Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Syftet med undersökningen är att se hur två svenska lärosäten legitimerat sina beslut i gensvar till problematiken som pandemin ställt verksamheterna inför. Undersökningens material består av besluten som Karlstads universitet och Uppsala universitet tagit angående åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppsatsens syfte undersöks genom att besvara frågeställningarna: Hur legitimeras organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin? Kan man se en förändring över tid? Kan man se några skillnader mellan besluten från Karlstad respektive Uppsala universitet? Metoden för undersökningen är legitimeringsanalys, en modell inom kritisk diskursanalys framtagen av språkforskaren Theo van Leeuwen. Materialet analyseras först utifrån vad besluten berör och sedan utifrån vilka typer av legitimeringar (semiotiska handlingar som fungerar rättfärdigande) som använts för att motivera dessa beslut. Resultatet visar att lärosätena legitimerar sina beslut angående organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin, främst genom auktoriseringar, till en viss del genom rationaliseringar, i ett par fall genom moraliseringar men utan förekomster av mythopoesis. Det visar även att antalet auktoriseringar är relativt stabilt över tid hos båda lärosäten, likaså rationaliseringarna hos Karlstad universitet medan de går ner i antal över tid hos Uppsala universitet. Ytterligare skillnader mellan lärosätena är beslutens längd, legitimeringssnitt och vid vilket tidpunkt de tas. Diskussionen belyser möjliga aspekter som kan ligga till grund för övervikten av auktoriseringar, funktionen av de olika typerna av legitimeringar i besluten och hur de samspelar med beslutsfattande, åtgärdernas natur och undantag. Även antaganden kring varför de olika lärosätena tar beslut vid olika tillfällen samt likheter och skillnader mellan hur de legitimerar sina beslut diskuteras. Diskussionen jämför även resultatet för denna studie med tidigare forskningsresultat med legitimeringsanalys på olika typer av myndighetstext.

Business partners have developed from the controller profession in recent times. The role is divided into the use of financial information and guidance and is expected to contribute in strategic decision-making. The study intends to contribute to the research gap, business partners within small companies. The research question of the study was "What parts and to what extent of the strategic decision-making process in small companies can the business partners influence and why?". The purpose of the study is to create understanding, which means answering how- and why questions which is achieved when answering the research question. The representative of the business partner in small companies was the CFO and not the controller as in larger companies. Interviews were conducted with four companies where a decision-maker and a CFO were interviewed. The questions were asked according to a semi-structured questionnaire. The questions were about the pillars of the study, which are the expectations of business partners from both interviewees, the use of financial information, guidance, and recommendations. Finally, questions were asked regarding the companies' strategic decisions and the involvement of business partners in the form of contributing financial information and guidance to discussions and documents. After collecting data, these were compiled and analyzed in themes similar to the questionnaire. The study's contribution provides indications for future researchers and the conclusions of the study showed that business partners in small companies had an influential part in strategic decisions where guidance and financial information are the role's biggest tools. The business partner has personalized roles with added responsibilities in these small businesses. The business partner's involvement is noticeably influenced by the characteristics of small businesses, but not as high as the study's original expectation. The characteristics, on the other hand, showed tendencies for even smaller companies to have a higher demonstrated degree of these characteristics. The proposed analysis model can be considered a representative model, it shows the context and how all parts are connected. / Business partners har utvecklats från controlleryrket på senare tid. Rollen är uppdelad i användning av finansiell information och rådgivning och förväntas bidra till strategiska beslut. Studien avser att bidra till forskningsgapet business partners inom småföretag. Forskningsfrågan studien besvarade var “Vilka delar och i vilken omfattning av den strategiska beslutsprocessen i småföretag kan business partners influera och varför?”. Syftet med studien är att skapa förståelse vilket innebär besvarande av hur- och varför frågor vilket uppnås vid svar av forskningsfråga. Representant för business partnern i småföretag var CFO och inte controller som i större företag. Intervjuer gjordes med fyra företag där en beslutsfattare och en CFO intervjuades. Frågorna ställdes enligt ett semistrukturerade frågeformulär. Frågorna handlade om studiens grundpelare vilket är förväntningarna på business partners från båda intervjuade, användningen av finansiell information, rådgivning och rekommendationer. Slutligen ställdes frågor hur företagens strategiska beslut såg ut samt business partners involvering i form av bidragande av finansiell information och rådgivning till diskussioner och underlag. Efter insamlat underlag sammanställdes och analyserades dessa i teman likt frågeformuläret. Studiens bidrag ger indikationer till framtida forskare och slutsatserna av studien påvisade att business partner i småföretag hade en påverkande del vid strategiska beslut där rådgivning och finansiell information är rollens största verktyg. Business partners arbete och åsikter är högt värderade, de arbetar i skräddarsydda roller med ytterligare ansvarsområden i småföretagen. Business partnerns involvering är märkbart påverkad av småföretagens karaktärsdrag men inte lika hög som studiens ursprungliga förväntan. Karaktärsdragen visade däremot tendenser till att mindre småföretag hade en högre påvisad grad av dessa karaktärsdrag. Den föreslagna analysmodellen kan anses vara en representativ modell, den visar sammanhanget och hur alla delar hänger ihop.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

Uppsatsen tar sikte på svenska polisers beslutsfattning inom situationer där någon form av legitim våldsanvändning kan bli aktuell. I uppsatsen har sex poliser från polisområde södra Skåne (POSS) tillfrågats om deras beslutsfattande i tre fiktiva scenarion. Scenariona benämns som dynamiska situationer då de hela tiden skiftade beroende på vad den tillfrågade polisen svarat på föregående fråga. Scenariona var inte på något sätt tillspetsade utan var tre vanligt förekommande situationer som poliser hamnar i där legitimt våld kan vara det enda sättet att lösa tjänsteåtgärden som de har blivit beordrade till. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det går till när poliser i yttre tjänst tar beslut om våldsanvändning för att verkställa sin tjänsteåtgärd.  Resultatet visade att intervjupersonerna ofta tänkte i mönster men var även analytiska när situationen utvecklade sig på ett sätt de inte var förberedda på. Detta ligger i linje med Kahnemans teori (2011) om att vi har två olika system, kallade implicita och explicita systemen, som konkurrerar och samverkar med varandra när vi ska ta beslut. Här ges även stöd för Kleins teori (1999 & 2011) att blåljuspersonal ofta tänker i mönster och mönsterigenkänning vid beslutsfattning. Intervjuerna visar att poliser ofta har en gräns när de övergår till våldsanvändning för att verkställa en tjänsteåtgärd och gör så för att inte riskera sin egen säkerhet, vilket tyder på ett högt säkerhetsmedvetande. De gånger poliser tar medvetna avsteg från sin egen säkerhet görs detta för att uppnå målet med tjänsteåtgärden snabbare då den dynamiska situationen inte tillåter den tidsfrist som egentligen behövs.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.

I Sverige är socialtjänsten formellt underställd politiken. Denna studies syfte var att undersöka socialtjänstens enhetschefers perspektiv på socialnämndpolitikernas roll och möjlighet att påverka socialtjänstens arbete. Studien hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem enhetschefer för olika myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten. Tematisk analys, rollteori och teori om social makt valdes ut till analysen. Studiens huvudresultat visade att enhetschefer ansåg att socialnämndspolitikerna ska sätta övergripande mål och riktlinjer för socialtjänstens arbete utan att detaljstyra. Tillit till tjänstepersonernas kompetens är viktigt. Politikerna har makten över strukturella beslut som exempelvis budget, medan socialsekreterarna har störst inflytande över individärenden. Enhetscheferna önskade högre budget för att kunna öka antalet anställda. Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet i denna studie att tjänstepersonerna oftast är de som står för yrkesetiken. Goda relationer och tätare samarbete beskrevs som gynnsamma faktorer för framtida samarbete vilket är relevant för yrkesutövande att stäva efter. / Swedish social services are formally subordinated to municipal politics. This study’s purpose was to examine the perspective of middle managers in social services regarding the role of social committee politicians and their capacity to influence the work of social services. This qualitative study obtained data through semi-structured interviews with five middle managers. Thematic analysis, role theory and theory of social power were chosen for the analysis. Main results of the study showed that managers expect politicians to set the overall goals and guidelines, but not control in detail. Politicians have power over structural decisions such as budget, while social secretaries exert the greatest influence over individual matters. In contrast to previous research, this study showed that social workers more common than politicians take responsibility for professional ethics. Good relationships and closer cooperation were described as favorable factors for future cooperation, which is relevant for professionals to strive for.

Ekonomiska beslut tagna på magkänsla är ett av de fundamentala finansiella tillvägagångssätten.Beslut tagna på fel premisser kan leda till förluster. Genom att ta rätt beslut baserat på rätt premisser kan resultaten bli önskvärda. Det finns många teorier och förklaringsmodeller för att förklara beslutsfattande. Även om det är många teorier så är dessa uppdelade i huvudsak i två typer, normativ teori och deskriptiv teori. Den normativa stödjer rationellt beslutsfattande, den senare hur besluten tas av människor. Både dessa teorier speglar verkligheten, även beskrivande teori söker en viss nivå av rationalitet i det faktiska beslutsfattandet.  Studien utfördes med en kvalitativ metod, där underlaget baserats på intervjuer av sju beslutsfattare som tar någon form av finansiella beslut. Analysen av denna undersökning visade att magkänsla är något de undersökta respondenterna använt sig av vid beslut, ibland godtycklig och ibland med en stark underliggande bas av rationellt tänkande.  Uppsatsen kan visa att magkänsla enligt teorins begrepp är varierbar beroende på kunskapsområde. I stället går det att understryka att den används vid en mängd olika situationer. Slutsatsen visade att det är alltför många definitioner, distinktioner och grundläggande förutsättningar som var tvunget att redas ut först innan frågan kunde besvaras i sin helhet, då fråganinte gick att besvara på ett rimligt kortfattat sätt under tio veckor. Undersökningen visade att magkänsla och finansiellt beslutsfattandet trots det används enligt teorin och i denna undersökning. / Financial decisions made on gut feeling are one of the fundamental financial approaches. Decisions made on the wrong premises can lead to financial losses. By making the right decision based on the right premises, the results can be desirable. There are many theories and models to explain decision making. Although there are many theories, these are mainly divided into two types, normative theory and descriptive theory. The normative supports rational decision-making, the latter how people make decisions. Both of these theories reflect reality, even descriptive theory seeks a certain level of rationality in actual decision-making. The study was carried out using a qualitative method, where the data was based on interviews with seven decision-makers who make some form of financial decision. The analysis of this survey showed that gut feeling is something the surveyed respondents used in decisions, sometimes arbitrary and sometimes with a strong underlying basis of rational thinking. The essay can show that gut feeling according to the concept of the theory is variable depending on the area of knowledge. Instead, it can be emphasized that it is used in a variety of situations.The conclusion showed that there are too many definitions, distinctions and basic conditions that had to be sorted out first before the question could be answered in its entirety, as the question could not be answered in a reasonably concise manner for ten weeks. The study showed that gut feeling and financial decision making are nevertheless used according to the theory and in this study.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.