Income decreasing strategies conducted by management could be harmful for various stakeholders. One example is big bath accounting, which could be accomplished in numer- ous ways. This study focus on big baths achieved by recognising impairments of goodwill. Purpose - The purpose of this study is to examine patterns of association between big bath accounting and impairment of goodwill within the telecommunication service industry in Europe. Further, this study aim at contributing to the discussion regarding utilisation of big baths through impairments of goodwill, and takes the perspective of an external stakehold- er. Delimitations - The study is restricted to European telecommunication entities comprised in STOXX Europe 600 Index. Method - This study was conducted using a hybrid of qualitative and quantitative research strategy with a deductive approach. The five indicators used to identify various big bath behaviours were inspired and derived from theory and previous research. Data from 2009 to 2015 was collected from the companies’ annual reports and websites, and analysed by the help of codification of each fulfilled indicator where 2009 merely served as a compara- tive year for 2010. By the use of a scoreboard the collected data was summarised on an ag- gregated yearly basis as the industry, not the specific companies, were analysed. Empirical findings - The results of this study suggests that big baths are executed among tele- communication companies within Europe. These are conducted simultaneously as impair- ments of goodwill are present, facilitated by earning management. A possible explanation is considered to be the room for interpretation inherent in IAS 36, enabling goodwill impair- ments to be recognised on managers’ command. Thereby an impairment could be “saved” for better or worse circumstances, or recognised when there exist an opportunity to max- imise (the manager's) wealth in the future. This study reveal the co-occurrence of goodwill impairments and big bath-indications, however a review of causal relationships are not en- abled by the limitations of the chosen method.

Studiens syfte är att undersöka resultatmanipuleringsstrategin big bath i noterade och onoterade svenska företag mellan åren 2012 – 2018 med hjälp av goodwillnedskrivningar. Syftet operationaliserades genom de två frågeställningarna:  Hur skiljer sig goodwillnedskrivningar mellan noterade och onoterade företag i samband med VD-byte?  Hur skiljer sig goodwillnedskrivningar som klassificeras som big bath mellan noterade och onoterade företag? Studien har upprättats genom en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Data har samlats in från 25 noterade och 25 onoterade företags årsredovisningar mellan åren 2012 – 2018. Studien har utförts med hjälp av statistiska tester.  Studiens slutsats: Det finns ett samband mellan goodwillnedskrivning och VD-byte i noterade företag. Sambandet har inte kunnat fastställas i de onoterade företagen. De onoterade företagen tenderar att utföra big bath-klassificerade goodwillnedskrivningar mer frekvent än de noterade företagen. Det kan inte påvisas några skillnader i storleken på de big bath-klassificerade goodwillnedskrivningar mellan noterade och onoterade företag.

Background: The recent decades there has been a big shift in the focus of accounting standards, going from mostly being based on historical cost to being more based on fair value. How to account for goodwill has been widely discussed for many years. Assets, such as goodwill, that are never traded individually are difficult to assign a fair value to. This opens up for discretionary behavior and earnings management. One of the foundations of financial reporting is that it should contribute to informed decisions, thus the numbers need to be accurate. Goodwill has become an increasing part of firms’ balance sheets, making up 19,3% of the assets of firms listed on Nasdaq Stockholm. Purpose: This study’s purpose is to examine how impairment factors affect discretionary goodwill impairment decisions in Swedish Large Cap and Mid Cap firms. The first part is to examine the occurrence of goodwill impairment, and the second part is to examine the size of goodwill impairment losses. Method: The study examines Swedish Large Cap and Mid Cap firms during the years 2006-2012. After excluding some companies for various reasons, we are left with a sample size of 483 firm years. First a logistic regression is run, to investigate what indicators causes firms to make goodwill impairments. The concepts examined are CEO Change, Big Bath, Income Smoothing and Leverage, operationalized into variables and checked to see if they have a relationship with the dependent variable goodwill impairment. Firm size, change in return on assets, change in sales and finally industry are used as control variables. The second regression examines what influences the amount of goodwill impaired, looking at the same independent variables as in the first one, using a censored tobit regression. Conclusion: The result shows that two variables, Leverage and Big Bath have a significant influence on the occurrence of goodwill impairment. Both variables show a negative influence on the dependent variable, meaning that when they increase, goodwill impairment are less likely to happen. Accepting a lower level of significance, CEO change showed a positive influence on goodwill impairment.When looking at the 91 firm years when impairment occurs, we see that two variables have a significant influence on the size of the goodwill impairments, that is Leverage and Big Bath.

Syftet: Syftet är att utreda om det finns ekonomiska incitament i form av opportunism som påverkar nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa studiens hypoteser. Resultat & Slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inga signifikanta samband mellan de fyra undersökta incitamentrelaterade faktorerna och nedskrivning av goodwill. Cheferna har inte agerat opportunistiskt vid nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Däremot har testerna visat ett signifikant negativt samband mellan förändring i omsättning och nedskrivning av goodwill. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap kring goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 hos börsnoterade företag i Sverige under åren 2019 - 2021. Förslag till fortsatt forskning: En mer omfattande studie där jämförelse mellan hur goodwillnedskrivningar hanteras under Covid-19 och perioden före eller efter görs. / Aim: The purpose of this study is to examine whether there are opportunistic incentives that affect impairments of goodwill in listed companies in Sweden. Method: The study’s aim has been answered through a quantitative method. Correlation and regression analysis have been done to test the study’s hypotheses. Results & Conclusions: Results of the performed statistical tests showed no significant associations between the four investigated incentive-related factors and impairment of goodwill. Managers have not acted opportunistically during impairments of goodwill in listed companies in Sweden. On the other hand, the tests have shown a significant negative association between change in turnover and impairment of goodwill. The study’s contribution: The study contributes with knowledge about goodwill impairments according to IAS 36 in listed companies in Sweden during the years 2019 - 2021. Suggestions for future research: A more extensive study in which a comparison is made between how goodwill impairments are handled during Covid-19 and the period before or after.

Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Diese Dissertation besteht aus drei Essays, welche empirisch den Einfluss von Manager-Optimismus auf verschiedene unternehmenspolitische Entscheidungen untersuchen. Der Ausdruck Manager-Optimismus wird hierbei verwendet um Agenten (Manager) zu beschreiben, die im Interesse der Prinzipale (Aktionäre) zu handeln glauben, aber tatsächlich ins Positive verzerrte Vorstellungen über ihre eigenen Fähigkeiten und somit über die zukünftige Performance ihrer Firmen haben. Das erste Papier untersucht den Einfluss von Manager-Optimismus auf Ausstattungsmerkmale von Fremdkapitalverträgen. Konsistent mit nach oben verzerrten Erwartungen über die zukünftigen Cash Flows ihrer Firmen zeigt sich, dass Firmen mit übermäßig optimistischen Managern häufiger Performance abhängige Verträge nutzen und zugleich eine schlechtere Performance nach Aufnahme des Fremdkapitals aufweisen als solche mit rationalen Managern. Der zweite Artikel untersucht unternehmerisches Risikomanagement. Es stellt sich heraus, dass Firmen mit optimistischen Managern signifikant weniger wahrscheinlich Finanzderivate zur Absicherung ihrer Fremdwährungsrisiken nutzen als solche mit rationalen Managern. Dieses Verhalten ist mit einer Unterschätzung von Insolvenzkosten bzw. Kosten einer finanziellen Notlage konsistent. Der dritte Teil der Arbeit untersucht empirisch das Verhältnis zwischen Manager-Optimismus und der Nutzung von großen Abschreibungen im Rahmen von CEO-Wechseln. Nach dem Abgang von CEOs kann man häufig beobachten, dass deren Nachfolger ein so genanntes big bath accounting durchführen. Hierbei werden durch Abschreibungen Verluste dem Vorgänger zugeschrieben und Verdienste für zukünftige Performanceverbesserungen für sich beansprucht. In Übereinstimmung mit den verzerrten Erwartungen über zukünftige Cash Flows ihrer Firmen zeigt sich, dass Unternehmen, welche einen optimistischen Manager einstellen, weniger wahrscheinlich ein solches earnings bath durchführen, als Firmen, die rationale Manager einstellen. / This thesis consists of three essays that empirically investigate to what extent managerial optimism affects corporate financial policy decisions. The term managerial optimism is used to describe agents (managers), who believe to act in the principals’ (shareholders’) best interest but in fact have upwardly biased views about their own abilities and consequently about the performance of their firms. The first paper investigates the impact of managerial optimism on debt contract design. Consistent with their upwardly biased view on their firm’s future cash flow, we find that firms with overly optimistic managers are more likely to choose performance sensitive debt (PSD) contracts and show worse post issue performance than firms with rational managers. The second paper analyzes corporate risk management. We find that firms with overly optimistic managers are significantly less likely to use financial derivatives to hedge their currency exposures than those with rational managers. This behavior is consistent with an underestimation of bankruptcy or financial distress costs by overly optimistic managers. The third paper empirically tests the relationship between managerial optimism and the use of large write-offs following CEO turnover. Subsequent to CEO turnover, it is often observed that incoming CEOs engage in this so called big bath accounting. Losses incurred during the big bath are attributed to the predecessors and the incoming CEOs take credit for future performance improvements. Consistent with their upwardly biased expectations concerning future firm cash flow, we find that firms hiring optimistic managers are less likely to experience an earnings bath in the year of the turnover than those hiring their rational counterparts.

Die vorliegende Dissertation besteht aus drei empirischen Papieren, die verschiedene Anreize von Manager bezüglich einer Beeinflussung der Rechnungslegung untersuchen. Das erste Papier untersucht die Wechselwirkung von Produktmarktregulierung und Rechnungslegung. Die Ergebnisse zeigen, dass Manager frühzeitig neue Rechnungslegungsregeln anwenden, um regulierte Preise in der Versorgungswirtschaft zu beeinflussen. Der zweite Teil der Dissertation befasst sich mit der Frage, inwieweit sich persönliche Eigenschaften von Managern (Selbstüberschätzung) in der Rechnungslegung widerspiegeln. Ihre Fähigkeiten überschätzende Manager haben zu hohe Erwartungen bezüglich der zukünftigen Zahlungsüberschüsse ihres Unternehmens. Das Papier zeigt, dass diese Manager bei Amtsantritt mit einer geringeren Wahrscheinlichkeit das Periodenergebnis negativ beeinflussen (Earnings bath). Das letzte Papier der Dissertation untersucht die Berichterstattung von Unternehmen, die an europäischen, börsenregulierten Aktienmärkten notiert sind. Insbesondere liegt der Fokus auf der freiwilligen Anwendung der International Financial Reporting Standards (IFRS) und der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. Die Ergebnisse zeigen, dass der Verkauf von Aktien an institutionelle Investoren zum Zeitpunkt des Börsengangs positiv mit der freiwilligen Anwendung der IFRS korreliert, jedoch nicht mit der freiwilligen Veröffentlichung von Quartalsinformationen. / This cumulative doctoral thesis consists of three papers. Each part investigates empirically different aspects of the incentive structure of managers to influence the accounting outcome. The first paper examines the interplay of product market regulation and financial reporting. It shows that managers early adopt a new accounting regime if accounting numbers are used by regulators to set prices in utility industries. The second paper argues that reporting decisions of managers are influenced by personal characteristics (overconfidence). Overconfident managers overestimate their abilities and consequently have upwardly biased expectations concerning future firm cash flows. More specifically, the paper shows that overconfident CEOs are less likely to engage in an earnings bath at CEO turnover. The last paper investigates reporting choices of firms in European exchange-regulated markets. In particular, it sheds light on the voluntary adoption of International Financial Reporting Standards (IFRS) and on the decision to voluntarily provide quarterly financial information. The findings indicate that the likelihood of voluntary IFRS adoption increases with the proportion of stocks sold to institutional investors upon IPO while the likelihood to provide quarterly information does not.

No description available.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.