La perspective d’un développement durable, si nous nous référons à l’accentuation de l’ensemble des phénomènes qu’il était supposé endiguer depuis son entrée en scène il y a une quarantaine d’années, semble devoir être à nouveau questionnée. Par la même, ceci nous invite à douter de la capacité des États et des entreprises à répondre seuls aux enjeux qu’il soulève. En ce sens, notre recherche, d’inspiration qualitative et interprétativiste, va s’intéresser à la diffusion récente de cette perspective auprès d’associations non nativement impliquées sur le sujet. Ceci afin d’étudier ce que les représentations et les préconisations de ces acteurs, concernant des enjeux qui dépassent le cadre de leur objet social, sont susceptibles de lui apporter. Nous plaçant dans le cadre des sciences de gestion, nous nous intéresserons dans le même temps aux dispositifs de gestion qui, au sein de ces organisations, exercent une influence sur leurs représentations et, par extension, sur leurs actions. Une double perspective théorique sera mobilisée pour cela. D'un côté, la théorie de la structuration développée par Anthony Giddens, qui nous permettra de conjuguer habilement des aspects à la fois très globaux, propres à des systèmes sociaux, et individuels. De l’autre, les travaux de Boaventura De Sousa Santos qui nous obligeront en permanence à faire un pas de côté par rapport à ce qui apparaît comme prédominant et devoir prédominer. / The perspective of sustainable development – if we refer to the accentuation of the phenomena that it was supposed to contain since its emergence forty years ago – seems to have to be questioned again. Thereby, invite us to doubt about the capability of states and companies to respond alone to the grand challenges it raises. In this sense, our qualitative and interpretative research will focus on the recent diffusion of this perspective among associations which are non-natively involved on the matter. This would serve to study what the representations and recommendations of these actors, concerning issues which go beyond their social purpose, are likely to bring to it. By placing ourselves in the context of management sciences, we will at the same time be interested in the management systems that, within these organizations, have an influence on their representations, and by extension on their actions. A double theoretical perspective will be mobilized to that purpose. On the one hand, the theory of structuration developed by Anthony Giddens, will allow us to skillfully combine aspects that are both very global, specific to social systems, and individual. On the other hand, the work of Boaventura De Sousa Santos, will require us to constantly step aside from what appears predominant and must prevail.

The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context. In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge. In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area. Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it. / Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap. I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den. Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé. / <p>The original ISBN number of this work ( 978-91-7063-520-5 ) has been replaced by a new one: 978-91-7063-571-7.</p>

No description available.

THIS THESIS IS IN THE EXAMINATION PROCESS The ability to locate symbols on a visual display forms an integral part of the effective use of AAC systems. Characteristics of display design and perceptual features of symbols have been shown to influence rate and accuracy of symbol location (Thistle&Wilkinson, 2009; Wilkinson, Carlin,&Jagaroo, 2006). The current study endeavoured to compare the use of two colour-coded organisational strategies (alphabetical order and subcategorisation) for their effectiveness in symbol location and to investigate if some bottom-up features influenced the performance of the participants in these tasks. 114 learners in Grade 1 to 3 in a mainstream school were randomly divided into two groups. Both of the groups were exposed to two visual search tests in alternating order. The tests involved searching for 36 visual targets amongst 81 coloured Picture Communication Symbols on a computer screen in one of two colour-coded organizational methods, namely alphabetical order or subcategorisation. The data from the research task was collected through computer logging of all mouse selections. Findings showed that locating symbols on a computer screen with a subcategorisation strategy was significantly faster and more accurate than with an alphabetical strategy for the Grade 1 to 3 participants. The differences between the rates and accuracy of target symbol location using the two strategies decreased significantly as grade increased. It was also found that although the tests in this study placed heavy top-down processing demands on the participants, there was still evidence of bottom-up factors influencing their performance. Implications for display design in AAC clinical practice were discussed. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2012. / Centre for Augmentative and Alternative Communication (CAAC) / Unrestricted

This work presents mainly two contributions to Description Logics (DLs) research by means of Formal Concept Analysis (FCA) methods: supporting bottom-up construction of DL knowledge bases, and completing DL knowledge bases. Its contribution to FCA research is on the computational complexity of computing generators of closed sets.

Municipal bottom-up urban development is growing into an increasingly common urban practice. However, bottom-up urban development differs considerably from conventional top-down planning. The discrepancy forms obstacles for the relationship between top-down and bottom-up actors. Yet, creating an enabling relationship is possible, although how it can be realized is rather underexamined. Therefore, the aim of this research is to contribute knowledge to how municipalities can enable citizen-led urban initiatives. Empirical research in Stockholm and Istanbul, based on four examples of citizen-led urban initiatives and one municipal representative, provided valuable insights. On the one hand, within the existing municipal framework, certain possibilities and constraints for municipal bottom-up urban development arise. However, aiming to creating a structural change that transforms the relationship, new urban governance arrangements need to be established at the local level. From a governance innovation perspective, implementing a neighborhood council and a municipal guide form feasibly possibilities. Especially its combination is found key to redeem most of the constraints while it has the potential to establish socially innovative urban development.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet. / Creativity is an ability that the Swedish Armed Forces want their military personnel to master and use. At the same time, there is no clear description of what military creativity is, how it should be interpreted and whether it is influenced by external influencing factors. Despite the importance of officers being able to master creativity in a military context, there is no unambiguously coherent definition of the term to relate to. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of military creativity and the driving forces that influence creativity in a military context. The two questions that form the basis of the study were: How is creativity interpreted in a military context by professional officers in the Armed Forces? What driving forces inhibit or stimulate creativity in a military context of the individual professional officer? The issues were examined through interviews with professional officers in the Swedish Armed Forces and analyzed in accordance with a Grounded Theory approach. The results of the study show that there is a military creativity that arises when military personnel are in a military context and constantly think new. More specifically, this military creativity can be defined as: when military personnel in a new and useful or generative way create progression in a military context. This study thus helps to shed light on progression as an important starting point for the understanding of military creativity. The study also shows that the organizational environment is central to military creativity because it stimulates or inhibits military personnel in their practice. The results of the study indicate in particular that the presence of negative correction, or punishment, within the Swedish Armed Forces has a significant inhibiting effect on military creativity.

Diplomová práce se zabývá analýzou zahraničně-kulturní a vzdělávací politiky SRN s důrazem na vzdělávací sektor ve vztahu k Rusku během třetí vlády Angely Merkelové. Pozornost je věnována především klíčovým změnám a definici normativních, institucionálních a koncepčních rovin. Úvodní část práce se věnuje základnímu uvedení do tématu, stanovení cílů, tezí a výzkumných otázek. Dále je zde popsána metodologie a kritické zhodnocení pramenů a literatury. První kapitola teoreticky vymezuje analytické koncepty soft-power, civilní mocnost, geo- ekonomická mocnost a "Wir müssen kleine Brötchen backen", které umožňují podrobněji popsat zkoumanou oblast. V této části je také definována zahraničně-kulturní politika a její hlavní instrumenty. Druhá kapitola představující empirickou část diplomové práce se podrobně věnuje vzdělávacímu sektoru zahraničně-kulturní a vzdělávací politiky SRN ve vztahu k Rusku v letech 2013 až 2017. Skrze klíčové programy a projekty jsou rozebírány cíle, tematické okruhy, programové, koncepční a částečně i finanční změny zkoumané politiky. Třetí kapitola se věnuje analýze a vyhodnocení těchto změn. Kromě toho je věnována pozornost i kontinuitě ve vybraných oblastech a efektivnosti autorem zavedeného konceptu "Wir müssen kleine Brötchen backen". Následuje závěr práce, který shrnuje...

This thesis proposes a DIY environmental sensing approach that empowers citizens to reinvigorate people's awareness of, and concern for, pollution. Current air pollution measuring techniques are described, and a new concept of participatory sensing is presented. I argue that technological advances in sensing, computation, storage, and communication now have the power to turn the near-ubiquitous mobile phone into a global mobile sensing device, and commence the participatory paradigm employing amateurs in environmental data collection. To test the thesis, PAIR, a prototype with interchangeable sensor, was developed. It aims to enable people to sense environment on-the-go and provide users with immediate feedback. Such data can make people learn about their environment, make them aware of air pollution causes, and eventually even bring behavioral changes. Consequently, a user survey and interviews identify strengths and weaknesses of the mobile sensing device, and based on the usability requirements, we conclude design recommendations for further development. Finally, we identify the main benefits amateur data collection and participatory sensing represent for urban dwellers, and we evaluate issues and challenges they have yet to overcome.

Sweden is undergoing energy transition to become a zero-carbon economy with electricity production aims at 100% from renewable resources by 2040. Sweden also has a national goal to have fossil-free vehicle fleet by 2030. The increasing share of intermittent renewable resources creates growth in mismatches between electricity supply and demand. Demand flexibility provides solution to imbalances in power system where the prosumers can regulate their energy consumption. Demand response (DR) mechanism could be beneficial to power gird stability. Electric heat pumps serve as a pool of flexible load meanwhile the thermal inertia of the residential buildings serves as thermal energy storage. In this thesis, a techno-economic analysis of demand flexibility from heat pumps for residential buildings located in central Örebro is carried out with assistance of building energy simulations. This thesis aims to improve the intelligence of this existing buildings by comprehending the size of thermal inertia availability according to different heat demand, building envelope materials, ventilation systems, weather conditions and user behaviors. Two multi-family residential buildings, Klockarängsvägen and Pärllöken, are selected for case study and compared in terms of thermal inertia and avoided peak power fees in avoided peak power fee from flexible heat pump loads. Both buildings use heat pumps for space heating and domestic hot water supply. Electricity billings are subscribed to power tariff scheme, which makes peak power shifting more profitable. On the coldest day scenario when the ambient temperature is -20°C, Pärllöken’s indoor temperature drops from 21°C to 19.1°C if heat pump is turned off for an hour. Klockarängsvägen’s indoor temperature drops from 21°C to 16.6°C if heat pump is turned off for an hour. At the lowest indoor temperature setpoint of 18°C, Pärllöken demonstrates a maximum power-shift capacity of 25 kW and heatshift capacity of 75 kWh on the coldest day. That of Klockarängsvägen is a maximum power-shift capacity of 20 kW and heat-shift capacity of 20 kWh. With larger building thermal inertia and more power-shift capacity, Pärllöken is undoubtedly the winner thanks to concrete wall materials, heavier building thermal mass, balanced ventilation, heat recovery system, and higher window class. In economic analysis, based on the proposed energy models, two control strategy options in Pärllöken are considered. Economic analysis focuses on winter season from October to March. Option 1 operates heat pump in variable capacity control mode at part load capacity. Option 2 operates in fixed capacity on/off -4- control. In winter season, Pärllöken saves 1 646 SEK in Option 1 and 2 273 SEK in Option 2. Klockarängsvägen only considers Option 1 for economic analysis, which results in 20 948 SEK avoided peak power fee. Option 2 for Klockarängsvägen exceeds indoor temperature setpoint very quickly mainly due to poorer building envelope insulation in which conserves lower thermal inertia. / Sverige genomgår en energitransformation för att bli en fossilfri ekonomi som siktar på att ha en elproduktion från 100% förnybara resurser år 2040. Sverige har också ett nationellt mål att ha en fossilfri fordonsflotta till 2030. Den ökande andelen av intermittenta förnybara resurser bidrar till ökning av obalans mellan produktion och efterfråga av elektricitet. Efterfrågeflexibilitet ger en lösning på problemet med obalanser i energisystemet där prosumenter kan reglera sin energiförbrukning. Efterfrågeflexibilitet kan vara fördelaktigt för kraft- och nätstabilitet. Elektriska värmepumpar kan agera som en stor flexibel last samtidigt som fastighetens termiska tröghet fungerar som värmeenergilagring. I denna avhandling utförs en teknisk-ekonomisk analys av efterfrågeflexibilitet från värmepumpar för två bostadshus beläget i centrala Örebro med hjälp av energisimuleringar av fastigheten. Genom denna avhandling syftar författaren på att höja intelligensen av de befintliga fastigheterna genom att undersöka storleken av den termiska trögheten som finns tillgänglig med avseende på olika värmescenario, byggnadsmaterial, ventilationssystem, väderförhållanden och användarbeteenden. Två flerfamiljshus, Klockarängsvägen och Pärllöken, väljs för jämförelse med avseende på den termisk tröghet som bidrar mest till efterfrågeflexibiliteten. De två utvalda fastigheterna använder värmepumpar för värme och varmvatten. Båda fastigheterna faktureras enligt effektabonnemang, vilket gör effektutjämning mer lönsamt. I det kallaste scenariot, när omgivningstemperaturen är -20°C, faller Pärllökens inomhustemperatur från 21°C till 19,1°C och Klockarängsvägens inomhustemperatur sjunker till 16,6°C om värmetillförseln stängs av i en timme. Under det lägsta börvärdet för inomhustemperatur på 18°C visar Pärllöken en maximal effektförskjutningskapacitet på 25 kW och för Klockarängsvägen-byggnader 20 kW. Med hänsyn till fastighetens termiska tröghet är Pärllöken utan tvekan vinnaren på grund av betong som väggsmaterial, högre termisk massa, balanserad ventilation, värmeåtervinningssystem och högre energiklass på fönsterglasen. Ovanstående skäl gör att Pärllökens termiska tidskonstant är minst tre gånger längre innan temperaturen når det lägsta börvärdet på 18°C, jämfört med Klockarängsvägen. Detta ger att Pärllöken har en högre förskjutningskapacitet av värme på 75 kWh jämfört med Klockarängsvägens maximala förskjutningskapacitet på 20 kWh. I en ekonomisk analys, baserat på författarens framtagna energimodeller, beaktas två styrstrategier i Pärllöken. Den ekonomiska analysen fokuserar på vintersäsongen från oktober till mars. Alternativ 1 driver värmepumpen med partiell kapacitet enligt reglerbar effekt. Alternativ 2 stänger av värmepumpen helt. Under vintersäsongen sparar Pärllöken 1 646 SEK med Alternativ 1 och 2 273 SEK med Alternativ 2. Klockarängsvägen använder sig endast av Alternativ 1 för en ekonomisk analys, vilket resulterar i en kostnadsbesparing på 20 948 SEK. En förstudie med värmepump i kombination med andra förnybara tekniker så som solceller på Klockarängsvägen genomförs för att undersöka potentialen av energibesparing. Kombinationen ger dock inte en positiv effekt på grund av den låga solinstrålningen under vintertid.