This paper observes intern branding and the relation between coworker and brand. It is a mapping study that investigates relations, variables and other factors that affect the integration between coworkers and brand, how they relate to each other. In terms of doing the study, the food chain Hemköp has participated for interviews. Store managers and team managers have been interviewed in different stores around Stockholm. The idea of the study comes from the lack of intern branding and that most literature and research focus on the external perspective, aimed at the costumer. Some researchers mean that it's time to rethink, it's time to look at the corporate brand as the main integrated factor that bring customer, coworker and corporate together. These researchers suppose that the future for an organization is based on how the corporate brand is integrated within the organization. If the corporate doesn’t work on the inside, it will not, in the long term, work on the outside. It requires loyal employees, a distinct communication and an integrated link between the corporate vision, coworker’s culture and customer’s image of the brand. Hemköps’s coworkers indicate within several areas that the intern brand is well operated, and their strategies can be straightened by the researcher’s theories. Hemköp has several loyal employees, excellent tools and planning for a well-functioning internal communication. There are some gaps that needs to be restructured, including how to get employees to stay and develop within the company. / Den här uppsatsen betraktar intern branding och hur relationen ser ut mellan medarbetare och varumärke. Det är en kartläggande studie där det undersöks relationer, variabler och andra faktorer som påverkar samspelet mellan medarbetarna på ett företag och hur de förhåller sig till varumärket. För att utföra undersökningen har dagligvarukedjan Hemköp deltagit för intervjuer. Butikschefer och teamchefer har intervjuats i olika butiker runt om i Stockholm. Uppsatsens idé kommer från att det finns en brist på intern varumärkesstrategi och att den mesta litteratur och forskning fokuserar på det externa varumärket. Det som riktas mot kunden. Men vissa forskare menar att det är dags att tänka om, man måste börja se företagsvarumärket som den huvudsakliga integrerande faktorn som för kunder och medarbetare och organisationen samman. Dessa forskare menar att framtiden för en organisation bygger på hur företagsvarumärket är integrerat inom organisationen. Om företaget inte fungerar på insidan kommer det i längden inte hålla på utsidan. Det krävs lojala medarbetare, en tydlig intern kommunikation och en integrerande länk mellan företagets vision, medarbetarnas kultur och kundernas bild av varumärket. Hemköps medarbetare visade inom flera olika områden att den interna varumärkesstrategin är väl fungerande och deras sätt att jobba kan stärkas av forskarnas teorier. Framför allt har Hemköp flera lojala medarbetare och utmärkta verktyg och planering för en fungerande intern kommunikation. Det finns några luckor som behöver omstruktureras och bearbetas, bland annat hur man ska få medarbetarna att stanna kvar och utvecklas inom företaget.

<p>Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier. </p><p>Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data. </p><p>Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet.</p> / <p>The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand. </p><p>Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data. </p><p>Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.</p>

Den övergripande problematiken vi identifierat är relationen mellan starka varumärkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumärken. Syftet med denna uppsats är att förstå om och hur företag med paraplyvarumärkesstrategier kan skapa och bibehålla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumärkesstrategi och inom lojalitetsstrategi på företag med paraplyvarumärkesstrategier. Varumärket Axfood är ett exempel på ett företag som har flera olika produktvarumärken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att använda oss av Axfood som studieobjekt. Vi har intervjuat medarbetare och kunder till Axfood för att samla in relevant data. Vi anser att det går att skapa lojala kunder för företag med paraplyvarumärkesstrategier. Det som avgör om det är möjligt är om de olika produktvarumärkena står för samma grundläggande kärnvärden. Produkterna kan skilja sig åt vad gäller typ av produkt eller karaktär, men vissa grundläggande variabler måste vara lika för att det ska vara möjligt att skapa lojalitet. / The comprehensive problems we acknowledged are the relationship between strong brands and customer loyalty in corporations with umbrella brand strategies. The purpose of this thesis is to understand if and how corporations with umbrella brand strategies can create and retain loyal customers. Our intention is to apply the theoretical framework of brand strategy and loyalty strategies on corporations with umbrella brand. Axfood is one example of a corporation which hold a number of product brands (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma et cetera). In this study we have chosen to use Axfood as an object of study and we have interviewed employees and customers to collect relevant data. Our conclusions are that it is possible to create loyal customers in corporations with umbrella brands. The crucial aspects are that the product brands support the same fundamental values. The products can differ considering type of product or characteristics but some fundamental values has to be equal to make it possible to create loyal customers.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.

Les marques suscitent un engouement particulier qui témoigne de la place qu’elles prennent désormais dans la vie d’un grand nombre de personnes, notamment dans la construction de leur identité sociale. Ce phénomène est encore plus accentué pour les fans de marques. Elles deviennent ainsi des symboles sociaux qui servent de supports de communication pour l’expression de leur identité sociale. C’est en effet à travers la communication que se développe cette construction identitaire. Or, depuis quelques années, les réseaux sociaux numériques sont devenus d’importants espaces de communication pour les marques mais également pour leurs fans, nécessitant dés lors de repenser les relations entre la communication des marques et ce type particulier de public. Le principal objectif de cette thèse est de mieux comprendre les internautes des réseaux sociaux numériques quand ils sont face aux actions de communications des marques dont ils sont fans, leurs perceptions de cette communication ainsi que d’étudier les processus identitaires qui s’opèrent dans le cadre de cette communication. Dans une perspective communicationnelle pluridisciplinaire, nous avons donc notamment mobilisé des concepts issus de la recherche en marketing et de la psychologie sociale parmi lesquels les concepts de fans, d’identité individuelle, sociale et numérique pour étudier ce phénomène. / The spread of the Internet and the simultaneous development of Web 2.0 have led to the emergence of a digital presence for internet users which is an extension of the identities of the Internet users. In the Internet, identity is characterized by various highly patterns of self-expression on the social networks websites and on Facebook in particular. Simultaneously, the emancipation of the individual from traditional social frameworks leads that individual to construct and re-shape his or her identity which is now seen as a process of identity construction based on a search for benchmarks and relationships. The results show that in the context of brand - fan interactions, social networks websites allow new spaces for individual and collective expression that are implementing unprecedented social groups and coconstruction process. By relating distant fans, the multiplication of such links creates a social identity that can be described as "digital" and a particular form of digital capital. Through their interactions, the fans contribute to the maintenance of this capital. Fan pages and become a shared social territory, a space for co-building and their identity but also a place of confrontation identity for the fans. Depending on the brand they are fans, individuals have tendencies to intra- groupal or intergroupal comparisons.

This diploma thesis is the proposal of a marketing plan for the product of Starobrno Brewery, which falls under the brewery group Heineken Czech Republic, a.s. The marketing plan is compiled based on best practices from the theoretical background of the thesis elaborated in the first part. The necessary step for the design of an adequate plan is to implement required analyzes of macro and micro environment, marketing communications. Based on the information obtained from the analytical part of the thesis, is compiled marketing plan for special beer Starobrno Medák for the year 2014/2015.

Cilem teto diplomove prace je zamerit se na predmet ktery se tyka rizeni znacky (branding). Primarnim cilem je shrnout problematiku rizeni znacky a nasledne aplikovat dosazene poznatky o vybrane znacce pusobici na ceskem trhu v prumyslu onlinovych hudebnich prehravacu. To znamena vyhodnoceni analyticke casti, ktera popisuje stavajici strategii rizene znacky a jeji soucasnou situaci na trhu. Zminene vyhodnoceni znacky vychazelo z prehledu teoretickych ramcu a jejich strategickych moznosti obsazenych v teoreticke casti. Nasledne jsou navrzeny pripadna doporuceni, ktera nabizi strategicke moznosti rizeni znacky, jez jsou navrzeny k tomu, aby znacce pomohli vylepsit svou pozici na ceskem trhu.

The changes in consumer patterns, digitalization, and the augmented diplomatic relation between Sweden and India has opened new opportunities for Swedish small- and medium-sized enterprises (SMEs) to enter the Indian market, which is characterized as an emerging market. Although SMEs often have scarce resources, they are succeeding in entering foreign markets and competing with Multinational corporations (MNCs). The phenomenon called Born Globals contradicts with the conventional internationalization theories. It sheds light on new internationalization paths, where the firm often is an SME and offers digitized products or services. Business networks and brand strategies are set to be important factors when entering the international markets, yet there are still research gaps in how Swedish SMEs enter the Indian market. The purpose of this study is to investigate the motives of Swedish SMEs when establishing in the Indian market. A qualitative methodology was used, by collecting data through semi-structured interviews from multiple case studies: (1) advisory organisations and (2) companies. The findings show that India is perceived as a continent rather than a country since there are differences in state growth rates and purchasing power. Other findings show that international business networks and market knowledge are crucial for entering a new market. SMEs do not need to have an established brand to succeed in entering the Indian market. / Förändringar i konsumentmönster, digitalisering och den ökade diplomatiska relationen mellan Sverige och Indien har öppnat nya möjligheter för svenska små och medelstora företag (SMF) att träda in på den indiska marknaden, som även kännetecknas som en tillväxtmarknad. SMF besitter oftast knappa resurser, när de vill konkurrera med multinationella företag (MNC) på den internationella marknaden. Fenomenet som kallas Born Globals strider mot de konventionella internationaliserings-teorierna och belyser istället hur SMF-bolagen expanderar och etablerar sig internationellt. Denna studie fokuserar på SMF som erbjuder digitaliserade produkter eller tjänster. Affärsnätverk och varumärkesstrategier anses vara viktiga faktorer vid inträde på de internationella marknaderna, men det finns fortfarande forskningsgap i hur svenska SMF träder in på den indiska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka grundläggande motiv som svenska SMF har vid etablering på den indiska marknaden. En kvalitativ metod användes genom att samla in data genom semistrukturerade intervjuer från multipla fall: (1) rådgivande organisationer och (2) företag. Resultaten visar att Indien uppfattas som en kontinent snarare än ett land, eftersom det finns skillnader i tillväxt och köpkraft mellan staterna, vilket attraherar svenska SMF. Dessutom visar undersökningen på att utländska affärsnätverk och marknadskunskap är avgörande faktorer vid inträde på en ny marknad. Däremot behöver inte SMF ha ett etablerat varumärke för att lyckas träda in på den indiska marknaden.

La publicidad es una herramienta que para el mercadeo tiene un propósito muy claro, el cual es posicionar los productos o servicios para agregar valor a la marca. Al respecto, la publicidad controversial puede herir la susceptibilidad de los consumidores y, por consiguiente, tener un efecto negativo en la aceptación de los bienes y servicios ofertados. Para estudiar esta particular actividad de marketing, se realizó una revisión de la literatura para analizar el impacto de la publicidad controversial sobre el valor de la marca. En esta revisión se ha encontrado posturas a favor de esta forma de publicidad, mientras que otros autores señalaron un punto de vista contrario y, en último término, se ha hallado posiciones neutrales. Se presentan conclusiones y recomendaciones dirigidas al sector empresarial y publicitario, analizando las desventajas o los beneficios que pueda tener la publicidad controversial para las organizaciones y las marcas. Asimismo, se sugieren nuevas líneas de investigación relacionadas con el tema. / Advertising is a tool that has a very clear purpose for marketing, which is to position products or services in order to add value to the brand. In this regard, controversial advertising can hurt the susceptibility of consumers and, therefore, have a negative effect on the acceptance of advertised goods and services. To study this particular marketing activity, a review of the literature was done to analyze the impact of controversial advertising on the value of the brand. In this review, positions in favor of this form of advertising have been found, while other authors pointed out a contrary perspective and, ultimately, neutral positions have been found. Conclusions and recommendations aimed at the business and advertising sector are presented, analyzing the disadvantages or benefits that controversial advertising may have for organizations and brands. Likewise, new lines of research related to the subject are suggested. / Trabajo de Suficiencia Profesional

高科技產業已經成為台灣極為重要的產業，而代工業務始終在台灣高科技產業佔有重要的角色。台灣未來產業要升級、並發展成為科技大國，除了要注重研發能力，更需要加強行銷能力，尤其是品牌的經營。 為了能夠深入了解高科技企業的品牌策略，本研究經由深度的訪談，來了解高科技企業是如何面對環境的變化與運用本身的條件來自創品牌，而在自創品牌之後，高科技企業是如何運用行銷活動及品牌管理。這樣的完整經營品牌的過程，是本研究所要了解的課題。 台灣目前的高科技產業是以資訊業為主，而宏基電腦為我國資訊業中在自創品牌方面最富盛名的企業，因此本研究選擇宏基電腦為本研究的研究對象。 本研究得到了下列的結論: (1) 就世界趨勢而言，自創品牌是高科技企業應走的路(2) 高科技產品品牌與消費品品牌策略的基本精神相同，主要的差異在於兩種產品的產品本身、銷售的對象以及市場因素(3) 發展高科技企業品牌策略的先決條件為產品條件與決心(4) 高科技企業可以藉由品牌購併及品牌延伸來達到提升品牌價值的目的(5) 高科技企業的品牌行銷活動除了推廣活動之外，尚須加強服務的工作(6) 高科技企業的品牌策略為整體作業活動的整合性設計。 / High-tech industry is the important industry in Taiwan. However, in order to become the "Technology Island", not only should we improve the ability of R&D, but also the ability of marketing, especially branding. The author used personal interview to understand the brand strategy of high-tech enterprise. The brand strategy means how does high-tech enterprise face the environment、 allocate the resource、 design marketing and brand management activities to create a global brand. Computer industry is the major type of Taiwan high-tech industry. Acer, the most famous enterprise of creating global brand in Taiwan computer industry, was chosen the research object. The conclusions of the research are as follows: (1) For the international trend, creating a self-owned brand is necessary for Taiwan high-tech enterprises. (2)The basic ideas between high-tech and consumer brand strategy are simi lar. But the main differences between these two categories are product itself, consumers who buy it, and market factors. (3)The essential conditions for high-tech products branding are products' quality and executives' determination. (4)High-tech enterprise can enhance its brand value by brand acquisition and brand extensions. (5)Beside brand marketing activities, high-tech enterprise should also enforce its services. (6)Branding strategy of high-tech enterprise should be implemented as the integrated redesign of business model.