<p>Uppsatsen är en bildanalys som undersöker hur män och kvinnor har avbildats i samhällskunskapsläroböcker från 1969 och framåt.</p>

<p>Jag har valt att göra en jämförande litteraturstudie för att undersöka olika bildanalysmetoder. Utifrån mina urvalskriterier har jag gjort jämförelser och prövat metoderna gentemot några bilder och resonerat kring dessa metoders eventuella giltighet. Utifrån mina litteraturstudier har jag kommit fram till frågeställningar som kan tillämpas i diskussioner och analys av elevers egna bildmaterial. Frågeställningarna och metoderna kan även användas som underlag kring diskussion av andra bilder som eleverna dagligen möter. Jag har kommit underfund med att samtliga metoder är användningsbara vid bildanalys, även om de ibland riktar sig till en specifi k form av analys. Överlag har jag märkt att metoderna påminner om varandra där den stora skillnaden har varit att de haft lite olika benämningar för samma funktion. Samtliga ser till bildens innehåll och uttryck. I detta arbete har jag riktat mig gentemot konstbilder likaväl som till mediebilder varav jag har använt mig av varierade bildexempel. Jag har inte märkt någon skillnad i metodernas användning för konstbild respektive mediebild utan de fungerar utmärkt till båda. Förutom att samtliga metoder är bra vid elevernas diskussioner och analyser av bilder utgör de även ett rikt grundmaterial för bildgestaltning i undervisningen.</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen"

Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan? Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

Uppsatsen är en bildanalys som undersöker hur män och kvinnor har avbildats i samhällskunskapsläroböcker från 1969 och framåt.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.

På en utställning på Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades två av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna påverkas av varandra. Förändras tolkningen och budskapet i bilderna då de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jämförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhäver starkt frågor kring maskulinitet, könsroller och manlig sårbarhet. The Painting Series inger en mera poetisk känsla i och med färganvändningen och de rymdlika miljöerna som visas. Den yngre fotoseriens tydliga agenda influerar den senare och en betydelseöverföring sker. Betraktaren fokuserar mera på det återkommande temat mannen i kostym i en sårbar situation i The Painting Series då den ses tillsammans med Almost There till skillnad om The Painting Series visats själv. Då Almost There är den fotosvit som har ett tydligare budskap verkar överföringen endast ske åt ett håll, den påverkas inte av The Painting Series på samma sätt. Resultatet blev alltså att bilder har inverkan på andra bilder men inte alltid. Den bild som innehar det tydligare budskapet tycks styra överföringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning och teori har även hjälpt till att skapa de kategorier som används i undersökningen. Teorin utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv där fokus ligger på skillnadsskapande mellan ”vi” och ”dem”.Det mest tydliga resultatet är att Afrika fortfarande till största utsträckning används till att beskriva något som är annorlunda och då ofta som något negativt. Undersökning visar även att författare och förlag inte sällan vägleder elever i den svenska skolan till att tycka synd om afrikanen genom att till största del använda bilder som gestaltar något negativit eller annorlunda samt att naturen och djuren på kontinenten ibland kommer i första hand. Slutsatsen av undersökningen är att Afrika till största del fortfarande används som en motpol till västvärlden och därmed fortfarande ses som något underlägset och underutvecklat.Nyckelord:

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.

Jag har undersökt två läroböcker i religionskunskap för gymnasiet för att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen mål har varit att utifrån en mediekritisk analys redogöra för den bild av judendomen som finns i två utvalda läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Genom att behandla läroboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomförts av såväl bild som text. Målet med uppsatsen är att försöka klargöra för den bild av judendom som förmedlas via läroböcker. De utvalda läroböckerna har valts ut genom ett besök vid en gymnasieskola. De båda böcker används parallellt med varandra i undervisningen och ligger till grund för lektionsinnehållet. I samband med besöket på gymnasieskolan framkom att eleverna använder sig av Wikipedia för att hämta kunskap. Därför har den text man hittar där också genomgått en undersökning motsvarande den analys som genomförts innehållet i läroböckerna. Det har framkommit att författarnas bias lyser igenom i läroböckerna. I läroböckerna görs kopplingar med andra religioner, när det gäller gudsbild, heliga skrifter och utövning. Vilket inte går att finna i den text som återfinns på Wikipedia. Den bildanalys som gjorts av bilderna i läroböckerna visar upp en rik bildvariation som kan ligga till grund för lektioner i religionskunskap. Slutsatsen blir att framställningen av judendomen blir stereotyp i läroböckerna jämfört med den text man finner på Wikipedia.