<p>Att undersöka hur elever blir hjälpta av bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp. En del bilder stämmer överens med deras egna uppfattningar om hur bilder som hjälper att förstå bör se ut. Viktigt för flertalet av elever var att det i bilden fanns förklarande text. Andra viktiga aspekter var användandet av olika färger och att bilderna såg verkliga ut. Om en bild kan visa verkligheten eller inte diskuteras även det i uppsatsen. Min slutsats utifrån detta arbete är att eleverna verkar vara hjälpta av bilder som minneshjälp och för att förklara sammanhang, men för att rättvist kunna bedöma hur eleverna blir hjälpta kräver en djupare studie. Denna undersökning kan inspirera till att resonera kring hur eleverna blir hjälpta av bilder och kanske stimulera till vidare forskning</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur egna personliga bilder fungerar som inspirationskälla till låtskapande. I undersökningen har 5 egentagna fotografier använts för att varje vecka vara utgångspunkt för att skriva en ny låt. Genom bildanalys, egen loggbok under låtskapandeprocess samt låtanalys av de färdiga låtarna har arbetet utförts. Målet är också att genom bildanalys och låtanalys se och upptäcka vad i varje fotografi som kan identifieras i de färdigskrivna låtarna. Parametrar som genomsyrar studien är: färg, form, kontraster, motiv, plats, tolkad känsla och personlig association. Med detta som utgångspunkt framträder mönster i vad som inspirerar till låtskapande. Resultat som framträder i detta projekt är att kontrast i texter och produktion, koppling till natur, förändingstema och personligt tema, återkommer som mönster vid låtskapande.

Världen omkring oss är bild-intensiv och därför betonas vikten av en förmågan att uttryckaoss med och tolka bilder. Tranvänder vi i högsta grad fortfarande språkliga verktyg för attanalysera bilder.Den här undersökningens syfte har varit att titta närmare på hur vi kan använda ettmultimodalt perspektiv på lärande för att uppmärksamma ytterligare aspekter avkommunikation och meningsskapande processer. Närmare bestämt hur kan vi använda oss avbildens potentialer - utifrån dess modala sätt att fungera - i analys av visuella material. Attundersöka hur de affordances som bildmediet erbjuder kan användas i visuell analys avvisuella material. Hur tecknande och visuellt bearbetande kan ingå som verksamma delar imetoder för analys.I undersökningen studeras tre olika metoder, med olika medium som grund, medmålsättningen att dessa kan användas i undervisning. Dessa metoder tillämpas i analys av etturval filmer och därefter görs reflektioner kring de potentialer som framträder i dessa olikasätt att närma sig visuellt material.I anslutning till detta reflekterar jag även över de pedagogiska möjligheter som dessa olikaarbetsformer kan tänkas erbjuda, i förhållande till unga människors behov av verktyg för attförhålla sig till de visuella material som möter dem.Undersökningen har utförts utifrån ett dubbelt perspektiv, vilket innebär att arbetet skettutifrån ett teoretiskt perspektiv och ett konstnärligt, gestaltande perspektiv vilket alltsåresulterat i två, om än tätt sammanvävda, spår i uppsatsen. Den gestaltande delen kan sägasbestå i det visuella undersökandet av metoder med det stora antal teckningar, illustrationeroch animationer producerades under arbetet. Material som alltså skapades som former föranalys av filmer. Ett urval av dessa, centrerade kring filmen Erin Brockovich, ställdes ut påKonstfacks vårutställning 2017.

Matematik är till stor del ett läromedelstyrt ämne som ofta setts som en maskulin domän. Då omedvetna föreställningar kring pojkar och flickors matematiska förmågor fortfarande förekommer i skolan, är vikten av jämställda och/eller könsneutrala läromedel av stor betydelse (Palmer, 2011, s. 43-44;Norberg, 2014, s. 10). Syftet med denna studie är därför att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar tar plats i tre vanligt förekommande matematikböcker för årskurs 1. Metoden som används är en kvalitativ bildanalys, som delvis presenteras på ett kvantitativt sätt. För att besvara studiens forskningsfrågor användes ett analysschema med förutbestämda kriterier. Dessa kriterier var hår/frisyr, kläder, färger, sysselsättning och yrke. Resultatet visade att karaktärerna ofta bär kläder och färger som anses typiska för respektive kön. I kategorierna sysselsättning och yrke konstateras att böckerna både visar på stereotypa normer och könsroller, samtidigt som de även innehåller bilder som utmanar de könsstereotypa normerna. Således bidrar böckerna till att i viss mån föra vidare könsstereotypa normer och värderingar till eleverna.

Uppsatsen innehåller en komparativ semiotisk bildanalys där tre bilderböcker från olika tidsperioder undersöks. Arbetet utgick från början med intresset för bilderboken i historien och tack vare det slumpmässiga mötet mellan Moa och Milo av Josephine Ljungberg, Julia Persson och Reuben Vas, Aja baja, Alfons Åberg av Gunilla Bergström och Solägget av Elsa Beskow kunde denna uppsats ta sin form. Bildanalyserna är uppbyggda genom en semiotisk bildanalys där tre bilder från varje bok analyseras. Bilderna speglar tydliga vänskapsscener som genom analyserna genererade i semiotiska reflektioner.   Arbetet lyfter den historiska komplexitet som format barnbokstemat vänskap, som de alla har gemensamt. Olika samtida problem: barnuppfostran, integration och föräldraskap är något som format dessa barnböcker. Färg har haft olika betydelser i böckerna för att lyfta ett ämne eller för att återge en miljöbeskrivning. Formgivningen ligger i förhållandet till illustratörens stil och övriga konstnärliga arbete. Sammanfattningsvis är skildringen av temat vänskap beroende på vilken tidsperiod boken utspelar sig i. Fokuset att vänskap går att finna eller problem går att lösa återges tydligt genom de tre verken.

Idag pratas det mycket om jämställdhet och i Sverige finns det tydliga direktiv och förbud mot att särbehandla någon på grund av könstillhörighet. Dessa direktiv finns att hitta i bland annat läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. I skolan betonas också vikten av att all utbildning ska genomsyras av jämställdhet. Men enligt en rapport från Skolverket visar forskningen att så är inte fallet, speciellt när det gäller en jämställd representation av kön i läromedel. Genom arbete med tidigare forskning upptäckte vi att det finns en kunskapslucka kring granskning av matematikläromedel gällande kön och genus i Sverige. Vi har därför valt att göra en bildanalys där vi fokuserar på representationen av flickor/kvinnor och pojkar/män i läromedel som används i svenska grundskolor idag. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur bilder i svenska läromedel inom matematikämnet är utformade gällande genus. Frågeställningar: ● Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel? ● Hur framställs och representeras kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel? För att utföra vår bildanalys har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Vi har också använt oss av semiotikens teori för att kunna tolka och analysera bilderna i läroböckerna. Resultaten presenteras med hjälp av tabeller och text och visar att de fyra läroböckerna som analyserats representerar män och kvinnor lika mycket, samt att de representerar kvinnor/flickor och pojkar/män som både aktiva och passiva. De visar även att fördelningen mellan yrken och sysselsättningar är någorlunda jämn. Dock förekommer även könsstereotypiska bilder. Gällande representationen av färger kan vi se att flera av böckerna visar upp en könsstereotypisk fördelning av färger mellan könen. Slutligen har vi kommit fram till att de läromedlen som har analyserats representerar båda könen lika frekvent. Vi har också kommit fram till att könen i största utsträckning inte representeras på ett könsstereotypiskt sätt. Det förekommer dock vissa bilder i läromedlen som visar upp en könsstereotypisk bild av kvinnor/flickor och pojkar/män. I jämförelse med tidigare forskning kan vi se att dessa fyra läromedel representerar könen mer jämställt, samt att fördelningen mellan könen är jämnare.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka om olika bildanalysmodeller är speciellt lämpade för olika genrer inom fotografisk bild. I studien prövas semiotisk och ikonologisk bildanalys på två fotografier från två olika fotografiska genrer – dokumentär- och konstfotografi. Bildanalys valdes som metod för att besvara följande frågeställningar: lämpar sig olika analysmodeller mer eller mindre bra för olika genrer inom fotografisk bild? Vilka likheter och skillnader mellan ikonologisk och semiotisk bildanalys kan observeras? Vilka möjligheter och begränsningar har bildanalysmodellerna vid analys av de olika genrerna? Kan resultatet av denna studie appliceras på undervisningen av fotografisk bild i skolan? Resultatet av studien visade att de båda bildanalysmodeller kunde användas vid analys av de två fotografierna. Det resulterade i slutsatsen att de två bildanalysmodellerna bör väljas efter vilket syfte den som analyserar har med analystillfället. Eventuellt är den semiotiska bildanalysmodellen mer aktuell då den endast analyserar den fotografiska bilden. Resultatet av studien kan i allra högsta grad appliceras i undervisningen av fotografisk bild i gymnasieskolan.

I detta arbete har jag undersökt huruvida bilder kan fungera som inspirationskälla till mitt musikskapande. Utifrån fyra egenfotograferade bilder har fyra låtar skapats. Jag har börjat med att göra en enkel analys för att sätta igång tankeverksamheten och få idéerna att flöda. I arbetet går jag igenom hur processen från bild till musik ser ut, likheter och skillnader mellan låtarna och om det är en fungerande metod till inspiration för mig. Jag upplevde att bilderna gav mig idéer direkt vid första anblick, men detta betydde inte alltid att jag kom in i ett flyt direkt. Ibland fastnade jag och kunde då gå tillbaka till bilden för att hitta ny inspiration. Bilderna ledde i vissa fall till musik jag i vanliga fall inte skulle skapat. Jag tar med mig detta nya låtskrivarverktyg och det finns absolut en möjlighet att jag använder det i framtiden.

This paper is analyzing the renaissance painting Venus Cythereia by artist Jan Massys and the neoclassical painting Danaë and the shower of gold by artist Adolf Ulrik Wertmüller. The research aims to answer questions about beauty ideals and the objectification of the female body from a feminist theoretical basis. This paper also aims to account for how ancient beauty standards and ideals are reflected in the imagery of the renaissance and neoclassicism. The purpose is also to problematize the image of the female nude in art history. Symbolism is analyzed to research the mythology and meaning behind chosen paintings. The analysis show how different aspects of beauty have influenced pictorial art. The analysis also show how the objectification of the female body comes from both mythology and society. The analysis reflects on how women have been portraid in the purpose of a symbol or object rather than a human being, especially in mythical art.