Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material. Materialet vi använder är beslut från tingsrätten där de olika parterna får lägga fram sin talan kring adoptionen och där ett slutligt beslut fastställs. I förarbeten presenteras förslag till lagändringar vilka är inspirerade av rådande trender och opinioner inom samhälle och forskning. Därför anser vi att det som presenteras i förarbeten gällande adoption och som påverkar familjehemsbarn dels är utav samhällelig påverkan. När ett beslut fastställs är det viktigt att skälen till adoptionen har stöd i lagen. Om andra faktorer förutom gällande rätt spelar in på vad parterna åberopar kan dessa vara värda att uppmärksammas och lyftas fram som viktiga aspekter gällande adoption. Genom vår studie kunde vi utläsa fyra olika teman i de beslut vi granskade som vi inte kunde återfinna i 4 kap. FB. Dessutom kunde vi finna på motsättningar mellan de olika paragraferna och teman som vi kunde utläsa.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge. / Halmstad municipality decided in 1989 on the need for a new landfill, in 2006 a decision onthe location Kistinge was made. In 2011 were zoning decision on which citizens started anaction group hoping to influence politicians to rethink and relocate the landfill farther fromthe urban area. The phenomenon civic group of this kind is especially interesting in a countrylike Sweden, characterized by high trust in government institutions. In order to answer ourquestions about the three actor groups'; citizens, politicians and officials’ experiences ofparticipation, process and decision of the case Kistinge we have been using the ideal types,designed from previous research in this area, attempted to capture the three different groups ofactors perceptions of the case from a legitimacy perspective. We concluded that the public hashad a low perception of legitimacy while politicians and officials have had a high perceptionof legitimacy.

Bakgrund​: Daglig verksamhet är en LSS-insats för personer i yrkesverksam ålder. Pensionen orsakar ofta minskad delaktighet i aktivitet och få studier relaterar till hur personen bör involveras i sitt pensionsbeslut. Syfte​: Att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar sin delaktighet i aktivitet i samband med och efter pension från daglig verksamhet. Metod​: Studien är empirisk med kvalitativ metod som av kombinerat kriterie- och snöbollsurval resulterade i elva intervjuer. Intervjuguiden är teoretiskt förankrad i Model of Human Occupation. Transkriberad data analyserades med systematisk textkondensering. Resultat​: Första temat redovisar positiv och negativ uppfattning av delaktighet vid pension, gemensamt var diffus uppfattning till varför pensionen inföll. Nästkommande tema inbegriper delaktighet i bostaden som förknippades med att självständigt fatta beslut. Tredje temat lyfter att meningsfulla aktiviteter som följt med i pensionsövergången uppfattades främja delaktighet. Avslutande tema utmärker delaktighet i sociala sammanhang som betydelsefullt för välbefinnande och främjar uppfattningen av tillhörighet. Diskussion​: En optimal pensionsövergång bör innefatta individanpassade förberedelser. Beslutsfattandets betydelse kan relateras till erfarenheter från anstaltsvård. Lättillgängliga aktiviteter som samhället erbjöd tillhandahöll omväxling i personens fysiska och sociala miljö. Konklusion​: Förberedelse, successiv övergång, möjligheter att fatta beslut, urval och socialt nätverk var av betydelse för positiv uppfattning av delaktighet i aktivitet efter pension. / Background​: Daily activity centre is an LSS initiative for people of working age. Retirement can often cause reduced participation in activity and few studies relate to how the person should be involved in his own retirement decision. Purpose​: To describe how people with intellectual disabilities perceive occupational participation after and in conjunction with retirement from a daily activity centre. Method​: An empirical study using a qualitative method, with a combined criteria and snowball sampling method resulted in eleven interviews. The interview guide had its theoretical foundation in the Model of Human Occupation. Transcribed data was analysed by systematic text condensation. Result​: The first theme presents positive and negative perceptions of participation in retirement. In general, there was a diffuse perception of why the retirement occurred. The next theme includes participation in the residence that was associated with making independent decisions. The third theme emphasizes that occupational participation was promoted by performing activities that were meaningful before retirement. The final theme distinguishes participation in social contexts as important for well-being and the perception of belonging. Discussion​: In order for the participants to achieve an optimal retirement transition, individualized preparations are required. The importance of decision-making can be related to experience from institutional care. The society provided accessible activities which offered variety in the physical and social environment. Conclusion​: Preparation, successive transition, opportunities to engage in decision-making and join a social network were important to perceptions of occupational participation after retirement.

Beslut fattas av såväl privatpersoner som av verksamheter och i dagens samhälle där information produceras i ofantliga mängder i en hastighet som knappt går att mäta så finns det mycket information att ta till sig som stöd när dessa beslut ska fattas. Ett sätt att tackla all denna information eller data är att använda visualisering som stöd när beslut ska fattas, det är vad denna studie undersökt, den har undersökt beslutsfattares sätt att se på beslutsprocesser i en konsultverksamhet samt hur denna process använder sig av visualisering. Studien har besvarat frågeställningen: ”Hur används visualisering av information i affärsmässigt beslutsfattande inom en konsultverksamhet på taktisk nivå?”. För att undersöka saken tillämpades en fallstudie som undersökningsmetod eftersom det var det faktiska användandet som skulle undersökas är det just beslutsfattare som fått besvara detta. Tidigare litteratur tar upp visualisering som positivt men det främsta som undersökts har gjorts i litteraturstudier, vilket denna studie inte kommer att göra. Det upplevs ett gap när det kommer till vad beslutsfattare själva anser samt hur visualisering används praktiskt. Studien har genomförts på en konsultverksamhet och har inriktat sig mot taktiska beslut som en avgränsning. Utav vad som framkommit i studien och med stöttande litteratur så är inställningen till visualisering positiv samtidigt som den faktiskt inte används i stor utsträckning.

Goodwillandelen i rörelseförvärv har under den senaste tiden blivit högre med ett genomsnitt på 51% under 2014 för alla gjorda förvärv enligt Gauffin et al., (2016, s. 1). Gauffin et al. menar vidare att dessa 51% representeras av en summa på cirka 92 miljarder kronor. Detta ger att företagen måste ta beslut angående nedskrivning av goodwill utefter de beräkningar som ges av de internationella redovisningsreglerna (IFRS) som noterade bolag inom EU måste utgå ifrån (Sundgren, et. al. 2013, s. 11). En nedskrivning av goodwill innebär en direkt kostnad för företaget, vilket medför en mindre vinst. Ämnen som studien har undersökt när det kommer till nedskrivning av goodwill är påverkan från intressenter och beslut om vinst.Problembakgrunden mynnade ut i följande problemformulering ”Är vinsten en faktor som styr intressenternas påverkan på företagens beslut vid nedskrivning av goodwill?”. Studiens syfte är att studera samband mellan en värdeminskning av goodwill och relevanta företagsekonomiska nyckeltal. Detta för att sedan analysera resultatet och göra en utvärdering kring huruvida intressenterna påverkar värdeminskningen av goodwill och företagens resultat. Detta för att sedan använda detta som en grund till praktiska rekommendationer.För att besvara problemformuleringen har en kvantitativ metod använts genom att studera redovisningsinformation från olika svenska börsnoterade företag. Datainsamlingen har skett genom databaserna Retriever Business, Börsdata samt företagens egna årsredovisningar för åren 2007 till 2015. Utifrån denna information har urval skett utifrån framtagna urvalskriterier som resulterade i 82 bolag och totalt 195 nedskrivningar under perioden. Databearbetningen har skett i programmet Minitab där det tagits fram korrelationstest, beskrivande statistik samt scatterplots med regressionslinje som visar korrelationen grafiskt.Studiens resultat ger inte statistiskt stöd för att intressenterna skulle påverka besluten angående goodwillnedskrivning och vinst. Däremot kunde tendenser urskiljas angående företagens medvetenhet angående hur goodwillnedskrivningar kan tolkas av intressenterna. Det kan konstateras att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan höga vinster och högre nedskrivningsandel av goodwill. Det fanns inte heller något statistiskt signifikant samband som bekräftade att företag vill hålla nere kostnaderna för att undvika att sänka sin vinst, däremot visade resultatet tendenser som kan tolkas som att det är på detta sätt. Utifrån resultatet ges rekommendationerna att tillvägagångssättet för beräkningarna av nedskrivning av goodwill bör tydliggöras. Detta för att företagen ska känna sig tryggare när det kommer till att göra denna värdering. Utöver detta rekommenderas att reglerna i IFRS angående återföring av goodwill bör lättas upp.

Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares bedömning om de ska anmäla till socialtjänsten när det finns misstanke om att ett barn far illa och vilka omständigheter som de tar hänsyn till vid beslutet samt deras upplevelse av beslutsprocessen.För att besvara syftet har studien genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Författarna har intervjuat fem förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet där samtliga har erfarenhet av att ha gjort minst en orosanmälan. Studien har genomförts med en induktiv ansats och resultatet analyserades utifrån valda teoretiska perspektiv; socialkonstruktivism och emotionssociologi. I studien framkommer det att det fanns en osäkerhet genom hela beslutsprocessen för förskollärarna i studien. Osäkerhet uppkom vid att tyda de tecken respondenterna såg hos barnet och vårdnadshavaren. Det påverkade beslutet beroende på hur de bedömde de tecken de identifierade. Samtliga berättar att beslutsprocessen är en jobbig upplevelse och samtliga tog upp stödet med kollegorna som en viktig del i beslutet. I studien framkommer det att kollegorna påverkade bedömningen både positivt och negativt. Förskollärarna i studien sökte stöttning från förskolechef och/eller socialtjänsten för att få en bekräftelse i deras oro. Slutsatserna är att osäkerhet, brist på tilltro till sin egen bedömning och relationen till vårdnadshavaren minskar benägenheten att orosanmäla. Erfarenhet av både yrket och att ha gjort orosanmälan tidigare påverkade processen positivt, det gav en högre anmälningsbenägenhet.

Bakgrund: En ny form av organisationsstruktur, som ofta benämns som självstyrande organisationer, har växt fram de senaste decennierna, framför allt inom branscher som kräver att företagen snabbt anpassar sig till nya miljöer och förutsättningar. Det tydligaste kännetecknet är att makten att fatta mer övergripande beslut är delegerad och att anställda har befogenhet att fatta beslut som inte bara ligger inom deras roll utan större beslut som påverkar andra eller hela organisationen. Strategiska beslut är ofta nära kopplat till en chefsroll eller ledningsfunktion vilket mynnade ut i intresset att undersöka hur självstyrande organisationer fattar strategiska beslut.  Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur beslutsprocessen ser ut kring strategiska beslut i självstyrande organisationer.  Metod: Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av tre kvalitativa intervjuer. Kodning användes för att tolka det insamlade empiriska materialet och analysera det.  Slutsats: Studiens resultat visar att när större strategiska beslut med stor påverkan på organisationen ska fattas tillämpas hierarki i den benämningen att besluten flyttas en nivå upp till exempelvis en styrelse. Samtidigt fattas större delen av besluten i organisationen med hjälp av en rådgivningsprocess. Några grundläggande förutsättningar för att beslutsprocessen ska fungera i en självstyrande organisation är öppenhet, transparens och kommunikation. Öppenheten är kopplad till möjligheten att ta initiativ till beslut och att det är öppet för alla. Befogenheten och möjligheten att ta beslut utgår från att alla har tillgång till samma information, därför är den finansiella informationen transparent i organisationerna. Kommunikation och kommunikationsplattformar är kittet i de självstyrande organisationerna. De bidrar till öppenheten och transparensen så att alla kan ta initiativ och att besluten som fattas enkelt kan kommuniceras. Avslutningsvis visar studiens resultat att rådgivningsprocessen som används för att fatta besluten bidrar till att kvalitetssäkra dem genom att konstruktiv feedback tillämpas.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare (SYV) har i hur elevernas självkänsla kan vara med och påverka karriärvalen. Kan valen bli bättre välgrundade om SYV också tar hänsyn till självkänslan? Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat 8 studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå. Tidigare forskning visar att det finns mycket forskning kring begreppet självkänsla, men mindre om elevernas föreställningar om sig själva i relation till studier och arbete. Jag har valt att se på det ur SYV:s perspektiv. Ett tongivande resultat är att de flesta informanter tror att det skulle gå att minska felval, omval och liknande med en ökad förståelse för konsekvenserna av att ha en bristande självkänsla. Att ha insikt och kunskap om sig själv förbättrar förutsättningarna att göra välgrundade val. Empirin har analyserats utifrån Supers teori (1990) och SCCT (1994). Utifrån dessa teorier har jag velat förstå vad som påverkar karriärutvecklingen och på vilket sätt den påverkas av självkänslan. Analysen visar att vi påverkas av betydelsefulla andra som t ex föräldrar, lärare och kompisar, men med en god självkänsla anpassar man sig inte endast efter andra.

Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd när de fattar avslagsbeslut. Frågeställningarna har utformats för att särskilt fånga upp aspekter kopplade till känslor.  Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ge svar på studiens frågeställningar. Sammantaget visar studien att grad av professionalitet hos socialsekreteraren, dennes dagsform, värderingar och förmåga till att relatera till den sökande påverkar vad hon känner vid avslagsbeslut. Vidare påverkar även brukarens uppförande samt stress och kollegialt stöd i organisationen.  Genom studien förtydligas länken mellan kända faktorer som påverkar vid beslut och vad socialsekreterarna känner. Utifrån detta blir det relevant att fråga huruvida större fokus inte ska läggas på forskning kopplat till emotioner och beslutsfattande.