Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.

En anledning till att mångaförändringsinsatser misslyckas är anställdas motstånd till förändring. Dispositionellt motstånd till förändring (RTC) har beskrivits som individuella tendenser att undvika eller stå emot förändringar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken grad en individs personlighet förklarar dess motstånd till förändring. En webbaserad enkät bestående av instrumenten IPIP30, SD3 och RTC-scale besvarades av 158 deltagare (kvinnor=70%). Bivariat korrelation och multipel regressionsanalys användes för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visade att 41% av variansen i RTC kan förklaras med hjälp av Big Five och studiens kontrollvariabler, personlighetsdragen extraversion och neuroticism stod för de signifikanta bidragen. Studien visade att Big Five har samband med samtliga RTC-faktorer, vilket inte tidigare har rapporterats. Vidare visade studien att Dark Triad tillsammans med kontrollvariablerna stod för 23% av variansen i RTC, narcissism och Machiavellism stod förde viktigaste bidragen. Studien indikerar att det kan finnas vidare användningsområden för personlighetstestning. / One reason why many change initiatives fails is becauseof the employees' resistance to change. Dispositional resistance to change (RTC) is described as individual tendencies to avoid or resist change. The purpose of this quantitative study was to investigate to which extent an individual's personality explains its resistance to change. A web-based survey consisting of the IPIP30, SD3 and RTC scale instruments was answered by 158 participants (women=70%). Bivariate correlation and multiple regression analysis were used to process the data. The results showed that 41% of the variance in RTC can be explained by the Big Five and the control variables of the study, personality traits extraversion and neuroticism accounted for the significant contributions. The study showed that the Big Five is related to all RTC factors, this has not been reported before. Furthermore, the study showed that Dark Triad together with the control variables accounted for 23% of the variance in RTC, narcissism and Machiavellianism accounted for the most important contributions. The study indicates that there may be further uses for personality testing.

Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang. / The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.

Sammanfattning Titel: “Personlighetsegenskaper och dess koppling till utbrändhet” Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi C Författare: Hampus Häggström och Cornelia Wiklund Handledare: Dr. Jonas Kågström och biträdande handledare Martin Ahlenius Datum: Juni 2022 Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga och analysera utbrändhet hos fastighetsmäklare genom Maslach burnout inventory utifrån Big fives personlighetsegenskaper. Metod: Denna studie är utformad ur en kvantitativ metod med ett deduktivt synsätt. Datainsamlingen utgick från en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till 3126 verksamma fastighetsmäklare i Europa. Analysen av datan utfördes i statistikprogrammet “JASP”, där primärt bivariata korrelationsanalyser utfördes för att finna signifikanta samband mellan de olika variablerna. Denna information kunde sedan användas för att redovisa och tolka resultatet. Resultat & slutsats: Utifrån den analyserade datan visade undersökningen att fastighetsmäklarnas personlighetsegenskaper påverkade individens nivå av utbrändhet. Det anträffade positiva signifikanta samband mellan egenskapen neuroticism och utbrändhet. Personlighetsegenskaperna extraversion och conscientiousness visade däremot negativa samband med utbrändhetssyndromen. Undersökningen visade dessutom att det inte endast var personlighetsegenskaperna som påverkade välmående. Trivseln på arbetsplatsen hade även det en stor betydelse för den enskilde individens välmående. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar teoretiskt med en klarare uppfattning kring utbrändhetsdimensionerna utifrån personlighetsegenskaperna inom Big five. Likaså sambandet till välmående, arbetstillfredsställelse och individens tanke om att lämna arbetsplatsen. Detta praktiska bidrag kan hjälpa individen att förstå dess sårbarhet och utmaningar för att i praktiken kunna förebygga utbrändhetssyndrom. Det hjälper dessutom chefer och ledare som bedriver fastighetsmäklarkontor i Europa att få en inblick i vilka anställda som föreligger större risk att utsättas för utbrändhetssyndrom samt är i behov av extra stöttning. Cheferna och ledarna kan därmed anpassa arbetsmiljön och förhållandena efter individens behov för att bidra till ett bättre välmående på arbetsplatsen och minska personalomsättningen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studies population omfattar fastighetsmäklare i Europa. Ett intressant bidrag till forskningen hade varit att undersöka andra specifika demografiska områden för att sedan jämföra dessa mot varandra för att se om arbetssättet i de olika områdena skulle vara bättre eller sämre ur ett utbrändhetsperspektiv. / Title: “Personality traits and its connection to burnout” Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Hampus Häggström and Cornelia Wiklund Supervisors: Dr. Jonas Kågström and assistant Martin Ahlenius Date: June 2022 Aim: The purpose of this study is to map and analyze burnout among real estate agents through Maslach burnout inventory based on Big fives personality traits. Method: This study is designed from a quantitative method with a deductive approach. The data collection is based on a web-based survey that was sent out to 3126 active real estate agents in Europe. The analysis of the data was performed in a statistics program named “JASP”, where primarily bivariate correlation analysis was performed to find significant correlations between the various variables. This information could then be used to report and interpret the results. Result & Conclusion: Based on the analyzed data, the study showed that the real estate agents personality traits affected how exposed the individual was to burnout. There were strongly positive significant associations between the trait neuroticism and burnout, while the personality traits extraversion and conscientiousness showed negative associations with burnout syndrome. The study also showed that it was not only the personality traits that affected the well-being of the individual. The comfort of the workplace, however, also has agreat importance for well-being. Contribution of the thesis: This study theoretically contributes with a clearer understanding of the dimensions of burnout based on the personality traits through Big five. Likewise, the connection to well-being, job satisfaction and the individual's thoughts of leaving the workplace. This practical contribution can help the individual to understand its vulnerability and challenges in order to be able to prevent burnout syndrome in practice. It can also help leaders and managers who run real estate agencies in Europe, to gain an insight into which employees are at greater risk of being exposed to burnout syndrome and the employees that are in need of extra support. The leaders and managers can thus adapt the work environmentand conditions to the individual's needs in order to contribute to a better workplace and reduce turnover intention. Suggestions for further research: The population of this study includes real estate agents in Europe. An interesting contribution to science would have been to examine other specific demographic areas and then compare these against each other in order to see if the working methods in the different areas would be better or worse from a burnout perspective.

Bakgrund. Forskning har visat att personlighetsdimensionerna Honesty-humility från HEXACO samt Agreeableness från Big Five är viktiga indikatorer på oönskat beteende på arbetsplatsen. Det finns mycket forskning kring Honesty-humility respektive Agreeableness, dock är sambandet mellan dessa två personlighetsdimensioner, så vitt vi vet, sparsamt utforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness ser ut. Material och metod. Enkäten Riks-SOM från 2018 användes för att studera sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness. 3500 personer i åldersspannet 16-85 blev slumpmässigt utvalda ur registret för totalbefolkningen. Multipel regressionsanalys med 5000 bootstrapiterationer användes för att studera sambandet under kontroll för bakgrundsvariabler, med ett underlag om 1635 personer. Resultat och slutsats. Studien visade på ett positivt samband mellan Honesty-humility och Agreeableness även efter att sambandet kontrollerats för ålder, kön och utbildning. / Background. Research has shown that the personality dimensions Honesty-humility from HEXACO and Agreeableness from the Big Five are important indicators of Counterproductive workplace behavior (CWB). There is a lot of research on Honesty-humility and Agreeableness, however, as far as we know the relationship between these two personality dimensions is sparsely explored. The purpose of this study was to research the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. Material and method. The Riks-SOM survey from 2018 was used to study the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. 3500 people between the ages of 16-85 were randomly selected from the register for the total population. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the relationship while controlling for background variables, with a sample of 1635 subjects. Result and conclusions. The study showed a positive relationship between Honesty-humility and Agreeableness even after controlling for age, sex, and education.

Titel: Leder du dina medarbetare på bästa sätt? En kvantitativ undersökning av föredragen ledarskapsstil baserat på personlighet hos medarbetaren. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Ludvig Friman och Wilma Söderberg Handledare: Lars-Johan Åge Datum: Juni 2023 Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares föredragna ledarskapsstil utifrån CPE-modellen relaterat till personlighetsdrag utifrån The Big Five. Metod: Studien bygger på en kvantitativ forskningsmetodologi med ett deduktivt tillvägagångssätt. Med teorin kring det identifierade forskningsgapet som bakgrund kunde hypoteser produceras. Dessa hypoteser testades mot det empiriska materialet som samlats in genom en enkätundersökning. Genom en analys av det empiriska materialet lyckades lösningar till problemformuleringen utvecklas. Resultat & slutsats: Resultatet visar på flera korrelationer mellan föredragen ledarskapsstil och medarbetarens personlighet. Några av korrelationerna är i enlighet med hypoteserna men andra korrelationer visar på motsägande eller ej förutsedda samband. Därmed kan studien presentera en slutsats som bygger på en kumulativ grund och empiriska resultat. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag, är att ge en ökad förståelse och kunskap till vilken slags ledarskapsstil som föredras av svenska fastighetsmäklare i Stockholms kommun. Målet är att förbättra ledarskapet inom mäklarbranschen och minska personalomsättningen. Då ledarskap är en av anledningarna till att mäklare slutar (Högskolan i Gävle, 2020) ses denna undersökning som en viktig pusselbit för att förbättra ledarskapet inom branschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett av våra förslag till vidare forskning är bland annat att det vore intressant att replikera föreliggande studie och göra den generaliserbar och utföra studien på alla registrerade fastighetsmäklare i hela Sverige. Sedan jämförs båda studiernas resultat. Vidare vore det intressant att utföra en kvalitativ undersökning med samma syfte som föreliggande studie. Nyckelord: Föredraget ledarskap, Ledarskapsstil, CPE-modellen, Personlighetsdrag, The Big Five. / Title: Do you lead your team in the best way? A quantitative study on preferred leadership and personality among employees. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Ludvig Friman and Wilma Söderberg Supervisor: Lars-Johan Åge Date: June 2023 Aim: The purpose of the present study is to investigate employees' preferred leadership style based on the model CPE related to personality traits based on The Big Five. Method: The study is based on a quantitative research methodology with a deductive approach. With the theory surrounding the identified research gap as a background, hypotheses could be produced. These hypotheses were tested against the empirical material collected through a questionnaire survey. Through an analysis of the empirical material, solutions to the theoretical problem were successfully developed. Result & conclusion: The results show several correlations between preferred leadership style and the employee's personality. Some of the correlations are in accordance with the hypotheses, but other correlations show contradictory or unanticipated relationships. Thus, the study can present a conclusion based on a cumulative basis and empirical results. Contribution of the thesis: This study's contribution is to provide an increased understanding and knowledge of what kind of leadership style is preferred by Swedish real estate agents in Stockholm municipality. The goal is to improve leadership within the brokerage industry and reduce staff turnover. Since leadership is one of the reasons why brokers quit (Högskolan i Gävle, 2020), this survey is seen as an important piece of the puzzle to improve leadership within the industry. Suggestions for future research: One of our suggestions for further research is, among other things, that it would be interesting to replicate the current study and make it generalizable and carry out the study on all registered real estate agents throughout Sweden. Then compare the results of both studies. Furthermore, it would be interesting to carry out a qualitative investigation with the same aim as the present study. Key words: Preferred leadership, Leadership style, CPE-model, Personality traits, The Big Five.

I denna studie kommer jag gå igenom hur man kan gå till väga för att förmedla personlighet till icke-levande objekt genom 3D-animation. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för animation, samt hur man kan få icke-levande objekt att kännas mer levande genom att ge dem personlighet som förmedlas genom 3D-animation. Studien ska ses som ett första steg för de som är intresserade inom animation och vill lära sig mer om hur man kan förmedla personligheter till olika karaktärer genom animation. Sättet som jag har valt att utföra denna undersökning är att gestalta en kortfilm där karaktären man följer är en mjölpåse som försöker överkomma sin rädsla för höjder med hjälp av sin vän som hejar på. Det jag hoppas på att åstadkomma med min undersökning är att uppmuntra personer som är intresserade inom animation, men som inte har någon grund i ämnet, till att ta första steget och börja animera. Det finns mycket till animation och att ha en bättre förståelse för personligheter i animation underlättar. Personligheter i karaktärer är en viktig del inom spelbranschen samt filmbranschen. Utan personligheter blir det svårt för användarna att bli investerade i det man vill försöka förmedla. Resultatet kommer gå djupare in på hur man kan förmedla personlighet genom känslor, samt om en intervju med en animerare för att få inblick i spelbranschen. / In this article, I will go through how to go about conveying personality to non-living objects using 3D-animation. The purpose of the article is to get a better understanding of animation and to make 3D-objects feel alive by giving them a personality conveyed by animation. This article should be seen as a first step for those who are interested in animation and want to learn more about how to convey personalities to different characters through animation. The way I have chosen to go with this study is to make a short film where the character you follow is a flour bag who tries to overcome his fear of heights with the help of his friend who cheers for him. What I hope with my research is to encourage people who are interested in animation, but who have no basis in the subject or do not dare to take the first step, to make their first animation. Personalities in characters are an important part of the gaming industry and the film industry. Without personalities, it will be difficult for users to be invested in what is conveyed. The result will go deeper into how to convey personality through emotions as well about an interview with an animator to get insight in the gaming industry.

When looking for a future partner, both attractiveness and personality play a part. The purpose of this study was to expand previous findings and investigate the difference between face and body choice and the ratings of body parts importance depending on if a person is considering a long- or short-term relationship. The similarity between self and an ideal partner’s extraversion, agreeableness and conscientiousness personality traits was also investigated. An additional question researched associations between the choice of body part for women and men and the two types of relationship (short- and long-term). The method was an online survey in two versions: one which asked questions about participant considering a long- and the other short- term relationship. Seventy-seven university students took a part and were randomly assigned to one of the two surveys. After exclusion of three participants, 38 participants were included in the long-term group (18 women and 20 men, mean age 22.66) and 36 in the short-term survey (17 women and 19 men, mean age 21.86). The results revealed that although face was more frequently chosen than body overall there was no significant association between choice of body part and relationship type. This association was not significant either for males or females when gender was analyzed separately. In addition, individuals rated face higher than body in both the long- and short-term relationship groups, and the ratings of face and body did not differ between the two groups. For the long-term relationships, positive and significant correlations between self and ideal partner personality were found for the three traits (agreeableness, extraversion, and conscientiousness), suggesting a similarity between a person and their ideal partner’s personality for these factors. For the short-term the traits agreeableness and conscientiousness were positive and significantly correlated between self and ideal personality, while extraversion was positive, but it did not reach statistical significance. The traits that survived correction for multiple comparisons in this study were long- and short-term agreeableness and long-term extraversion. In sum, the choice of face or body did not depend on the relationship considered (long- or short- term partner). The personality traits between self and ideal partner were similar and significant besides short-term extraversion. / När man letar efter sin framtida partner spelar både attraktion och personlighet roll. Syftet med denna studie var att utöka tidigare forskning och undersöka skillnaden mellan ansikts- och kroppsval samt hur stor betydelse olika kroppsdelar har beroende på om en person överväger en lång- eller kortvarig relation. Likheten mellan själv och en ideal partners extraversion, behaglighet och samvetsgrannhet undersöktes också. En ytterligare fråga utredde samband mellan val av kroppsdel för kvinnor och män med anseende på de två typerna av relationer (kort- och långvarig). Metoden var en webbenkät i två versioner: den ena ställde frågor om hur deltagaren valde sin partner i en långvarig relation och den andra kortvarig relation. Sjuttio-sju universitetsstudenter deltog och de tilldelades slumpmässigt till en av de två enkäter. Efter uteslutning av tre deltagare, 38 deltagare i långtidsgruppen (18 kvinnor och 20 män, medelåldern 22,66) och 36 i korttidsundersökningen (17 kvinnor och 19 män, medelålder 21,86) deltog i studien. Resultaten avslöjade att även om ansikte valdes oftare än kroppen, fanns det inget signifikant samband mellan val av kroppsdel och relationstyp. Detta samband var inte heller signifikant vare sig för män eller kvinnor när kön analyserades separat. Dessutom bedömde individer ansikte högre än kropp i både lång- och kortsiktiga relationsgrupper, och betygen av ansikte och kropp skilde sig inte mellan de två grupperna. För de långtidrelationerna fann man positiva och signifikanta korrelationer mellan själv och den ideala partners personlighet för de tre egenskaperna (behaglighet, extraversion och samvetsgrannhet). Detta tyder på en likhet mellan en person och deras ideala partners personlighet för dessa faktorer. För korttidsförhållanden var egenskaperna behaglighet och samvetsgrannhet positiva och signifikant korrelerade mellan själv och den ideala personligheten, medan extraversion var positiv, men detta nådde inte statistisk signifikans. De egenskaper som har överlevt korrigering för flera jämförelser i denna studie var lång- och kortvarig behaglighet och långvarig extraversion. Valet av ansikte eller kropp berodde inte på vilken relation som ansågs (lång- eller korttidspartner). Personlighetsdragen för sig själv och ideal partner var lika och signifikanta förutom kortvarig extraversion.

How does personality develop with age? Although this question has attracted considerable interest in research, uncertainty remains about the exact development of personality with age. The present dissertation unites two articles that address heterogeneous findings regarding the influence of age on different concepts of stability and change in the Big Five personality traits. Article 1 examines stability and change in the rank order across age, which relates to the consistency of interindividual differences over time. This article supports a developmental pattern of rank-order stability in personality resembling an inverted U-shape and provides evidence for health-related processes to account for the decline in stability in older age. Article 2 investigates the influence of age on stability and change in the mean levels of personality, that is, the average developmental trajectories. This publication found, for young adulthood, mean-level changes of personality to be in accordance with development toward greater psychological maturity, but it also showed that single items can change differently with age, even when they pertain to the same personality dimension. Beyond, Article 1 and Article 2 highlight how methodological aspects affect the developmental trajectories, thereby providing an account for inconsistent previous findings regarding the influence of age on stability and change in personality.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177 / Wie entwickelt sich die Persönlichkeit mit dem Alter? Obwohl diese Frage in der Forschung großes Interesse erlangt hat, besteht weiterhin Unsicherheit über die genaue Altersentwicklung der Persönlichkeit. Die vorliegende Dissertation umfasst zwei Artikel, die sich mit heterogenen Befunden zum Einfluss des Alters auf verschiedene Konzepte von Stabilität und Veränderung der Big-Five-Persönlichkeitseigenschaften befassen. Artikel 1 untersucht Stabilität und Veränderung in der Rangordnung mit dem Alter, die sich auf die Konsistenz interindividueller Unterschiede über die Zeit bezieht. Dieser Artikel belegt ein Entwicklungsmuster in der Rangordnungsstabilität der Persönlichkeit, das einer umgekehrten u-Form gleicht, und liefert Evidenz dafür, dass gesundheitliche Prozesse die Abnahme der Stabilität im höheren Alter erklären. Artikel 2 behandelt den Einfluss des Alters auf die Stabilität und Veränderung in den Mittelwerten der Persönlichkeit, also den durchschnittlichen Entwicklungsverläufen. In dieser Publikation wurde festgestellt, dass im jungen Erwachsenenalter Mittelwertsveränderungen in der Persönlichkeit mit einer Entwicklung hin zu höherer psychologischer Reife übereinstimmen. Es zeigte sich jedoch auch, dass sich individuelle Items mit dem Alter unterschiedlich verändern können, selbst wenn sie zur selben Persönlichkeitsdimension gehören. Darüber hinaus zeigen Artikel 1 und Artikel 2, wie sich methodologische Aspekte auf die Entwicklungsverläufe auswirken, und liefern somit eine Erklärung für inkonsistente vorherige Ergebnisse zum Einfluss des Alters auf Stabilität und Veränderung der Persönlichkeit.:General Introduction 2 Concepts of Personality Development 2 Outline of Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 5 Outline of Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 8 References 12 Article 1: The Development of the Rank-Order Stability of the Big Five Across the Life Span 19 Article 2: Using Within-Person Change in Three Large Panel Studies to Estimate Personality Age Trajectories 89 Appendix 177

Tidigare forskning menar att det äldsta syskonet anses vara mer auktoritärt, det mellersta barnet minst familjeorienterat och det yngsta barnet mer socialt. Uppväxten kan påverka individens KASAM. Studien undersöker om syskonplacering samverkar med människors KASAM, personlighet utifrån femfaktormodellen samt ser till eventuella könsskillnader. Urvalet bestod av högskolestudenter, varav 145 kvinnor och 80 män. Enkätens material analyserades med tvåvägs variansanalyser. Studien uppvisade ingen signifikant skillnad mellan de tre syskonplaceringarna. En tendens till signifikant interaktion visades mellan könen, där kvinnliga mellanbarn har lägre KASAM än de manliga. Studien visade två signifikanta könsskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna var mer neurotiska och samvetsgranna än männen. Resultatet uppvisade en tendens till signifikans, gällande att kvinnor hade högre grad av personlighetfaktorn öppenhet än männen. Slutligen konstaterades att syskonplaceringen inte samverkar med individens personlighet eller KASAM, men att det finns vissa personlighetsskillnader mellan könen. Resultatet kan bero på brister i studien, som att familjekonstellation inte tillfrågades deltagarna.