Due to growing populations and urbanization, a common trend in contemporary Swedish planning is that of densification. Open spaces within cities are being exploited to fit more housing and to prevent urban sprawl. This means that green areas which have traditionally been used by children for play and recreation transition into urban areas.  This study aims to examine how a child perspective has developed within physical planning and how it has transformed over time. Henri Lefebvre's theory about the production of space has been used to gain a greater understanding about the different ways in which adults and children interpret and use public space. Lefebvre's theory has then been used to characterize the literature which this study builds upon. The study also presents two examples of planning in Sweden and examines to what extent children's needs have been met and what level of participation children have had in the planning process. The results show that Lefebvre's third dimension – lived space – is how children view and understand their environment. This is also the dimension that has been given less space in physical planning over time. The implementation of a child perspective within Swedish planning processes has been shown to vary from one municipality to another. These differences stem from a lack of national guidelines regarding how and when children should be included in the planning of the physical environment.

I den här studien undersöker vi hur socialsekreterare som arbetar med barnutredningar inom socialtjänsten förhåller sig till barns delaktighet under utredningsprocessen. De utredningar vi främst fokuserar på i uppsatsen lyder under lagrummet i 11 kap. 1 §, 1 st. i SoL (2001:453). Genom sex kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare var syftet att undersöka vad de har för syn på barns delaktighet, hur de ser på sin egen kompetens gällande delaktighet samt vad de upplever sig ha för möjligheter och begränsningar att göra barn delaktiga. Genom en analys med hjälp av Shiers delaktighetsmodell (2001) fann vi att socialsekreterarna upplevde sig ha ett stort handlingsutrymme med goda möjligheter att anpassa arbetssätt och metoder utifrån olika barn. Barns delaktighet beskrivs av socialsekreterarna i termer av att barnet får fortlöpande information om det som rör barnet själv och att det generellt sker ett samtal med varje barn där barnet ges möjlighet att uttrycka sina åsikter men har en relativt liten möjlighet att påverka beslutet om insats. Enligt de intervjuade socialsekreterarna finns en hel del hinder för att kunna göra barn delaktiga som till största del beror på att vårdnadshavare inte ger sitt samtycke och att alliansen med dessa många gånger måste prioriteras. Även barnets personlighet och mognad beskrivs som en påverkansfaktor för delaktigheten, sociala och verbala barn är lättare att göra delaktiga än barn som är tystlåtna och passiva. Socialsekreterarna beskriver att deras kunskap och kompetens inom barns delaktighet är svår att definiera. Det är en kombination av utbildningar och erfarenheter samt till stor del baserad på ett kollegialt utbyte av lärdomar. Det framkommer också att barn med funktionsnedsättningar inte alltid görs delaktiga på samma sätt och att det saknas kunskap gällande hur detta bör gå till. / In this study we examine how social workers relate to children's participation during the case work process within social services. We are focusing on the case work which is regulated in chapter 11, section 1, paragraph 1 in the Social Services Act (2001:453). Through six qualitative and semi-structured interviews with social workers, we explore their views on children's participation, how they view their own competence regarding participation, and how they perceive their opportunities and limitations to involve children. Through an analysis with the help of Shier's model of participation (2001), we found that the social workers felt that they did have room for maneuver and great possibilities to adapt their working methods in relation to each individual child. The social workers describe children's participation in terms of in terms of the child receiving continuous information on matters that concern the child. There is generally one meeting with each child where the child gets the opportunity to express their own opinions but have a rather small opportunity to influence the final decision regarding social interventions. According to the interviewees there are a number of obstacles in involving children, which is mainly due to the fact that parents with their custodial rights won't give their consent and that the alliance with them must be prioritized. The child's own personality is also described as a factor that influences participation, social and verbal children are easier to involve in a participatory way than children who are quiet and passive. The social workers described their knowledge and competence in children's participation as difficult to define. It is a combination of education and experience and largely based on a collegial exchange of work experiences. It also emerges that children with disabilities are not always allowed to be involved in the same way and that there is a lack of knowledge of how to go about it.

Denna studien syftar till att ta reda på hur förskollärare resonerar kring digital teknik samt hur de integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Studiens syfte har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken förskollärare från två olika förskolor. Det datamaterial som samlats in har behandlats med kategorisering som analysmetod. Resultatet visar att förskollärarna har en oro kring användandet av de digitala verktygen men de ser ändå arbetet med digital teknik som något bra och intressant. Slutsatsen av undersökningen visar att användandet av den digitala tekniken är begränsad hos många förskollärare på grund av brist på kunskap men viljan och intresset till att lära sig finns. / This study aims to find out how preschool teachers reason about digital technology and how they integrate digital tools in their teaching. The purpose of the study has been investigated through qualitative interviews with 4 preschool teachers from two different preschools. The data material collected has been treated with categorization as an analysis method. The results show that preschool teachers have a concern about the use of the digital tools, but they still see the work with digital technology as something good and interesting. The conclusion of the study shows that the use of digital technology is limited in many preschool teachers due to lack of knowledge, but the will and interest to learn exists.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val? I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna. / The aim of this thesis was to study how social workers in social services in a municipality describe their work with children and parents in families where children have experienced violence within the family. The research questions concerned how children participate in social service work and what support children and parents receive. Five social workers were interviewed with a thematised interview guide and a vignette. The theoretical perspectives applied in the analysis were the systems theory and risk and protective factors. The results showed that children participate in social service work by being given information and support based on their needs. It also emerged that social services applied an overall policy of offering support to both children and parents in families where children have experienced violence. The results furthermore showed that social services can help families develop their social network.

The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach. / Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.

The purpose of this study is to describe and analyze how social workers participate in the operationalization of children's agency in child welfare research. In order to fulfill the purpose and answer our questions, we have used qualitative semistructured interviews. The study is based on statements from 7 social workers working whit child welfare investigation in small to medium-sized municipalities in south of Sweden. In the analysis of our collected material, we started from the sociology of childhood.  The fact that children are given the opportunity to act themselves is a prerequisite for their right to participation and influence, so that children's agency goes hand in hand with the provisions of the Social Services Act and the Children's Convention on the Influence and Participation of Children. Social security officers working on child welfare investigations should always work on the basis that it is in the best interest for the child. In order for this to be considered fulfilled in practice, the child must be able to express her/his views and wishes, and that they are important in both the investigation process and the decision making.  The result of our study shows that Social Security Officers work actively to promote children's agency and with different strategies motivate the children to actively participate. It has also been found that there are factors that complicate children's participation and, especially, influence in decision making. We found that social security officers look at their responsibility for children's rights to participation and influence as a major and important task, though with different meanings and solutions.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i åldern ett till tre år får möjlighet att vara delaktiga och skapa inflytande över sin utbildning i förskolan. Läroplanen (Skolverket 2018) lyfter fram att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Vad delaktighet och inflytande innebär är däremot inget som står skrivet i läroplanen (Skolverket 2018) vilket gör att det finns ett stort tolkningsutrymme för dessa begrepp. Följden av det blir att pedagoger arbetar utifrån olika tolkningar vilket resulterar i olika förhållningssätt. Med denna studie vill vi därför undersöka och bidra till mer kunskap om hur delaktighet och inflytande kan komma till uttryck på förskolor. Studien bygger på observationer som gjordes på sju förskolor. Analysen av resultaten utgår från begreppen – barns agency, barns perspektiv och barnperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna uppvisar en medvetenhet om barns delaktighet och inflytande genom att uppmärksamma barnens intressen, tankar och åsikter för att utveckla verksamheten. De möter barnens motstånd och agerar utifrån vad som är bäst i den specifika situationen. Barns delaktighet kommer till uttryck på olika sätt vid de undersökta förskolorna i undersökningen. Barnen är aktiva deltagare, interagerar med varandra och på så vis skapar relationer, uppvisar motstånd och avslutningsvis påverkar ramarna inom den pedagogiska verksamheten.

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.