Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.

<p>The pictorial language of the Swedish children is characterized by the idea that a “good” drawing should be in the right perspective and as photographically realistic as possible. This is a study about the pictorial language of the children in the Gambia and Senegal. Is the pictorial language different with the children living in a culture that has a stronger tradition of spoken word and visual communication than the children living in the western civilisation?</p><p>With the help of different theories concerning children’s creating of art, this study is trying to sort out the differences. It is also explaining about different theories when it comes to development stages in the children’s drawings and how the culture, tradition and conventions influence both the pictorial grammar and the ideal image.</p><p>The study is based on drawings collected in schools in The Gambia and Senegal and the drawings are analysed with the help of theories in Karin Aronssons “Barns världar – barns bilder”.</p><p>The study is also based on observations and interviews with children and teachers in a school in the Gambia.</p>

<p>The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.</p>

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.

Kunskaper i genetik är viktiga ur både ekonomiska och vardagliga perspektiv. I skolan lyfts denna kunskap främst ur läroböcker, med andra ord får läroboken en central roll för vad som lärs ut. Då elevens möter läroböcker på egen hand bidrar det till missförstånd och felaktig tolkning av de genetiska begreppen kromosom, DNA, gen och allel. Dessa brister kan bero på mängden begrepp men också på hur begreppen konkretiseras och sammankopplas med hjälp av visuella inslag. Med andra ord kan det sätt dessa begrepp visualiseras på bidra till ökad inlärning.Denna studie syftar till att analysera, kvantitativt och kvalitativt, hur väl begreppen kromosom, DNA, gen och allel konkretiseras och sammanlänkas med hjälp av visuella inslag i fyra läroböcker. Tre av de undersökta böckerna är svenska och en är internationell. De analysverktyg som används är kvantitativa och kvalitativa och består av operationaliserade frågeställningar.Resultatet av analysen visar att mängden visuella inslag som nämner och/eller sammanlänkar och konkretiserar de undersökta begreppen i de olika läroböckerna, inte skiljer sig åt avsevärt. Dock så skiljer sig kvalitén på de visuella inslagen. Bland de undersökta läroböckerna innehåller de svenska böckerna ibland bristfälliga sammankopplingar mellan de undersökta begreppen. I alla de svenska läroböckerna lyser begreppet allel med sin frånvaro, vilket bidrar till feltolkningar av typen ”gen och allel är samma sak”. Den internationella litteraturen har bilder som står på egna ben, med andra ord är väldigt lätta att tolka och sammankoppla med texten. I nästan alla böckerna presenteras bilderna på samma sida som texten. I tre av fyra böcker refereras det till bilderna. Den internationella läroboken har på bästa sätt konkretiserat och sammankopplat begreppen kromosom, DNA, gen och allel.Studien visar att de svenska läroböckerna bör konstrueras på så sätt att begrepp som hör ihop på ett bättre sätt sammanlänkas till varandra med hjälp av bilder. Vidare studier bör göras gällande pedagogers användande av de bilder som finns i läroböcker för att se om detta bidrar till en minskning av missförstånd och feltolkningar.

Mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund och i syfte att främja en inkluderande bildundervisning behandlar denna uppsats bildlärares bildbruk ur ett postkolonialt perspektiv. För att ta reda på huruvida bilder som inkluderas i den samtida bildundervisningen reproducerar koloniala synsätt undersöks vilka bilder dagens bildlärare använder sig av i sin undervisning samt hur rasifierade människor framställs i dessa bilder. I undersökningen appliceras kritisk diskursanalys och visuell metodik på bildmaterial insamlat av sju yrkesverksamma bildlärare för att synliggöra koloniala och imperialistiska maktstrukturer. Då undersökningen vilar på en socialkonstruktionistisk grund analyseras även de sociala konsekvenser som bildmaterialets framträdande diskurser kan generera i skolan som institution. Resultatet av analysen visar att de bildlärare som bidragit till studien främst använder sig av bilder skapade av vita västerlänningar där också vita människor figurerar. Analysen visar även att den visuella representationen av rasifierade människor är begränsad och att den i vissa fall verkar emot den svenska skolans värdegrund genom att reproducera koloniala diskurser. Undersökningen ligger även till grund för ett gestaltande arbete som består av en ABC-bok där varje bokstav representerar olika sätt som det koloniala och imperialistiska arvet tar sig uttryck i en modern svensk kontext. Gestaltningen är inte bara en kommentar på resultatet av undersökningen utan även ett medel för att förflytta den postkoloniala diskursen från en akademisk till en mer allmän kontext.

Flickorna i skolan har visat sig ha ett mindre intresse och engagemang till skolämnet teknik än pojkarna. Ute i samhället är det fler män än kvinnor som har yrken som har med teknik att göra och ser man på de gymnasieprogram vi har i Sverige som har en inriktning till teknik lyser flickorna med sin frånvaro. Normen vi har i Sverige pekar på att teknik tillhör männen/pojkarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus synliggörs i läromedelsböcker i teknik och forskningsfrågorna är: hur presenteras kvinnligt och manligt i bilder i teknikläromedel? På vilket sätt dementerar eller bekräftar bilderna i teknikläromedel normerna i samhället? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt oss av en semiotisk analysmetod, genusperspektivet och socialkonstruktivismen. Vårt resultat visar att de bilder som finns i tre utvalda teknikläromedel till stor del bekräftar den norm som finns i samhället, teknik tillhör män. Männen får både större utrymme i teknikläromedelsböckerna och när kvinnor/flickor syns på bilderna är de inte i fokus eller utför sällan något tekniskt. Vidare forskning hade kunnat vara att skapa ett läromedel i teknik som går emot de normer som finns i samhället och ger flickor och kvinnor mer plats, så att båda könen får lika stort utrymme. Med utgångspunkt i detta hade det varit intressant att jämföra olika skolklasser som använder de läromedel som finns idag kontra med detta nya läromedel för att se om det påverkar eleverna och deras intresse till ämnet teknik.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck.  Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning. Materialet användes i en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät där slutna och öppna frågor varierades. Resultatet visade på indikationer med möjlighet att attrahera actiongenrens huvudmålgrupp utan användandet av genremässiga stereotyper. Studien kan med fördel användas inom spelutveckling för att understödja neutralisering av designelement likväl som en möjlighet att attrahera en större målgrupp.

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.