This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has animpact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded withmore images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises theimportance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describesart not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject.Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as aschool subject.The purpose of this study is to illustrate art teachers’ conception of the aim of the subject ofart. Through qualitative interviews with five art teachers, the study aims to review whichareas of knowledge that are fundamental within the subject of art, as well as which abilitiesand qualities are of primary importance in art education according to the teachers.Furthermore, it is investigated how art teachers relate their teaching to the curriculum. Finally,in a larger perspective, the abilities and qualities are discussed in relation to what knowledgethat is required within society.The results of the interviews are analyzed and compared with previous research. The resultsindicate that, although the creation of images is still in focus, there has been a visibledevelopment towards a new discourse where the process and communication is in focus. Itemerged that teachers discuss the fundamental parts of their education in terms of creativityand autonomy. These are qualities that they aim for in their education and they envision thatthis reflects what modern society demands.

Flera studier visar på brister i skolans implementering av värdegrundsarbete. Samtidigt påvisar studier att det finns ett stort behov av att diskutera ämnen som samtycke, pornografi och hedersrelaterat våld med eleverna. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om de nya delarna i Lgr22 som rör värdegrunden. Som metod valdes fenomenografisk intervju av verksamma ämneslärare i bild, ur ett normkritiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och tematiserades i linje med en fenomenografisk analysmodell för att därefter analyseras samt analyserades utifrån normkritiska begrepp. Resultatet i studien överensstämmer till viss del med tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar olika delar av värdegrunden som viktigare än andra. Lärarna väljer ut arbetsområden utifrån värdegrunden på olika sätt, likheten är att lärarna i denna studie till stor del berör den normkritiska undervisningen genom diskussioner med eleverna. Samtliga lärare arbetar även med digital bearbetning av bilder för att arbeta med maktrelationer mellan kön. Slutsatsen som kan dras av studiens resultat och analys är att det är viktigt att behandla maktrelationer i undervisningen även om det bitvis är komplext område.

Digitala resurser i bildundervisningen En kvalitativ studie av bildlärares förhållningssätt till digitala resurser i undervisningen Digital resources in art education A qualitative study of art teacher’s approaches to digital resources in education Syftet med studien är att undersöka bildlärares användning och förhållningssätt gentemot digitala verktyg i bildundervisningen. I studien undersöks vilka digitala resurser som används i undervisningen, hur de används och i vilken grad. Utöver detta syftar den till att undersöka kommunikationen som uppstår i användandet av digitala verktyg, hur lärare bedömer digitala uppgifter samt inställningen till digitala moment i bildundervisningen. Våra personliga erfarenheter av bildämnet som ett hantverksdominerat ämne ligger till grund för studien. I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra bildlärare för att identifiera olika förhållningssätt till digitala verktyg. Resultatet visade att bildlärare använder lärplattformar och digitala verktyg inom tre huvudområden: i elevuppgifter, i administrativa syften och som kunskapsförmedling. Digitala resurser väljs ut baserat på personliga preferenser, tillgänglighet och förutsättningar. Därutöver visade resultatet att bilduppgifter ofta har digitala inslag men att digitala verktyg främst används som ett tillägg i undervisningen. Bildlärarna i studien svarade att bedömningen av digitala arbeten inte skiljer sig från analoga arbeten. Slutligen visade studien att det finns problematiska aspekter av implementeringen av digitala verktyg i bildundervisningen såsom ekonomiska brister, dåliga förutsättningar, tidsbrist och klasstorlek.

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.</p>

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie. Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.

Denna uppsats bygger på en empirisk studie. Dess syfte är att undersöka hur bildlärare idag arbetar med digitala redskap samt vilka för- och nackdelar de har i bildämnet. Syftet är också att undersöka bildlärares synpunkter och erfarenheter om digitala medier stimulerar respektive hämmar lärandet i bildämnet. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, som bandas och transkriberas till text. Fyra lärare ingår i studien, varav en med undervisning på grundskolan och resterande tre på gymnasiet. En innehållsanalys används som metod för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att bildlärarna vill att eleverna ska använda både digitala och traditionella verktyg för att ge variation i elevernas bildskapande. En fördel med digitala verktyg är att de ger eleverna möjligheten att leta efter information och inspiration. En nackdel är att digitala medier är tidskrävande och ibland kunde tekniken inte fungera som den skulle. Flera av bildlärarna ansåg att digitala medier var stimulerande för de bildskapande eftersom de gav elevernas möjlighet att variera och utveckla olika sätt att lösa olika problem.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur tre bildlärares planering och undervisning påverkats till följd av coronapandemin under 2020, samt att undersöka vilka problem och möjligheter lärarna upplever i arbetet med bildundervisningen. Empiriinsamling har skett genom digitala semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och tolkats i ljuset av studiens teorier. Studiens resultat visar att lärarna upplever stort motstånd i planering och undervisning, främst på grund av bristen på framförhållning och struktur. Avståndet mellan lärare-elev i form av distansundervisning upplever lärarna påverkar hur väl de kommunicerar med sina elever och att undervisningen behöver vara mer konkret för att spänna över det fysiska avståndet. Lärarna upplever att bristen på fysisk närvaro påverkar deras psyke negativt. De menar att det är i mötet, relationen till sina elever som kreativiteten och energin flödar och att utan eleverna på plats är det svårare att hålla motivationen uppe och att undervisningen inte håller samma kvalitet som innan coronapandemin. Studien avslutas med en diskussion där förslag ges på hur motståndet kan lättas och göra planering och undervisning mer strukturerad och greppbar både för lärare och elever. / This qualitative study aims to investigate how three art teachers' planning and teaching were affected as a result of the corona pandemic in 2020, and to investigate what problems and opportunities the teachers experience in the work with art teaching. Empirical collection has taken place through digital semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic analysis method and interpreted in the light of the study's theories. The results of the study show that teachers experience great resistance in planning and teaching, mainly due to the lack of foresight and structure. The distance between teacher-student in the form of distance learning, the teachers experience, affects how well they communicate with their students and that the teaching needs to be more concrete to span the physical distance. Teachers feel that the lack of physical presence has a negative effect on their psyche. They believe that it is in the meeting, the relationship with their students that creativity and energy flow and that without the students in place it is more difficult to keep the motivation up and that the teaching is not of the same quality as before the corona pandemic. The study ends with a discussion where suggestions are given on how resistance can be eased and make planning and teaching more structured and tangible for both teachers and students.

Skolan har förutom kunskapsuppdraget även ett demokratifostrande uppdrag som ska genomsyra alla skolans verksamheter och aktiviteter. Ett demokratiargument motiverar bildämnet i kursplanen vilket i forskning främst lyfts genom bildämnets kommunikativa aspekter. Dock visar forskning att bildlärare, på grund av stoffträngsel och ämnets hotade status, nedprioriterar kommunikativa aspekter till förmån för mer traditionell bildframställning. Flera studier visar på brister i skolans demokratiarbete och att utformningen till stor del baseras på lärares egna engagemang och värderingar. Kollegiala samtal och en gemensam struktur kring demokratiarbetet tycks saknas. Det här arbetet ämnar därför undersöka bildlärares utsagor om sin syn på och arbete med skolans demokratiska uppdrag. Med ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt förhållningssätt samt med Öhmans undervisningstraditioner som teoretiskt ramverk, har vi gjort en intervjustudie med sex bildlärare. Vårt resultat överensstämmer i stor utsträckning med tidigare forskning. I vår analys delas intervjupersonernas utsagor upp i olika diskurser samt olika subjektspositioner som kommer till uttryck. Slutligen delas även utsagorna in i normerande, faktabaserad och pluralistisk undervisningstradition.