No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som omfattar olika typer av humörförändringar, med allvarliga depressionsepisoder och maniska episoder. Behandling inkluderar stämningsstabiliserande läkemedel som litium. Vårdande både för patienten och deras närstående, är avgörande och kräver att sjuksköterskor är närvarande, visar respekt, stödjer patienter och deras närstående genom att skapa en trygg miljö och främja både fysiskt och mentalt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt där artiklar från olika källor granskades och analyserades. Totalt inkluderades tio artiklar för att sammanställa relevant information om vuxna patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: Studien visade att personer med bipolär sjukdom kände sig maktlösa och annorlunda, vilket påverkade deras självkänsla och ledde till skam och rädsla för att bli stigmatiserade. Sjukdomen påverkade deras beteende och relationer negativt, och de önskade mer stöd och bättre förståelse från vårdgivare. Deltagarna ansåg att de behövde mer tillgänglig psykoterapi och information om behandlingsalternativ för att hantera sin sjukdom. Konklusion: Bipolär sjukdom påverkar människors vardagsliv och självkänsla samt skapar osäkerhet kring deras identitet. Många med bipolär sjukdom upplever bristande förståelse från familj och samhälle, vilket påverkar deras välbefinnande och tillgång till vård. Stigmatisering av sjukdomen påverkar deras välbefinnande, vilket leder till behov av stöd och information. / Background: Bipolar disorder is a chronic condition characterized by various mood changes, including severe depressive episodes and manic episodes. Treatment involves mood-stabilizing medications like lithium. Caring for both the patient and their loved ones is crucial, and it requires nurses to be present, show respect, and support patients and their families by creating a safe environment and promoting both physical and mental well-being. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of adult patients living with bipolar disorder. Method: This study was conducted as a qualitative literature review where articles from various sources were reviewed and analyzed. In total, ten articles were included to compile relevant information about adult patients' experiences of living with bipolar disorder. Findings: The study revealed that individuals with bipolar disorder felt powerless and different which affected their self-esteem and led to shame and fear of stigmatization. The illness negatively impacted their behavior and relationships, and they desired more support and better understanding from healthcare providers. Participants believed they needed accessible psychotherapy and information about treatment options to manage their condition. Conclusion: Bipolar disorder affects people's daily lives and self-esteem, creating uncertainty about their identity. Many individuals with bipolar disorder experience a lack of understanding from their families and society, affecting their well-being and access to healthcare. Stigmatization of the illness impacts their well-being, highlighting the need for support and information.

Yes / A global response to Covid‐19 pandemic has triggered issues related to stress and social restrictions; thus, mental health is seen as a particular area of concern for social well‐being for both policymakers and corporate regulators/companies. Given that mental health intersects with most, if not all, of the 17 sustainable development goals (SDGs), this research brought to light issues surrounding employment of people with mental disabilities (PWMDs) and the financial merits of employing them. An online survey was administered to PWMDs to elicit what possible flexible opportunities could enable them to gain or stay at work. Interviews were also conducted with human resource managers and financial managers. Our results show that there are currently no flexible working opportunities available for PWMDs, which could enable them work effectively to improve both self and general economic growth.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.

Hintergrund: Die Behandlung von Menschen mit psychischen Störungen stellt seit Jahrzehnten ein sowohl bedeutsames Versorgungssegment als auch Forschungsgebiet dar. Die im Gesundheitswesen in den letzten 20 Jahren aufkommende Haltung hin zu einer stärkeren Patientenorientierung rückt Patienten als Nutzer von Leistungen der Gesundheitsversorgung und „Experten in eigener Sache“ in den Mittelpunkt des Geschehens (Coulter & Magee, 2003). Damit wird den expertenbasierten Therapieleitlinien ein wichtiger Akteur, der Betroffene selbst, gegenübergestellt. Die Entwicklung bisheriger Leitlinien fußt auf der Beurteilung der methodischen Studienqualität sowie relevanter Therapieoutcomes, die ausschließlich von Experten vorgenommen wird. Patienteneinschätzungen werden dabei bisweilen nicht integriert, obwohl gerade durch der Einbezug von Präferenzen, Vorstellungen und Wünschen der Patienten eine wesentliche Grundlage für optimale klinische Therapieentscheidungen darstellt (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002). Eine verstärkt patientenorientierte Haltung hätte damit Auswirkungen auf a) die klinische Versorgungspraxis und b) die Forschung. Der Weg einer gleichberechtigten Kommunikation und gemeinsamen Entscheidungsfindung von Behandler und Patient über Behandlungsstrategien und die Auswahl von Therapieoptionen verbessert potentiell Compliance, Selbstmanagement und Zufriedenheit der Patienten. Fragestellungen: Die vorliegende kumulative Promotionsarbeit (drei peer-reviewed Publikationen) setzt den Kerngedanken der Patientenorientierung um, indem Methoden zur patientenorientierten Forschung erprobt, durchgeführt und hinsichtlich ihrer Nützlichkeit diskutiert sowie empirische Erkenntnisse zur Bedeutung von Patientenpräferenzen in der Gesundheitsversorgung beigesteuert werden. Drei Fragestellungen stehen dabei im Fokus: 1) Wie gut lassen sich Conjoint-Analysen zur patientenorientierten Forschung im Rahmen der Versorgung von psychischen Störungen einsetzen (Beitrag I)? 2) Welche Therapieziele sind bipolar Betroffenen in der Behandlung bipolarer Störungen besonders wichtig (Beitrag II)? 3) Kann mithilfe eines komprimierten achtsamkeitsorientierten Verfahrens ein Beitrag zur Verbesserung der Versorgung der Allgemeinbevölkerung sowie zur Überbrückung langer Wartezeiten auf eine ambulante Psychotherapie geleistet werden (Beitrag III)? Methode: Die methodische Umsetzung einer patientenorientierten Forschung wird anhand des Beispiels der Conjoint-Analyse zur Messung von Patientenpräferenzen für spezifische Therapieziele dargestellt. Die inhaltlichen Beiträge setzen sich aus zwei Studien zur Behandlung einer schweren chronischen psychischen Erkrankung (bipolare Störung) und einer Untersuchung zur Förderung der psychischen Gesundheit (Stressbewältigung, Depressivität, Lebensqualität) im Beratungssetting zusammen. Ergebnisse: Die vorliegende Arbeit stellt zum einen mit der Conjoint-Analyse einen innovativen Ansatz zur Messung von Patientenpräferenzen zu Therapiezielen im Rahmen der Versorgung psychischer Störungen dar (patientenorientierte Forschung). Dazu werden bisherige conjoint-analytische Untersuchungen mittels formaler, methodischer und inhaltlicher Merkmale systematisiert und hinsichtlich Nützlichkeit sowie möglichen Grenzen diskutiert. Zum zweiten liefert die Arbeit Erkenntnisse hinsichtlich der von Patienten eingeschätzten Relevanz und Präferenz von Therapiezielen in der Behandlung bipolarer Störungen. Dabei wird ausgewiesen, worin Unterschiede in den Einschätzungen bestehen und diskutiert, welche Relevanz sich für die Versorgung von Menschen mit bipolaren Störungen ergibt. Zum dritten werden Effekte (Verbesserung der Stressbewältigung, Verringerung der Depressivität, Steigerung der Lebensqualität) eines im Rahmen der psychosozialen Beratungsstelle der TU Chemnitz angewandten achtsamkeitsorientierten Stresstrainings (AST) dargestellt. Die mit einer achtsameren Haltung von Trainingsteilnehmern einhergehenden verbesserten Werte bezüglich Stressverarbeitung, Depressivität und Lebensqualität (patientennaher Endpunkt) deuten auf das Potential von AST hin, als niedrigschwelliges Angebot der psychosozialen Beratung bestehende Versorgungsangebote (Überbrückung von Therapiewartezeit) zu ergänzen. AST stellt einen Ansatz zur patientenorientierteren Ausrichtung von Wartezeitüberbrückung dar, da objektiv sehr lange Wartezeiten auf einen Psychotherapieplatz bestehen und Patienten selbst darin Versorgungsbarrieren sehen. Eine Überbrückung würde Patienten entlasten und psychische Gesundheit bereits vor dem Beginn der Psychotherapie stabilisieren. Diskussion: Patientenorientierte Forschung liefert Beiträge zur Ergänzung bisheriger Erkenntnisse in der Versorgung von Menschen mit psychischen Störungen. Die Befunde zeigen, dass Vorstellungen und Wünsche von Betroffenen nicht immer deckungsgleich mit Expertensichtweisen sind und im Rahmen von Prozessen des Shared Decision Makings Beachtung finden sollten, um eine individuell ausgerichtete Behandlung zu erzielen. Die Conjoint-Analyse als methodischer Ansatz zur Messung von Patientenpräferenzen weist sowohl Nutzen (hohe interne Validität der Messungen) als auch Grenzen auf (geringe externe Validität). Um eine möglichst hohe Generalisierbarkeit der Ergebnisse zu gewährleisten, ist notwendig, die untersuchten Zieldimensionen a priori nach klinischer Praxistauglichkeit auszuwählen. Patientenorientierte Forschung ermöglicht eine gemeinschaftlichere Basis sowohl auf Mikro- (Arzt-Patient-Kommunikation) als auch auf Mesoebene (patientennähere Leitlinien).

Despite the association between hippocampal atrophy and a vast array of highly debilitating neurological diseases, such as Alzheimer’s disease and frontotemporal lobar degeneration, tools to accurately and robustly quantify the degeneration of this structure still largely elude us. In this thesis, we firstly evaluate previously-developed hippocampal segmentation methods (FMRIB’s Integrated Registration and Segmentation Tool (FIRST), Freesurfer (FS), and three versions of a Classifier Fusion (CF) technique) on two clinical MR datasets, to gain a better understanding of the modes of success and failure of these techniques, and to use this acquired knowledge for subsequent method improvement (e.g., FIRSTv3). Secondly, a fully automated, novel hippocampal segmentation method is developed, termed Fast Marching for Automated Segmentation of the Hippocampus (FMASH). This combined region-growing and atlas-based approach uses a 3D Sethian Fast Marching (FM) technique to propagate a hippocampal region from an automatically-defined seed point in the MR image. Region growth is dictated by both subject-specific intensity features and a probabilistic shape prior (or atlas). Following method development, FMASH is thoroughly validated on an independent clinical dataset from the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative (ADNI), with an investigation of the dependency of such atlas-based approaches on their prior information. In response to our findings, we subsequently present a novel label-warping approach to effectively account for the detrimental effects of using cross-dataset priors in atlas-based segmentation. Finally, a clinical application of MR hippocampal segmentation is presented, with a combined MR-PET analysis of wholefield and subfield hippocampal changes in Alzheimer’s disease and frontotemporal lobar degeneration. This thesis therefore contributes both novel computational tools and valuable knowledge for further neurological investigations in both the academic and the clinical field.

AbstraktTitel: Upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom - ett familjeperspektiv – En litteraturstudie. Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är idag så vanligt förekommande att det räknas som ett folkhälsoproblem, men det finns fortfarande fördomar och stigmatisering kvar kring bilden av psykisk ohälsa. Ofta är det närstående som vårdar sina psykiskt sjuka anhöriga och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att möta närstående i vården och ta tillvara på deras kompetens och kunskap. Inom psykiatrin har det visat sig att närstående fortfarande kan känna sig utanför och att de upplever sig inte blir sedda av personalen. Det är viktigt att alla parter blir integrerade i vårdarbetet kring den sjuke och att det krävs samarbete mellan närstående och sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med en person med bipolär sjukdom ur ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar, vilka alla hade kvalitativ ansats. Artiklarna valdes ut utifrån ett helikopterperspektiv, granskades och analyserades för att slutligen sammanställas. Resultat: Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och nio subkategorier som i stort speglar närståendes upplevelser av att leva med person med bipolär sjukdom. De tre huvudkategorierna är; isolering och frustration, bemötande och stöd samt anpassning och glädje.  Konklusion: Att som närstående vårda sin närstående med bipolär sjukdom kan innebära en stor börda samtidigt som de uttrycker att de vill vara den som vårdar sin närstående. Många uttrycker djup stolthet och kärlek till sin sjuke närstående och de vill finnas där och ställa upp för denne. Negativa konsekvenser för många närstående är att de ofta upplever isolering och ensamhet. Stöd från andra närstående eller vänner ses som värdefullt för att orka med situationen och stöd från sjukvården är viktigt för att kunna stärka närståendes möjligheter att på bästa sätt hantera livssituationen och att familjen får tillgång till lämplig vård och behandling.   Nyckelord: bipolär sjukdom, upplevelse, närstående, erfarenhet, vårdgivare, syskon, föräldrar, kvalitativ, partner, familj, uppfattning / AbstractTitel: Experiences of living with a person with bipolar disorder from a family perspective - A literature review. Background: Psychiatric illness and psychiatric disease is a major part of the public disease and it´s a common health problem today, but there are still existing prejudice and stigmatization towards psychiatric health problems. Today it´s common that relatives has the role of caregivers to the mentally ill person and the mental health professionals has to become more open minded towards the relatives and see their competence and knowledge about their ill family member. Within the psychiatric care relatives often experience a feeling of exclusion from the staff and they also experience that the health caring staff doesn´t take notice of them. It´s important to integrate all concerned into the care of the mentally ill person and interaction between healthcare staff and relatives are of great importance. Aim: The aim of this literature review was to explain how relatives experience living with a person with bipolar disorder from a familyperspective. Methods: The literature review was conducted from eight articles with qualitative approach. They were chosen from a helicopter perspective, examined, analyzed and finally compiled. Results: The result was presented in three main categories and nine subcategories which represents the experiences relatives to a person with bipolar disorder has. The three main categories was; isolation and frustration, treatment and support, adaptation and happiness.     Conclusion: Taking care of a person with bipolar disorde can be a great burden for relatives, but at the same time many relatives mean that they are the ones who want to take care of them. Many relatives express feelings like love and pride to the ill person and they want to be there for them.  Negative consequences  are that they often experience isolation and loneliness. Support from other family members or friends are importent so that they may be able to cope with the situation. Professional support is also of great important to strengthen the relatives to be able to handle their life and their situation and that the family will receive proper care and treatment.  Keywords: “bipolar disorder”, “bipolar disease”, caregiver, relative*, partner, parent, sibling, family, perspective, experience*, perception, qualitative