Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitet och hälsa inom årskurs 1–3. Syftet är att belysa på vilka sätt pedagoger arbetar för att öka elevers förståelse kring fysisk aktivitets betydelse för hälsan och vilken påverkan detta har på eleverna. Urvalsgruppen är verksamma pedagoger. Undersökningen är en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som har kompletterats med ”critical incidents” observationer. Resultatet visar att pedagogerna ofta upprepar fysisk aktivitets betydelse för hälsan för att öka elevernas förståelse kring detta, genom samtal och fysiska aktivitets upplevelser. Kunskap om människokroppen anses även behövas. Slutsatser är att kroppsuppfattning - kunskap om människokroppen, förmåga att använda sin kropp och fysiska aktiviteter - är viktigt för barns förståelse om dess betydelse för hälsan. Studiens resultat ger idéer till pedagoger inom skolan om olika arbetssätt kring fysisk aktivitet för att skapa förståelse, främja hälsosamma vanor och bättre förutsättningar för lärande. Resultatet antyder att elevers totala skolprestationer förbättras av fysisk aktivitet.

Forskning visar att elever inte förstår innebörden av att lära sig naturvetenskap samtidigt som det framgår att ämnet är en naturlig del av människors vardag. Ämnet behöver därför göras förståeligt för att elever ska kunna verka som samhällsmedborgare. Naturvetenskap kan dock ses som svårt då det är ett abstrakt ämnesspråk som ofta uttrycks i naturvetenskapliga begrepp. Samtidigt som det framhålls att elever ska få stöd i sin språkutveckling har det visat sig vara svårt för lärare att göra naturvetenskapligt innehåll förståeligt för eleverna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och beskriva vad forskning säger har betydelse för att möjliggöra att elever i årskurserna F-6 erbjuds kunskaper i naturvetenskaplig undervisning. Mer precist vill vi besvara frågeställningen: Vilka undervisningsmetoder forskning belyser som användbara för lärare att använda för elevers begreppsförståelse inom de naturvetenskapliga områdena? Resultatet av litteraturstudien visar att utveckla pedagogisk innehållskunskap, guidad undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen är undervisningsmetoder som kan tillämpas i den naturvetenskapliga undervisningen för elevers begreppsförståelse. En slutsats blir dock att ingen undervisningsmetod kan appliceras utan en väl genomtänkt stöttning av lärare och att undervisningsmetoden utveckla pedagogisk innehållskunskap kontinuerligt bör utvecklas i takt med undervisningen. Utifrån de resultat som framkommit av litteraturstudien hade det varit intressant att genomföra icke-experimentella undersökningar om lärares undervisningsmetoder för elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

The aim of this study was to illustrate what knowledge 6-year old’s in preschool have about plants. In all, ten children from two different preschools participated in the study. Qualitative interviews were used to get as much information as possible considering that 6-year old children have not developed their ability to read or write properly yet. It is easier for children to reason verbally than respond to a survey. The interviews with showing 20 images of regular Swedish plant species. The children were asked follow-up questions from what they told me about the plants on the images. The results showed that the children in the study knew very little about plant species, the most well-known plant was buttercup. The children knew more about plants living conditions and functions than species. The results also showed that some of the children in the study expressed a higher interest for interactive digital games than learning about plants.

The purpose of this study is to visualize similarities and differences in how preschool teachers work with environmental issues at preschools in country-sides and cities. I want to examine in what way preschool teachers experience and interest effect their environmental work. My method for this study is a web survey that was sent out to preschool teachers at different counties in Sweden and a total of 51 preschool teachers answered the survey. The results showed that there are some similarities and differences between the country-side and city. The proximity to nature area is important to how and what preschool teachers work and teach about. Preschool teachers worked in similar ways to get children to participate in environmental work and the educational tools that they used in their teaching. The study also showed that preschool teachers interest in environmental issues is of great importance to how they appreciate their knowledge and skills. Most preschool teachers in the different areas haven’t been offered or have had any education in environmental issues.

The purpose of the study was to investigate preschool teachers´views of recycling in preschool. Eight preschool teachers were interviewed. Four of them worked in relatively newley-started prescools and four teachers in preschools that have existed for several decades. The result showed that the preschool teachers do not work so much intentionally with recycling, but still some recycling were included in their work. The teachers in the newer preschools work less with recycling than the older ones. There were shared opinions among the educators regarding their own interest in recycling and the attitude towards it. However, all prescools teachers agreed that recycling is important for the preschool, since it is in preschool that all learning begins. Lack of time and lack of conditions were some of the reasons the educators stated for not working with recycling. It might as well be a lack of intrest among preschool leaders. / Studiens syfte var att undersöka vad pedagogerna anser om återvinning i förskolan. För att ta reda på detta intervjuades åtta förskollärare. Fyra av förskollärarna arbetade i relativt nystartade förskolor och fyra arbetade på förskolor som funnits i många årtionden. Förskollärarna var i olika åldrar och hade olika lång erfarenhet i yrket. Resultatet visade att på de förskolor jag gjort min undersökning arbetar de inte mycket på ett medvetet sätt med återvinning, däremot gör de det utan att tänka på att det är återvinning. De nyare förskolorna arbetar mindre med återvinning än de äldre. Det var delade meningar bland pedagogerna angående deras eget intresse för återvinning samt arbetslagets inställning till det. Däremot var samtliga pedagoger överens om att återvinning är viktigt att ha med i förskolan, då det är förskolan som lägger grunden för allt lärande. Tidsbrist och brist på förutsättningar var några av anledningarna pedagogerna uppgav till att de inte arbetar med återvinning. En annan orsak kan vara brist på intresse hos förskolecheferna.

Den här studien handlar om pedagogers förutsättningar och möjligheter för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll i samband med måltid på förskolan. Anledningen till valt område grundar sig på mina erfarenheter av att bordssamtalen vid måltid på förskolan kan te sig olika mellan pedagog och barn. Frågeställningarna i studien handlar om att ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter pedagoger har för att skapa lärande om maten- och dess näringsinnehåll vid måltider, samt vilket stöd pedagogerna upplever sig behöva för detta. Totalt nio pedagoger från tre avdelningar från olika förskolor i Sverige deltog i studien och pedagogerna har intervjuats individuellt. Av resultaten framgår det att förutsättningarna för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll varierar mellan pedagogerna, och påverkas av deras egen kunskap, intresse och utbildning inom området. Det framgår även att majoriteten av pedagogerna anser sig ha möjlighet för att skapa lärande om ämnet men möjligheten kan begränsas utifrån barnens åldrar. Mer än hälften av pedagogerna i studien upplever sig behöva någon form av stöd för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll, varav utbildning är ett. I diskussionen dras slutsatser att pedagogers egna kunskap och intresse för ämnet medför att de har enklare, och en större möjlighet för att skapa lärande om mat och näringsinnehåll. Pedagogerna saknar riktlinjer för hur de ska skapa lärande om mat och näringsinnehåll, och alla pedagoger har inte kunskaper och intresse inom området. Insatser som utbildning vore ett alternativ för att öka pedagogernas förutsättningar för att skapa lärande. / This study is about educators’ conditions and possibilities to create learning about food and nutrition in mealtime situations in preschool. According to my experience, the interaction between educators and children may vary in the mealtime situation. The aim of this study was to find out how educators describe their conditions and possibilities to create learning about food and nutrition and what kind of support they need to create a learning situation. Nine educators, working at three different preschools in Sweden, were interviewed individually. The results show that the educators’ knowledge, interest, and education in nutrition are factors that influence if and how they create learning situations. It also shows that the opinion of a majority of the educators are that they have opportunities to create learning about food and nutrition, but it can depend of the age of the children. Most of the educators in this study say that they need some kind of support to teach in the mealtime situation, where one of the suggestions is further education. In conclusion the educators who have knowledge and interest in food and nutrition are more prone to create learning in mealtime situations. The educators are lacking guidelines on how to create learning about food and nutrition, and some of the educators does not have knowledge or interest of it. Efforts such as education would be an alternative to help them.

The aim of this study was to investigate how well the biological indexes in the north of Sweden matches with the physicochemical conditions in streams, and to evaluate whether the deformations of diatom shells has a connection to heavy metal conditions in streams. The sampling areas include nineteen different locations. As the water-chemical conditions in the water vary during the year and the sampling rate for each local has varied, therefore, an average has been calculated for each local. Diatoms in 13 of 165 sampling points had a deformation over 1%, the highest deformation percent was 10.5%, in that locality the heavy metals concentration for Zn, U, Ni, Cd and As were very high. In another locality with very high concentrations of Cd, Cu and Zn was the deformation only 0.24%. It may be a cocktail effect i.e. that elevated levels of several metals together give greater effect than the individual. If you compare the index for diatoms, IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique) and ACID (ACidity Index for Diatoms) to the water chemical data, there is no clear correlation. IPS shows high status at all premises except 3. These 3 locations that achieve good status have a relatively good water-chemical status. When comparing the benthos indexes, you can see a connection first when the physicochemical parameters show high values. According to ASPT (Average Score Per Taxon), there are no water streams that are considered to be affected even though at least five sampling sites where benthos was sampled showed an impact of heavy metals or acidity.

Reducing the rate at which biodiversity is presently being lost is one of the challenges for the coming years. Through diverse activities, humankind is currently responsible for the extinction of species worldwide, which has consequences for whole ecosystems. The preservation of biodiversity is not only important for its intrinsic values, but also for its role in maintaining the functioning of ecosystems that provide humans with services that are important for our well-being and safety. As it is a concern for all of humanity there is a demand for education that can develop in students an understanding of the complexity which lies behind the ecosystem services of which they benefit. Including how the disturbance of this complexity will lead to consequences for the whole human world. Current attempts to educate the public has failed to conjure motivation and interest. However, ecological network research create opportunity for understanding the underlying relationships between species, and the use of ecosystem services as a pedagogical perspective offers the possibility to demonstrate the importance of these relationships for ecosystem functioning. In this literature review it is examined how this could benefit environmental education in high school.

Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa. Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar. Kantzonerna kan även minska näringsläckagen då de uppmätts kunna bromsa 60-80% av det fosfor och 40-80% av det kvävet som passerar kantzonen. Vad gäller den biologiska mångfalden så kan kantzoner erbjuda habitat som kan härbärgera fler arter samt fler individer inom arterna.