics textbook, where an alternative could be to let the students meet mathematics and its concepts through play. Play is especially important as a teaching method in preschool class, because preschool class is expected to use the playful pedagogy from preschool to prepare students for the school years to come. The purpose of this study is therefore to gain more knowledge in how preschool class teachers can promote students´ concept development in mathematics, by using play as a teaching method. The following research questions are addressed:  ·       What kinds of games are presented by teachers on social media to develop students´ mathematical conceptual ability in mathematics?  ·       What aspects of the teacher´s role are displayed on social media when it comes to students´ mathematical concept development through play? Posts on social media were collected, to see how active teachers in preschool class work with play in the subject of mathematics. The prevailing pandemic that took place at the time the work was written, influenced the choice of method. Social media is a collective name for a number of different platforms and for this work, 4 different platforms were selected to see how teachers use play in their mathematics lessons. To help analyzing the various posts, an analysis protocol was developed with various aspects around, among other things, the teacher´s role in the play. The results show that play in many posts is used in concept development. The results also show that teachers let their students work with different pedagogically materials and play to attach many of all the concepts of mathematics.

The purpose of the study is to incrase knowledge about the support available in teaching materials in biology, physics and chemistry for grades 1-3, to strengthen students who have Swedish as a second language. In the Swedish school, there are many students who have a mother tongue other than Swedish. Based on the study criteria, the selection landed on two teaching materials, the Book of NO and the Pulse NO book. These two teaching materials have been analyzed with a qauntitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative content analysis, a frequency table was produced that contains subject-specific words and concepts. In the qualitative text analysis, lookups were analyzed from a multimodal perspective with the support of a framework. The framework is based on compositions of text, image, colors, signs and symbols to make visible how a textbook is structured. The content was analyzed from a second language perspective regarding the students´understanding. In the quantitative frequency table, there were many subject-specific words, concepts, explanatory text and pictures, which indicates that there are explanations to support second language students. The results show that the multiomodal aspects of textbooks, which aim to help and clarify subject-specific words and concepts for second language students in their understanding, do not always do so. It turned out that there were gaps in the interaction between text and image. The study shows that there is a difference between the textbooks. One textbook clarifies the understanding of the concept more through better interaction with images, while the other textbook does not make it as clear. / Syftet med studien är att öka kunskapen om vilket stöd det finns i läromedel i biologi, fysik och kemi för årskurs 1-3, för att stärka elever som har svenska som andraspråk. I den svenska skolan finns det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Baserat på studiens kriterier landade urvalet på två läromedel, Boken om NO och Puls NO-boken.Dessa två läromedel har analyserats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen producerades en frekvenstabell som innehåller ämnesspecifika ord och begrepp. I den kvalitativa textanalysen analyserades uppslag ur ett multimodalt perspektiv med stöd av ett ramverk. Ramverket bygger på kompositioner av text, bild, färg tecken och symboler för att synliggöra hur en lärobok är uppbyggt. Innehållet analyserades ut ett andraspråksperspektiv med hänsyn till elevernas förförståelse. I den kvantitativa frekvenstabellen fanns det många ämnesspecifika ord, begrepp, förklarande text oh bilder, vilket tyder på att det finns förklaringar för att stödja andraspråksstudenter. Resultaten visar att de multimodala aspekten av läroböcker, som syftar till att hjälpa och förtydliga ämnesspecifika ord och begrepp för andraspråkselever i deras försåelse, inte alltid gör det. Det visade sig att det fanns luckor i interaktionen mellan text och bild. Studien visar att det finns en skillnad mellan läroböckerna. En lärobok klargör förståelsen av begreppen mer genom bättre interaktion med bilder, medan den andra läroboken inte gör det lika tydligt.

In this essay, we have investigated how students in year 2 of primary school understand, perceive and think about the phenomenon of gravity. We have used semi-structured interviews, individually and in pairs, and let the students make their thoughts visible with graphic representation in the form of drawn arrows before and after a practical activity. The current syllabus states that students at the end of year 3 should be able to talk about the phenomenon of gravity (Skolverket, 2019). The results from our study show that students in the early years of primary school have varying perceptions and understandings of gravity. It is not uncommon for students to have misconceptions about such an abstract physical phenomenon as gravity. Our study has shown that students' graphic representation reflects and clarifies students' understanding of gravity. Furthermore, the study confirms that all students who participated in the study can talk about gravity, but that a couple of students needed supportive teaching first. Another result is that students' graphical representation of gravity follows movement direction. We want to recommend teachers of younger students in primary school to emphasize and talk about concepts in physics. We also recommend to use semiotic resources such as drawing arrows and artifacts, in our study we used a solder, to make the phenomenon of gravity visible and thus improve students' understanding. The essay was conducted at a primary school in a medium-sized city in Sweden. The participants were 12 students, divided into 6 couples, who participated after we received the parents' and students' consent. / I det här examensarbetet har vi undersökt hur elever i grundskolans årskurs 2 förstår, uppfattar och tänker om fenomenet tyngdkraft. Vi har använt semistrukturerade intervjuer, individuellt och parvis, samt låtit eleverna synliggöra sina tankar med grafisk representation i form av ritade pilar före och efter laborativ undervisning. Aktuell kursplan säger att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna samtala om fenomenet tyngdkraft. Av resultatet från vår studie framgår att elever i grundskolans tidiga år har varierande uppfattning och förståelse om tyngdkraft. Det är inte ovanligt att eleverna har felaktiga föreställningar eller missuppfattningar om ett, för yngre elever, så abstrakt fysikaliskt fenomen som tyngdkraft. Det har i vår studie visats sig att elevers grafiska representation speglar och förtydligar elevernas förståelse av tyngdkraft. Vidare bekräftar studien att alla elever som deltagit i studien kan samtala om tyngdkraft men att ett par elever behövde stödjande undervisning först. Ytterligare ett resultat är att eleverna genomgående ritar tyngdkraftens riktning pilar, åt samma håll som föremålets rörelseriktning. Vi vill rekommendera lärare till yngre elever i grundskolan att lyfta och samtala om begrepp inom fysiken och nyttja semiotiska resurser som ritade pilar och artefakt, i vår studie använde vi ett lod, för att synliggöra fenomenet tyngdkraft och på så sätt förbättra elevernas förståelse. Undersökningen genomfördes på en grundskola i en medelstor stad i Sverige. Deltagarna var 12 elever, indelade i 6 par, som deltog efter att vi fått föräldrarnas och elevernas medgivande.