Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten. Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget. Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt. Numera omfattar tioårsregeln utländska andelar och delägarrätter om dessa förvärvades under tiden den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige. Tioårsregelns syfte är att hindra skattskyldiga att undandraga den svenska staten skatteintäkter vid utflyttning. Exitbeskattning är en synonym till utflyttningsbeskattning. Exitskatt avseende kapital innebär att beskattning sker på en orealiserad latent vinst på grund av att den skattskyldige flyttar ut från staten. Tioårsregeln kan sägas vara en typ av exitskatteregel eftersom den grundas på en utsträckt hemvistprincip. Bestämmelser om exitskatter avseende kapitalvinster är generellt sett svåra att rättfärdiga eftersom en mängd krav ställs för att sådana regler skall betraktas förenliga med EG-rätten. EGD har genom praxis stadgat vissa krav avseende utformning av exitskatteregler. Exitskatter i sig har inte ansetts strida mot EG-rätten, vilket kan utläsas från Lasteyrie-domen. I det senare avgjorda N-målet konstaterades att regler om exitskatt i form av uppskovsbeskattning måste anses godkända av EGD, i alla fall då de inte är förenade med alltför hårda krav för den skattskyldige. För att inte strida mot EG-rätten bör värdenedgångar efter utflyttning beaktas samtidigt som krav på säkerhet och dylikt inte får ställas på den skattskyldige. Artikel 13 i OECD:s modellavtal gällande kapitalvinster reglerar inte problematiken kring olika staters bestämmelser om kapitalskatt skall tas ut eller på vilket sätt kapitalvinst skall beskattas. Artikeln reglerar i stället hur skatteanspråket avseende kapitalvinst skall fördelas mellan staterna. Det är inte alltför ovanligt att de svenska skatteavtalen skiljer sig från OECD:s modellavtal i vissa avseenden.  Begränsningarna i Sveriges beskattningsrätt innebär ofta en inskränkning i de antal år som Sverige har rätt att beskatta kapitalvinster och/eller att svenska delägarrätter samt andelar endast omfattas av den svenska beskattningsrätten. Utvidgningen av tioårsregeln är verkningslös eftersom de svenska skatteavtalen är formulerade på ett sätt som leder till att Sverige förhindras att utöva sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln, som avtalen föreskriver. Tioårsregeln har inte effektiviserats med hjälp av utvidgningen till att även omfatta utländska andelar på grund av skatteavtalens neutraliserande effekt. Skatteavtalen leder till att tioårsregeln är verkningslös och för att syftet med den utvidgade tioårsregeln skall uppnås måste Sverige omförhandla sina skatteavtal. Om en skattskyldig person vid utflyttning behandlas negativt av tioårsregeln i jämförelse med en skattskyldig person som fortsätter vara bosatt i Sverige, kan regeln fungera hindrande. Eftersom beskattning av kapitalvinst enligt tioårsregeln sker på samma sätt för den utflyttade personen som för den i Sverige kvarvarande personen föreligger ingen negativ särbehandling, vilket innebär att regeln är förenlig med EG-rätten. Tioårsregeln bör ersättas av ett system bestående av exitbeskattning med möjlighet till uppskov, vilket vi betraktar som en mer ändamålsenlig lösning. Vår utredning påvisar att förslaget uppnår samma syfte som tioårsregeln strävar efter samtidigt som det framstår förenligt med EG-rätten. Problematiken avseende skatteflykt och skatteundandragande som tioårsregeln kan medföra är dock inte löst i sin helhet i och med det framställda förslaget. Problematiken med skatteflykt och skatteundandragande vid utflyttningssituationer kvarstår så länge Sveriges skatteavtal inte omförhandlas. / The aim of this thesis is to investigate whether the ten-year-rule in chapter 3 section 19 of the Income Tax Law is contrary to EC-law. The consequences of the extended rule in connection with international contract law regarding taxation agreement are furthermore investigated. The lack of complete harmonization within tax law in the EU brings case law from the European Court of Justice into a position of great importance since it serves as guidance for the member states. Tax rules in national law may not be constructed in a way that is contrary to the right of free movement in the EC-treaty. A general explanation of the ten-year-rule is that capital gains which arise from disposal of assets shall be subject to Swedish tax during a ten-year period following emigration from Sweden. The former wording of the ten-year-rule has not been working appropriately. The present outline of the ten-year-rule also comprises foreign shares if they were acquired during a period when the taxpayer was liable to unlimited taxation in Sweden. The aim of the ten-year-rule is to hinder taxpayers avoiding paying governmental taxes after emigration. Exit tax is a synonym for emigration tax. Exit tax regarding capital leads to taxation of gains that has not yet been subject to realization due to the taxpayer’s emigration. The ten-year-rule can be regarded as an exit tax since it is based on an extended domicile principle. Rules regarding exit tax of capital gains are generally difficult to justify because of the various requirements to be fulfilled in order to comply with EC-law. ECJ has through case law enacted certain requirements regarding construction of exit tax rules in national law. From the judgment of the Lasteyrie-case it can be understood that exit taxes per se is not contrary to EC-law. The later ruled N-case established that exit tax rules supplemented with a possibility of tax deferral has to be considered approved by ECJ, at least when not combined with far too strict requirements for the taxpayer. In order for exit tax rules in national law not to be contrary to EC-law shall rate decrease be considered after emigration and security requirements cannot be demanded. Article 13 of the OECD's Model Tax Convention regarding capital gains does not regulate if capital gains shall be taxed or in what way capital gains shall be taxed. Instead the article regulates how the tax claim regarding capital gains shall be divided between the contractual parties. It is not uncommon that the Swedish taxation agreements are in some aspects different from the Model Tax Convention. Limitations of the Swedish tax claim often leads to restriction in the time period in which Sweden has the right to confer taxation of capital gains and/or that Swedish shares only are included in the Swedish tax claim. The extension of the ten-year-rule is ineffective since the Swedish taxation agreements are constructed in a way that leads to Sweden being prevented from practicing the tax claim according to the ten-year-rule which the agreement prescribes. The extension to also include foreign shares in the ten-year-rule has not made the rule more efficient due to the neutralizing effect of the taxation agreements. The Swedish taxation agreements affect the ten-year-rule to become inoperative and in order for the extended rule to be effective, Sweden has to renegotiate the agreements.    If an emigrating taxpayer is treated in a less favorable manner in comparison with a taxpayer keeping its residence in Sweden due to the ten-year-rule, the rule can be considered as a hindrance. Since taxation of capital gains in accordance with the ten-year-rule is conducted in the same manner for the emigrating person as for the person remaining in Sweden, no derogatory treatment exists which means that the rule is compatible with EC-law. The ten-year-rule should be replaced by a system consistent of exit tax rules combined with an opportunity for tax deferral, which we consider to be an appropriate solution. Our investigation demonstrates that this solution achieves the same purpose as the ten-year-rule is striving for at the same time as it seems to be in compliance with EC-law. The difficulty regarding tax avoidance and tax evasion that the ten-year-rule might contribute to is however not completely solved by this presented solution. The problem regarding tax avoidance and tax evasion remains as long as Swedish taxation agreements are not renegotiated.

<p>Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.</p><p>Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.</p><p>Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt. Numera omfattar tioårsregeln utländska andelar och delägarrätter om dessa förvärvades under tiden den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige. Tioårsregelns syfte är att hindra skattskyldiga att undandraga den svenska staten skatteintäkter vid utflyttning.</p><p><em>Exitbeskattning</em> är en synonym till <em>utflyttningsbeskattning</em>. Exitskatt avseende kapital innebär att beskattning sker på en orealiserad latent vinst på grund av att den skattskyldige flyttar ut från staten. Tioårsregeln kan sägas vara en typ av exitskatteregel eftersom den grundas på en utsträckt hemvistprincip.</p><p>Bestämmelser om exitskatter avseende kapitalvinster är generellt sett svåra att rättfärdiga eftersom en mängd krav ställs för att sådana regler skall betraktas förenliga med EG-rätten. EGD har genom praxis stadgat vissa krav avseende utformning av exitskatteregler. Exitskatter i sig har inte ansetts strida mot EG-rätten, vilket kan utläsas från <em>Lasteyrie</em>-domen. I det senare avgjorda <em>N</em>-målet konstaterades att regler om exitskatt i form av uppskovsbeskattning måste anses godkända av EGD, i alla fall då de inte är förenade med alltför hårda krav för den skattskyldige. För att inte strida mot EG-rätten bör värdenedgångar efter utflyttning beaktas samtidigt som krav på säkerhet och dylikt inte får ställas på den skattskyldige.</p><p>Artikel 13 i OECD:s modellavtal gällande kapitalvinster reglerar inte problematiken kring olika staters bestämmelser <em>om </em>kapitalskatt skall tas ut eller på vilket <em>sätt</em> kapitalvinst skall beskattas. Artikeln reglerar i stället <em>hur</em> skatteanspråket avseende kapitalvinst skall fördelas mellan staterna. Det är inte alltför ovanligt att de svenska skatteavtalen skiljer sig från OECD:s modellavtal i vissa avseenden.  Begränsningarna i Sveriges beskattningsrätt innebär ofta en inskränkning i de antal år som Sverige har rätt att beskatta kapitalvinster och/eller att svenska delägarrätter samt andelar endast omfattas av den svenska beskattningsrätten.</p><p>Utvidgningen av tioårsregeln är verkningslös eftersom de svenska skatteavtalen är formulerade på ett sätt som leder till att Sverige förhindras att utöva sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln, som avtalen föreskriver. Tioårsregeln har inte effektiviserats med hjälp av utvidgningen till att även omfatta utländska andelar på grund av skatteavtalens neutraliserande effekt. Skatteavtalen leder till att tioårsregeln är verkningslös och för att syftet med den utvidgade tioårsregeln skall uppnås måste Sverige omförhandla sina skatteavtal.</p><p>Om en skattskyldig person vid utflyttning behandlas negativt av tioårsregeln i jämförelse med en skattskyldig person som fortsätter vara bosatt i Sverige, kan regeln fungera hindrande. Eftersom beskattning av kapitalvinst enligt tioårsregeln sker på samma sätt för den utflyttade personen som för den i Sverige kvarvarande personen föreligger ingen negativ särbehandling, vilket innebär att regeln är förenlig med EG-rätten.</p><p>Tioårsregeln bör ersättas av ett system bestående av exitbeskattning med möjlighet till uppskov, vilket vi betraktar som en mer ändamålsenlig lösning. Vår utredning påvisar att förslaget uppnår samma syfte som tioårsregeln strävar efter samtidigt som det framstår förenligt med EG-rätten. Problematiken avseende skatteflykt och skatteundandragande som tioårsregeln kan medföra är dock inte löst i sin helhet i och med det framställda förslaget. Problematiken med skatteflykt och skatteundandragande vid utflyttningssituationer kvarstår så länge Sveriges skatteavtal inte omförhandlas.</p> / <p>The aim of this thesis is to investigate whether the ten-year-rule in chapter 3 section 19 of the Income Tax Law is contrary to EC-law. The consequences of the extended rule in connection with international contract law regarding taxation agreement are furthermore investigated.</p><p>The lack of complete harmonization within tax law in the EU brings case law from the European Court of Justice into a position of great importance since it serves as guidance for the member states. Tax rules in national law may not be constructed in a way that is contrary to the right of free movement in the EC-treaty.</p><p>A general explanation of the ten-year-rule is that capital gains which arise from disposal of assets shall be subject to Swedish tax during a ten-year period following emigration from Sweden. The former wording of the ten-year-rule has not been working appropriately. The present outline of the ten-year-rule also comprises foreign shares if they were acquired during a period when the taxpayer was liable to unlimited taxation in Sweden. The aim of the ten-year-rule is to hinder taxpayers avoiding paying governmental taxes after emigration.</p><p>Exit tax is a synonym for emigration tax. Exit tax regarding capital leads to taxation of gains that has not yet been subject to realization due to the taxpayer’s emigration. The ten-year-rule can be regarded as an exit tax since it is based on an extended domicile principle.</p><p>Rules regarding exit tax of capital gains are generally difficult to justify because of the various requirements to be fulfilled in order to comply with EC-law. ECJ has through case law enacted certain requirements regarding construction of exit tax rules in national law. From the judgment of the <em>Lasteyrie</em>-case it can be understood that exit taxes per se is not contrary to EC-law. The later ruled <em>N</em>-case established that exit tax rules supplemented with a possibility of tax deferral has to be considered approved by ECJ, at least when not combined with far too strict requirements for the taxpayer. In order for exit tax rules in national law not to be contrary to EC-law shall rate decrease be considered after emigration and security requirements cannot be demanded.</p><p>Article 13 of the OECD's Model Tax Convention regarding capital gains does not regulate <em>if</em> capital gains shall be taxed or in <em>what way</em> capital gains shall be taxed. Instead the article regulates <em>how</em> the tax claim regarding capital gains shall be divided between the contractual parties. It is not uncommon that the Swedish taxation agreements are in some aspects different from the Model Tax Convention. Limitations of the Swedish tax claim often leads to restriction in the time period in which Sweden has the right to confer taxation of capital gains and/or that Swedish shares only are included in the Swedish tax claim.</p><p>The extension of the ten-year-rule is ineffective since the Swedish taxation agreements are constructed in a way that leads to Sweden being prevented from practicing the tax claim according to the ten-year-rule which the agreement prescribes. The extension to also include foreign shares in the ten-year-rule has not made the rule more efficient due to the neutralizing effect of the taxation agreements. The Swedish taxation agreements affect the ten-year-rule to become inoperative and in order for the extended rule to be effective, Sweden has to renegotiate the agreements.   </p><p>If an emigrating taxpayer is treated in a less favorable manner in comparison with a taxpayer keeping its residence in Sweden due to the ten-year-rule, the rule can be considered as a hindrance. Since taxation of capital gains in accordance with the ten-year-rule is conducted in the same manner for the emigrating person as for the person remaining in Sweden, no derogatory treatment exists which means that the rule is compatible with EC-law.</p><p>The ten-year-rule should be replaced by a system consistent of exit tax rules combined with an opportunity for tax deferral, which we consider to be an appropriate solution. Our investigation demonstrates that this solution achieves the same purpose as the ten-year-rule is striving for at the same time as it seems to be in compliance with EC-law. The difficulty regarding tax avoidance and tax evasion that the ten-year-rule might contribute to is however not completely solved by this presented solution. The problem regarding tax avoidance and tax evasion remains as long as Swedish taxation agreements are not renegotiated.</p>

Mobiltelefonen är idag inte endast ett redskap för vardaglig kommunikation mellan människor. I takt med att mobiltelefonen blir smartare och mer uppkopplad till olika system, växer även användningsområdet. Ett användningsområde som under senare tid blivit mer och mer accepterat och använt är att utföra sina ekonomiska sysslor via mobiltelefonen. Det kan exempelvis handla om att skicka pengar eller handla på Internet. Mycket av det som sker i den digitala världen är ett samspel mellan en sändare och mottagare. Två parter som tillsammans bildar en koppling till varandra. För att detta ska fungera krävs en viktig beståndsdel, tillit. Tillit är något som för oss människor är avgörande i både den fysiska likväl som den digitala världen. På den digitala marknaden är känslan av tillit viktig för både aktörer bakom tjänster och deras användare. Hur är det då möjligt att införliva tillit till en tjänst? Tidigare forskning vi studerat om tillit till mobila betalningssystem visar att det finns olika sätt att skapa tillit i den digitala världen. En av de mer väsentliga delarna för att skapa tillit i den digitala världen är det estetiska uttrycket som en tjänst ger sin användare. Denna studie ämnar undersöka hur design är ett verktyg för att påverka tillit till en tjänst som innehåller kostnader för sina användare. Estetik är dock ett relativt och subjektivt begrepp. Denna studie ämnar således undersöka om det är några specifika beståndsdelar som är av större vikt. Syftet med denna studie är att undersöka om det som kommit fram vid utvald tidigare forskning om tillit är tillräckligt att utgå ifrån vid designande för att åstadkomma känslan tillit. Är denna sammanslagning tillräcklig för att skapa tillit, eller behövs ytterligare aspekter tas i beaktning? För att undersöka detta ställdes frågan: Hur påverkas upplevd tillit av design när kostnader implementeras i en tjänst? För att besvara studiens frågeställning studerades till en början utvald tidigare forskning för att börja ringa in områden som är av vikt för att åstadkomma känslan tillit. Tillsammans med detta genomfördes sedan en framtidsverkstad med målsättningen att undersöka tillit och design i den digitala världen. Syftet med framtidsverkstaden var att tillsammans med det som gått att se vid den tidigare utvalda forskningen ligga till grund för en designprocess. Designprocessen bestod av en brainstorm tillsammans med skissning som sedan över gick i wireframes, mockuper och slutligen transformerades detta till en interaktiv prototyp. I den interaktiva prototypen hade slutligen kostnader implementerats i ett redan befintligt gränssnitt. Prototypen som utvecklats kom slutligen att utvärderas genom att användartestas. Resultatet av studien visade att hur design påverkar upplevd tillit är beroende av flera faktorer. I ett initialt skede visade det sig att design ur en estetisk synvinkel är det som är avgörande. Design ur ett estetiskt perspektiv påverkar även användbarheten, vilket slutsatser från denna studie visar har en koppling till användares förväntade upplevelse. Besvaras användares förväntade upplevelse leder detta till att de känner sig ha kontroll över systemet, vilket i sin tur är främjande för tilliten. Studiens slutsats är att design som är estetiskt tilltalande, igenkännbar och införlivar en känsla av kontroll är de primära faktorer som setts påverka användarens känsla av tillit. / The mobile phone today is not just a tool for everyday communication between people. As mobile phones become smarter and more connected to various systems, the area for usage of these applications is growing. One type of application that has recently become more and more accepted is to use applications to perform their financial tasks via a mobile phone. It can be for example to send money or shop on the Internet. Much of what is happening in the digital world is an interaction between a transmitter and receiver. Two parties which together form a connection to one another. For this to work, there is an important component, trust. Trust is something that for us humans is crucial in both the physical as well as the digital world. The digital market is the feeling of trust important for both actors behind the services and their users. How is it possible to incorporate trust in a service? Previous research we studied about trust in mobile payment systems shows that there are different ways to create trust in the digital world. One of the more important elements to create trust in the digital world is the aesthetic expression as a service gives its users. This study aims to examine how design is a tool for influencing trust in a service that includes costs for its users. Aesthetics, however, is a relative and subjective concept. This study intends therefore examine whether there are any specific elements that are of major importance. The purpose of this study is to examine whether the findings from previous research on trust is enough to start designing and to achieve the feeling of trust. Is this fusion of previous research to create trust sufficient or needed additional aspects taken into consideration? To investigate this question was asked: How does design effect trust, when costs is implemented in a service? To answer the research question earlier research was studied to begin to identify areas that are important to achieve the feeling of trust. Along with this was then carried out a future workshop with the objective to investigate trust and design in the digital world. The purpose of the future workshop was that along with former selected research form the basis of a design process. The design process consisted of a brainstorm with sketching that where turned into wireframes, mockups and finally transformed it into an interactive prototype. In the interactive prototype costs had finally been implemented in an existing interface. The prototype developed eventually came to be evaluated by user-tested. The results of the study showed how design affects the perceived trust are dependent on several factors. In an initial stage, it was found that the design from an aesthetic point of view, what is decisive. Design from an aesthetic perspective also affects the usability, which the conclusions of this study show a link to the user's expected experience. Answered user's expected experience, this means that they feel in control of the system, which in turn is the promotion of trust. The study's conclusion is that the design is aesthetically pleasing, recognizable and incorporates a sense of control are the primary factors seen to affect the user's sense of trust.

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler använder smartphones, introduceras alternativa betallösningar på marknaden. En betalmetod som redan är etablerad är SMS-betalning. Med tanke på detta borde inte steget till att använda mobilbetalningstjänster i fysisk butik vara så stort. Syftet med denna uppsats är att undersöka de huvudfaktorer som påverkar användandet av mobilbetalningstjänster i fysiska butiker. Det huvudsakliga perspektivet ligger på användarna av tjänsterna, snarare än de butiker som erbjuder dem. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har användt. Resultaten är baserade på data från en enkätundersökning, intervjuer och användartester. En intressant upptäckt från enkätundersökningen var att även fast människor har erfarenhet av SMS-betalning så verkar det som att få har vetskap om att mobilbetalningstjänster i fysisk butik existerar och därför inte börjat använda dem. I denna studie presenteras någa förslag på faktorer som kan tas i beaktande för att öka kunskapen och användarfrekvensen. De viktigaste faktorerna tycks vara uppfattad nytta, ekonomiska fördelar, uppfattade risker, standardisering och förenlighet med mäniskors existerande beteendemönser. / As Internet shopping increases and more and more people use smartphones, alternative payment solutions are introduced to the market. One payment method that is already established is SMS payment. Given these developments, mobile payment services in physical stores ought not be far from being adopted. The purpose of this essay is to examine the key factors that influence the use of mobile payment services in physical stores. The main focus is the perspective of the users of the services rather than the stores offering them. Both qualitative and quantitative methods have been applied. The results are based on data from a survey, interviews and usability tests. One interesting survey finding was that even though people have first-hand experience of SMS payment it seems that few people have knowledge of mobile payment services in physical stores, and therefore not adopted them. To increase the knowledge and adopting rate a suggestion of factors that can be taken into consideration is introduced in the study. The most important factors seem to be perceived usefulness, economic advantage, perceived risks, standardization and reconcilability with existing behavioural patterns.

E-handeln befinner sig i en stor tillväxt och det finns inga direkta indikationer på att det kommer avta. En fundamental del inom e-handel är själva betalningen och betalningsprocessen. Ett väl fungerande betalningssystem är av yttersta vikt för företag som bedriver e-handel för att kunna konkurrera inom den allt mer konkurrensutsatta marknaden. Trots att e-handeln blir allt mer omfattande för varje år existerar det fortfarande en osäkerhet för konsumenten vad gäller betalningar som sker via Internet. 38 % av svenska konsumenter har någon gång avbrutit ett köp, där den vanligaste anledningen beror på att de inte fick betala som de ville. Har en potentiell kund kommit så pass långt som till själva betalningen vore det ytterst olyckligt om denne skulle avbryta ett köp på grund av betalningslösningen. Avsikten med denna studie är att redogöra för olika faktorer och eventuella barriärer som har påverkan på konsumenterna i relation till betalningssystem. Vidare avser studien att redogöra för hur dessa barriärer påverkar svenska konsumenters köpintention vid e-handel mellan företag och konsument. Detta utförs via en kvalitativ undersökning baserat på semi-strukturerade intervjuer utifrån ett konsumentperspektiv. Slutsatserna visar bland annat att e-handelsföretag och utvecklare bör lägga stor vikt på att tillgodose flera betalningsalternativ, ta stor hänsyn till god användbarhet, tillgodose någon form av säkerhetsfunktion, exempelvis BankID samt tydliggöra information om betalningsprocessen. Utöver detta finns en stark relation mellan konsumenternas förtroende för företaget och konsumenternas förtroende gentemot betalningssystemet. / E-commerce appears in a great time of growth and there's no clear indications of decrement. An important factor in e-commerce is the payment and the payment process. A well-functioning payment system is very important for companies operating in e-commerce to compete within the increasingly competitive market. Despite the fact that e-commerce is becoming more widespread every year there are still barriers that creates uncertainty and inconvenience for customers regarding the payment and the payment process. 38 % of Swedish customers have once canceled a purchase, where the most common reason refers to that they couldn't pay the way they wanted. If a potential customer have reached the payment itself it would be very unfortunate if the customer cut off the purchase due to the payment solution. The purpose with this study is to account for various factors and eventual barriers in the context of payment that affect customers. Furthermore, the study intends to present and explain how these barriers affect Swedish customers´ purchase intention. This is conducted through a qualitative research based on semi-structured interviews from a customer perspective. The conclusions show that e-commerce companies and payment system developers should focus on to accommodate multiple payment system choices, good usability, accommodate some kind of security function, i.e. BankID and clarify information regarding the payment process. In addition, there is a strong relationship between customers trust in the company and customers trust in the payment system.

There are various large competitors, dominating the digital payment market. These competitors acquire most of the customers, maintaining their dominant influence in the market by charging customers and merchant’s fees for mobile payments. The purpose of this study is to investigate and develop a payment system that connects various payment applications and bank services. This system is developed with the help of blockchain and open banking technology. The blockchain system is utilized as a secure universal database, while the open banking technology is used for transactions. This study proposes an architecture for a multi-sided payment platform. The architecture follows the microservice design pattern which allows the components of the system to be individually developed and maintained. A prototype system was developed as a proof of concept for the architecture, proving the possibility of a multisided payment platform. The “ICA Handla” payment application and Nordea (open banking) system were used to connect to the prototype through gateway programs. The purpose of gateway programs is to connect a mobile payment application or a bank service with the blockchain system. The multi-sided payment application creates opportunities in the digital payment market. / Det finns flera dominerande konkurrenter på den digitala betalningsmarknaden. Dessa företag har en majoritet av kunderna och upprätthåller sitt dominerande inflytande på marknaden genom att ta avgifter från kunder och handlare för mobila betalningar. Syftet med denna studie är att utveckla ett betalningssystem som ansluter olika betalningsapplikationer och banksystem med hjälp av blockkedjeteknik och öppen bankteknologi. Blockkedja-systemet används som en säker universell databas, medan den öppna banktekniken används för transaktioner. Denna studie utvecklade en arkitektur för en gemensam betalningsplattform. Arkitekturen följer ett mikro-tjänst designmönster vilket tillåter systemets komponenter att utvecklas och underhållas individuellt. En prototyp utvecklades som en konceptvalidering för arkitekturen, vilket bevisar möjligheten till en gemensam betalningsplattform. Betalningsapplikationen “ICA Handla” och Nordea öppen bankteknologi är anslutna till prototypsystemet via ett gateway program. Syftet med gateway programmet är att ansluta mobila betalningsapplikationer eller banktjänster med en blockkedja-system. Den gemensamma betalningsapplikationer skapar möjligheter på den digitala betalningsmarknaden.

Money can be understood as a disembedding mechanism, detaching social relations from a spatiotemporal context. However, different infrastructural instantiations of money make visible–and invisible–different qualities of money. Through a two-month ethnographic study of El Salvador’s adoption of Bitcoin as a complimentary legal tender, I show how Bitcoin in El Salvador functions as a technology of the imagination that brings future-making and deterritorialization into the forefront of money infrastructure(s).  The thesis is divided into three main parts. First, I briefly introduce how people leverage Bitcoin as a tool for shaping subjective attitudes towards time, and consequently–to inspire hope.  Then, I show how foreigners travelling to El Salvador to use Bitcoin are not doing this out of economic considerations. Rather, this transnational group of Bitcoiners can be characterised as a recursive public that utilises Bitcoin to escape the formation of the nation-state and form a deterritorialized community around shared speculative visions of the future. Bitcoin also allows them to make general infrastructural features of money visible and to contest these. The prime example being money’s disciplinary effects on subjective attitudes towards time. In the last part, I show how deterritorialization and speculative futures also come to the forefront of Salvadoran imaginaries of Bitcoin. We can understand attitudes of fear and attitudes of hope as responses to this imaginary. The thesis concludes by arguing that Bitcoin’s materiality affords imaginaries of disembedded social landscapes, thus rendering visible preexisting infrastructural features of money. However, in the specific context of El Salvador Bitcoin also works as a tool for re-embedding, but only for the Bitcoiners.

Ongoing research suggests decentralized solutions based on blockchain for vehicle sharing scenario, to solve the fairness and privacy violation issues in centralized platforms. Users can transfer funds and execute decentralized applications, called smart contracts, in these blockchain­based platforms. Among them, several smart contract schemes are designed for the booking and payment functionality, e.g. dPACE [21] and Sc2Share [50]. Renters and vehicle owners can directly interact with these deployed smart contracts and finish booking, driving and payment, combined with existing vehicle access protocols like HERMES [66]. However, current smart contracts for booking and payment only consider to be executed on the root chain, called Layer­1. In this way, the execution waiting times are too long and transaction fees incurred by the blockchain are too high. Such problems in vehicle sharing can be mitigated by executing smart contracts on Layer­ 2 of blockchain, which is an efficient off­chain technology whose purpose is to scale blockchain transaction capacity while retaining the decentralization benefits of the blockchain. This thesis aims to build a smart contract for booking and payment in vehicle sharing scenario, and use different Layer­2 technologies to test it. First, we design an improved smart contract based the Sc2Share’s structure. The improved points are: 1. Store previous renters’ information, including deposit amount and other booking details, to support sustainable usage in each vehicle. 2. Optimize dispute settlement, to handle malicious behaviors in rental process. 3. Add more events emission for better monitoring the state of vehicle. Then, we pick four representative Layer­2 schemes in latest Layer­2 technologies to compare fee costs. Our smart contract is tested on the representative schemes and a comparison between them is sorted out. We follow the whole steps in booking and payment to measure the performance and fee cost between different Layer­2 schemes. Besides, we also execute the smart contract on Layer­1 as a comparison. The result shows that the contract is executed at different costs in different Layer­2 technologies, but the costs are significantly lower and executions confirmation are faster than Layer­1. This implies that our smart contract with Layer­2 technologies can mitigate the problems mentioned before. / Pågående forskning föreslår decentraliserade lösningar baserade på blockchain för rättvisa och integritetsproblem i centraliseradeplattformar. Användare kan överföra pengar och köra decentraliserade applikationer, så kallade smarta kontrakt, i dessa blockchain­baserade plattformar. Bland dem är flera smarta avtalsscheman designade för boknings­och betalningsfunktionaliteten, e.g. dPACE [21] och Sc2Share [50]. Hyresgäster och fordonsägare kan interagera direkt med dessa implementerade smarta kontrakt och avsluta bokning, körning och betalning, kombinerat med befintliga fordonsåtkomstprotokoll som HERMES [66]. Men nuvarande smarta kontrakt för bokning och betalning anses endast utföras på rotkedjan, kallad Layer­1. På så sätt blir exekveringsväntetiderna för långa och transaktionsavgifterna för blockkedjan för höga. Sådana problem i fordonsdelning kan mildras genom att utföra smarta kontrakt på Layer­2 av blockchain, som är en effektiv off­chain­teknologi vars syfte är att skala blockchain­transaktionskapaciteten samtidigt som blockkedjans decentraliseringsfördelar bibehålls. Detta examensarbete syftar till att bygga ett smart kontrakt för bokning och betalning i fordonsdelningsscenariot, och använda olika Layer­2­teknologier för att testa det. Först designar vi ett förbättrat smart kontrakt baserat på Sc2Shares struktur. De förbättrade punkterna är: 1. Lagra tidigare hyresgästers information, inklusive depositionsbelopp och andra bokningsdetaljer, för att stödja hållbar användning i varje fordon. 2. Optimera tvistlösning för att hantera skadligt beteende i uthyrningsprocessen. 3. Lägg till fler händelseutsläpp för bättre övervakning av fordonets tillstånd. Sedanväljer vi fyra representativa Layer­2­scheman i de senaste Layer­2­teknologierna för att jämföra avgiftskostnaderna. Vårt smarta kontrakt testas på representativa system och en jämförelse mellan dem reds ut. Vi följer hela stegen i bokning och betalning för att mäta prestanda och avgiftskostnad mellan olika Layer­2­scheman. Dessutom utför vi också det smarta kontraktet på Layer­1 som en jämförelse. Resultatet visar att kontraktet utförs till olika kostnader i olika Layer­2­teknologier, men kostnaderna är betydligt lägre och utförandebekräftelsen går snabbare än Layer­1. Detta innebär att vårt smarta kontrakt med Layer­2­teknologier kan mildra de problem som nämnts tidigare.

Studien har genomförts på ett företag inom fakturaservice. För att arbeta proaktivt med förbättring av fakturaprocessen har syftet med studien varit att undersöka om det fanns något samband mellan olika målgrupper av slutkunder och utebliven betalning inom ett visst kundsegment. Teorier inom ämnet kvalitetsteknik har använts med utgångspunkt inom offensiv kvalitetsutveckling, processer och processledning.Studien har en kvalitativ forskningsdesign och genomfördes som en fallstudie. Intervjuer, granskning av dokument och insamling av rådata från företagets affärssystem utgjorde studiens datainsamlingsmetoder. Genom beskrivande statistik och histogram analyserades data där målgruppernas medelvärden jämfördes för att identifiera variation i processen. Resultatet visar att det finns ett starkt samband mellan målgrupperna B2B, postalt leveranssätt och åldersgruppen 66+ som alla har en stark negativ påverkan på processens ledtid.Resultatet visar även att digitalt leveranssätt har en stark positiv påverkan på processens ledtid. En viss skillnad finns mellan man och kvinna där än har fler obetalda fakturor än kvinnor. Studiens slutsatser är att förbättra delprocessen för postalt leveranssätt genom att rikta in sig på målgrupperna B2B och 66+ för att skapa en positiv påverkan på processens ledtid. / The study has been carried out at a company within invoice services. In order to work proactively with the improvement of the invoice process, the purpose of the study has been to investigate whether there was any connection between different target groups of end customers and non-payment within a certain customer segment. Theories within the subject of quality engineering have been used with a starting point in offensive quality development, processes and process management.The study has a qualitative research design and was conducted as a case study. Interviews, review of documents and collection of raw data from the company's business system constituted the study's data collection methods. Through descriptive statistics and histograms, the data was analyzed where the average values of the target groups were compared to identify variation in the process. The result shows that there is a strong connection between the target groups B2B, postal delivery method and the age group 66+, all of which have a strong negative impact on the process lead time.The result also shows that the digital delivery method has a strong positive impact on the process's lead time. There is a certain difference between men and women where than have more unpaid invoices than women. The study's conclusions are to improve the postal delivery mode sub-process by targeting the B2B and 66+ target groups to create a positive impact on the process' lead time.

Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet.