The Norwegian Food Research Institute (Nofima) and the University of Borås worked together to develop this project. The commonly used packaging materials pose a serious threat to the environment, as they are produced from nonrenewable crude oil and cannot decompose naturally. Despite some manufacturers' claims of their products being eco-friendly or sustainable, they are not entirely made from renewable resources and are not biodegradable. Nevertheless, some bio-based materials have emerged as a viable alternative that can naturally break down and safely decompose in the environment. Despite many studies, biopolymers possess limited mechanical and barrier properties, which restricts their potential for use in products. To overcome this limitation, polymer blending can be employed to enhance their final properties and make them more suitable for various applications. The objective of this project was to design sustainable food packaging using biopolymers. PHBV, one of the PHA’s bio-based polymers, was blended with other polymers to enhance its properties as a sustainable food packaging material. Through blending, PHAs'physical, chemical, and thermal properties can be enhanced to obtain exceptional films for food packaging purposes. Finally, in this work, a bio-based polymer, polyhydroxyalkanoate, was used to producea biodegradable packaging system for potential food packaging applications. The effect of the physical modification of PHBV on mechanical and barrier properties was studied by blending it with biodegradable polymers such as PLA and PBAT. Thermal properties were analyzed using differential scanning calorimetry (DSC), thermogravimetric analysis (TGA), and FourierIItransform infrared spectroscopy (FTIR) while the mechanical properties were evaluated by tensile test. Barrier properties were characterized using water vapor transmission rate (WVTR). The mechanical performance of PHBV 50%: PBAT 50% blend has been significantly improved, leading to better tensile properties. The high crystallinity of the PHBV 50%: PBAT 50% blend than other blends have been found to enhance the barrier properties of the polymer film, according to DSC analysis. FTIR investigations have suggested no difference in absorption peaks between the blends and the neat material. Furthermore, WVTR investigations have shown that PHBV50%: PBAT50% exhibits excellent barrier properties against water vapor, making it a highly promising material.

The data centre industry is becoming more and more important due to the rapid increase of digitalisation in our society. However, data centres are large electricity consumers since electricity is needed for both the Information Technology (IT) equipment and the cooling systems, as a certain temperature must be maintained in the server rooms in order to guarantee service operations. Thus, it is important to make data centres less energy intensive and implement a circular economy approach in the sector. One possible way to implement circularity is to reuse the waste heat generated in data centres in district heating networks. However, the potential of using waste heat from low-temperature sources, such as data centres, is mainly unexploited; therefore, more studies are needed in order to inform such use. In particular, it is essential to understand how this potential could be assessed.  The main purpose of this study is to identify the barriers to more heat recovery utilisation and the opportunities that heat recovery contracts can bring from the perspective of key stakeholders linked to DCs’ systems operation and service use, such as DC operators, DH operators, and municipalities. The study also aims at understanding how municipalities can enhance a greater integration of waste heat from data centres in district heating systems. To reach the objectives, this study is constructed as an explorative case study on the use of excess heat from data centres in the Stockholm district heating system. Eight stakeholders belonging to those categories were interviewed and the data collected were analysed with a Strengths – Weaknesses – Opportunities and Threats (SWOT) analysis.   The study concludes that the main barriers preventing the implementation of heat recovery investments, in the explorative analysis for the Stockholm county, seem to be more business related than technical. For example, not having a clear business model in place. In terms of main opportunities, these are related to an improvement in sustainability, such as saving resources by replacing them with excess heat and exploiting an inevitable product instead of wasting it. Moreover, this study also concludes that municipalities can help find suitable places for data centres near the district heating grids both through initiatives like Stockholm Data Parks and city planning. / Datacenterbranschen blir allt viktigare på grund av den snabba ökningen av digitaliseringen i vårt samhälle. Datacenter är dock stora elkonsumenter eftersom el behövs både för IT-utrustningen och för kylsystemen, eftersom en viss temperatur måste hållas i serverrummen för att garantera serviceverksamheten. Det är därför viktigt att göra datacenter mindre energikrävande och införa en cirkulär ekonomi inom sektorn. Ett möjligt sätt att genomföra cirkulär ekonomi är att återanvända den spillvärme som genereras i datacentren i fjärrvärmenäten. Potentialen för att använda spillvärme från källor med låg temperatur, t.ex. datacenter, är dock i huvudsak outnyttjad, och därför behövs fler studier för att informera om sådan användning. I synnerhet är det viktigt att förstå hur denna potential kan bedömas.  Huvudsyftet med den här studien är att identifiera hindren för ett ökat utnyttjande av värmeåtervinning och de möjligheter som avtal om värmeåtervinning kan ge ur de viktigaste intressenternas perspektiv när det gäller drift av DC-system och användning av tjänster, t.ex. DC-operatörer, DH-operatörer och kommuner. Studien syftar också till att förstå hur kommunerna kan främja en ökad integrering av spillvärme från datacenter i fjärrvärmesystemen. För att nå målen är denna studie uppbyggd som en explorativ fallstudie om användningen av överskottsvärme från datacenter i Stockholms fjärrvärmesystem. Åtta intressenter som tillhörde dessa kategorier intervjuades och de insamlade uppgifterna analyserades med en SWOT-analys (Strengths - Weaknesses - Opportunities and Threats).  I studien dras slutsatsen att de främsta hindren för investeringar i värmeåtervinning, i den explorativa analysen för Stockholms län, verkar vara mer affärsrelaterade än tekniska. Till exempel att man inte har en tydlig affärsmodell på plats. När det gäller de viktigaste möjligheterna är dessa relaterade till en förbättring av hållbarheten, t.ex. att spara resurser genom att ersätta dem med överskottsvärme och utnyttja en oundviklig produkt i stället för att slösa bort den. I studien dras dessutom slutsatsen att kommunerna kan hjälpa till att hitta lämpliga platser för datacenter nära fjärrvärmenäten, både genom initiativ som Stockholm Data Parks och stadsplanering.

In accordance with the Paris Agreement and the national goal of climate neutrality by 2045, Sweden needs to lower its greenhouse gas emissions. The second-largest source of CO2 emissions in the country comes from the production of cement, one of the main ingredients of concrete. With concrete being an ideal construction material, and Sweden needing to build more urban housing, Sweden is now in a position where they need to combine a high rate of housing construction with emission cuts to reach the climate goals. Concrete from construction and demolition waste is recyclable and can be used as an aggregate in new concrete and as an input in cement production. This is, however, currently not being done in Sweden and concrete waste is instead used for low-grade purposes such as road construction, landfill infrastructure, and backfilling.  This study, therefore, aims to identify why recycled concrete is not being used to a larger extent in Swedish housing. An interview study has been conducted with actors along the concrete value chain to find out the extent to which housing projects use recycled concrete today, as well as what challenges and possibilities there are for increased use. The results show that recycled concrete within housing projects is currently only used for backfilling. Sweden does not have big enough volumes of high-quality concrete waste for it to be commercially viable to recycle it into recycled aggregate concrete. This recycling process is both costlier and more time-consuming than using conventional methods with raw materials, something Sweden has an abundance and easy access to. There is also a reluctance within the construction industry to use new and unproven methods and materials. Improved on-site sorting of waste materials, leading to higher quality aggregates, and construction standards adapted to the use of recycled materials, are actions to be taken to allow for an increased use of recycled aggregate concrete. All interviewed actors also mentioned the potential of recycled concrete for non-load-bearing walls in housing projects.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för att möjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för attmöjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

The circular economy has during the last decade gained traction within academia, politics, and business as it is expected to promote sustainable economic growth and tackle resource scarcity. Further, established firms have to be sustainable to create a future return and be competitive. The circular economy can help firms reduce their environmental impact from business activities and enhance the value of resources. Yet, there is a general lack of understanding of the actions leading towards a circular economy and how the adoption of circular economy principles generates value in a business context. The literature argues that through experimentation of circular novelties, established firms can take the first steps in their transition towards a circular business. This thesis aims to contribute with novel empirical data to the literature field of circular economy, strategic niche management, and business model, where the research questions are framed to address the following purpose: explore how established firms experiment with circular economy and how this experimentation influences the firms’ value proposition and creation. To understand its value chain, the firm must realize its context by adopting a meso-level perspective. Grounded on the empirical setting, the empirical findings and the discussion, an analysis allow us to conclude ten propositions of how circular economy experimentation unfold within firms and how circular economy implementation at the micro-level impact the value chain. The propositions can be divided into three areas of contributions. First, the findings contribute with knowledge on how circular experimentation evolves within the established firm. Second, the thesis contributes with an increased understanding of how the circular economy experimentation within the established firms is affected by the surrounding sectoral actors. Third, the study makes analytical contributions of how circular economy experiments within the established firms influence their value proposition, creation, and capture. / Cirkulär ekonomi har under det senaste decenniet fått en stark attraktion inom den akademiska, politiska och industriella världen, eftersom den förväntas främja hållbar ekonomisk tillväxt och tackla den växande resursbristen. Fortsatt måste företag vara hållbara för att skapa framtida avkastning och för att vara konkurrenskraftiga. Dock finns det generellt en brist på förståelse för de åtgärder som leder till en cirkulär ekonomi samt hur implementeringen av cirkulär ekonomi principer genererar värde i ett affärssammanhang. Litteraturen hävdar att genom experimentering av cirkulära innovationer kan etablerade företag ta de första stegen i sin övergång till en cirkulär verksamhet. Avhandlingen syftar till att bidra med nya insikter till litteraturfältet cirkulär ekonomi, strategic niche management och affärsmodeller, där forskningsfrågorna är utformade för att adressera syftet med denna studie: utforska hur etablerade företag experimenterar med cirkulär ekonomi och hur detta påverkar företagens värde erbjudande och skapande. För att förstå dess värdekedja måste företag förstå sitt sammanhang genom att anta ett perspektiv på mesonivå. Den empiriska utformningen, de empiriska resultaten och diskussionen, tillåter oss att konkludera tio propositioner uppdelade i tre områden om hur experiment med cirkulär ekonomi utvecklas inom företag och hur implementering av cirkulär ekonomi på mikronivå påverkar värdekedjan. Således ger denna avhandling tre huvudsakliga bidrag. Först bidrar resultaten med kunskap om hur cirkulära experiment utvecklas inom det etablerade företaget. För det andra bidrar avhandlingen med en ökad förståelse för hur den cirkulär ekonomins experiment inom de etablerade företagen påverkas av de omgivande sektoriella aktörerna. För det tredje ger studien analytiska bidrag till hur experiment med cirkulär ekonomi inom de etablerade förtegen påverkas deras värde erbjudande, skapande och fångande.

Den omstrukturering som detaljhandeln genomgått under de senaste åren i och med digitaliseringens framskridning har även resulterat i en kraftig tillväxt inom e-handeln. Dettahar även inneburit en ökad tillverkning av emballage med en tillväxt som fortsatt förväntas öka även i framtiden. Denna tillväxt sätter ökad press på hur produkter inom e-handeln paketeras samt hur emballagen hanteras och därmed fnns det ett behov av att göra e-handeln mer hållbar. Rapporten ämnar att undersöka om ett pantsystem för återbruk av emballage från e-handeln kan vara en del av det, utifrån de tre aktörerna Konsument, Företag och Transportör och följande fem dimensioner: Organisation, Ekonomi, Beteende, Material och Teknik. Resultatet visar att de tre aktörerna kommer möta både utmaningar och möjligheter samtidigtsom förutsättningar har identiferats för att det utredda pantsystemet ska kunna implementeras. För konsumenten är en av de främsta utmaningarna att få konsumenten att gå och panta sitt emballage. En annan stor utmaning är att hitta en nivå på pantsumman som ger konsumenten tillräckliga ekonomiska incitament att vilja gå att panta samtidigt som den inte kan vara för hög eftersom det kan skapa en ovilja att delta i pantsystemet. Företaget ges en möjlighet att erbjuda konsumenter ett enkelt sätt att göra hållbara val samtidigt som deras lönsamhet till stor del ärberoende på att konsumenter inte ser panten som en extra kostnad och därför väljer att avstå från att handla samt att de faktiskt väljer att panta emballaget över att återvinna. För transportören uppstår en möjlighet att utveckla en ny hållbar tjänst samtidigt som det uppstår kostnader på grund av merarbete. Kostnaderna förväntas att täckas av den vinst som uppstår om en konsument inte lämnar tillbaka sitt emballage - väljer att inte panta. Huruvida det vore möjligt att implementera ett pantsystem och om det är en möjlig dellösning för en mer hållbar e-handel går inte att svara på utifrån denna rapport. Detta eftersom det skulle krävas mer information, djupare analyser samt ett pilotprojekt för att kunna testa pantsystemet. / As retail has been restructured with digitalisation, e-commerce has seen strong growth. This has implied a strong increased production of packaging, and is expected to continue to do so in the future. This growth has increased the pressure on how products in e-commerce are packagedand how packaging is handled, and thus there is a need to make e-commerce more sustainable.This report intends to investigate whether a deposit refund system for reuse of packaging from e-commerce can be part of this, based on the three actors: Consumer, Retailer and Carrier, and five dimensions: Organization, Economy, Behavior, Material and Technology. The results show that the three actors will face both challenges and opportunities at the same time as prerequisites have been identifed for the investigated deposit refund system to be implemented. For the consumer, one of the main challenges is to get the consumer to return their packaging for reuse instead of recycling. Another major challenge is to find a level of the deposit that gives the consumer suffcient financial incentives to be willing to return their packaging. If it is too high it can create a reluctance to participate in the deposit system. The retailer is given an opportunity to offer consumers an easy alternative to make sustainable choices. However their profitability is largely relying on consumers not seeing the deposit as an extra cost and therefore choosing to refrain from shopping. For the carrier, an opportunity arises to develop a new sustainable service at the same time as the costs that arise due to extra work. These costs are presumed to be covered by the profit that occurs if the consumer fails to return their packaging. Whether a deposit refund system would be possible to implement or if it is a possible partial solution for a more sustainable e-commerce, cannot be deduced from this report. More information and deeper analyses would be required as well as a pilot project to test the deposit refund system.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects. / Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Idag är klimatfrågan ett av världens mest omtalade ämnen. Majoriteten av forskarna runt om i världen är eniga att klimatförändringen är direkt orsakad av oss människor. Detta har gett en insikt om att klimatförändringen är en av mänsklighetens största utmaningar som behöver tas på allvar. Därför behöver vi människor gemensamt enas och ta ansvar för globala lösningar. Idag är den linjära ekonomin klart dominerande, medan det nya motsatta systemet som benämns cirkulär ekonomi blir allt mer eftertraktat. Den cirkulära ekonomin är ett koncept som möjliggör miljöns välmående på ett hållbart sätt. Begreppet handlar om i korthet att återanvända och återvinna produkter, resurser och material på ett sätt som efterliknar naturens egna kretslopp. Begreppet cirkulär ekonomi är väldigt brett och därför har vi valt att avgränsa arbetet till material inom byggbranschen. Syftet med examensarbetet har därför varit att undersöka utmaningar och möjligheter för implementering av cirkulär ekonomi inom byggbranschen. De frågor vi valt att titta närmre på är: Vad finns det för verktyg som kan bidra till cirkulär ekonomi i byggbranschen? Hur arbetar en stor svensk exploatör idag med cirkulär ekonomi? Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna fördjupa oss inom ämnet. Arbetet består till en stor del av litteraturstudien som bygger på webbkällor med hög trovärdighet. Vi har även intervjuat flera specialister på Riksbyggen. Vi har varit källkritiska och tagit hänsyn till aspekter såsom validitet, reliabilitet och variabilitet. Resultatet tar fram både privata och statliga verktyg men även olika miljöcertifieringar, som är relevanta inom byggbranschen i förhållande till cirkulär ekonomi. De olika verktyg och miljöcertifieringar fungerar på liknande sätt och alla framförs i syfte att främja den cirkulära ekonomin inom byggbranschen. Verktygen som nämns i rapporten har gett goda resultat och etableras mer i byggbranschen. Dock täcker inte ett verktyg eller miljöcertifiering alla aspekter inom cirkulär ekonomi, utan de fungerar bra som utgångspunkter. För att uppnå goda resultat krävs det att man kombinerar olika verktyg eftersom de kompletterar varandra. Slutsatsen är att det är mer effektivt att kombinera de olika verktygen. Detta för att täcka upp fler aspekter inom cirkulär ekonomi. Med god kunskap inom området och effektiv kommunikation mellan aktörer, optimeras resultatet. Därför är ett gott samarbete nyckeln till framgång. / Today, the climate issue is one of the world's most talked about topics. The majority of scientists around the world agree that climate change is directly caused by us humans. This has given us an insight that climate change is one of humanity's greatest challenges that needs to be taken seriously. That is why we need people to come together and take responsibility for global solutions. The linear economy is today clearly dominant, while the new opposite system called circular economy is becoming more sought after. The circular economy is a concept that enables the environment's wellbeing in a sustainable way. In short, the concept is to reuse and recycle products, resources and materials in a way that mimics the nature's own cycle. The notion of circular economics is very broad and that is why we have chosen to limit the work to materials in the construction industry. The purpose of the thesis has therefore been to explore challenges and opportunities for implementing circular economics in the construction industry. The question formulations we have chosen to look at are; What tools are there that can contribute to circular economy in the construction industry? How does a large Swedish operator work with circular economy today? We have used a qualitative research method where we have been able to immerse ourselves in the subject. The work consists largely of the literature study, which is based on sources from various websites with high credibility. We have also interviewed employees at Riksbyggen. We have been critical to sources and have taken into consideration of aspects such as validity, reliability and variability. The result produces both private and government tools as well as various environmental certifications, which are relevant in the construction industry regarding circular economy. The various tools and environmental certifications produced work in a similar way, and all are presented with the aim of promoting the circular economy in the construction industry. The tools mentioned in the report have produced good results and are more established in the construction industry. However, a tool or environmental certification does not cover the entire area of circular economics, but they work well as a starting point. To achieve good results, it is necessary to combine different tools since they complement each other. The conclusion is that it is more efficient to combine the different tools. This is to cover more aspects of the circular economy. With good knowledge in the subject and effective communication between partners, the result is optimized. Therefore, good cooperation is the key to success.

The circular economy is presented as a solution to reconcile environmental protection with economic endeavours. However, only 9% of the global manufacturing currently deploys circularity. Within the furniture industry, with its intensive use of resources, the adoption remains limited. However, the application of furniture remanufacturing practices in Europe is currently estimated to be a €300M turnover while presumably avoiding around 3.3 to 5.7 Mt CO2 eq. The literature on the transition to circular furniture has not yet identified the success factors and practical insights to facilitate the adoption of circularity. Therefore, this research sets out to evaluate the economic and environmental benefit that could be achieved by transitioning from a business-as-usual furniture product to a circular one. The analysis is conducted in cooperation with two European companies – a circular kitchen start-up and a traditional public seating retailer. A cradle-to-grave life cycle costing and life cycle assessment investigates the two case studies regarding their change trajectories for their costs and environmental impacts. With its novel design and changed material composition, the circular kitchen reduced the global warming potential of a standard kitchen by about 40%, which comes at a cost premium of 5%. Likewise, the circular transformation in the second case indicated similar environmental impact changes and economic benefit compared to the conventional product. The total life cycle costs decreased by 10%, while the results reveal a coincidental lowered global warming potential by one fourth. The integrated assessment also reveals the pre-production and production phase for both case studies as the most impactful even after the application of circular strategies. The outcomes coupled with the qualitative assessment further demonstrated decisive internal and external factors accompanying the successful transition of the furniture companies. Still, a vast amount of similar case studies is necessary to validate the change trajectories to facilitate the industry-wide adoption of circular strategies, as discussed in the present study. / Den cirkulära ekonomin presenteras som en lösning för att förena miljöskydd med ekonomiska mål. Dock använder endast 9% av den globala tillverkningen cirkuläritet i dagsläget. Inom möbelindustrin, med sin intensiva resursanvändning, är cirkuläritet fortfarande begränsat. Samtidigt uppskattas återtillverkning av möbler i Europa omsätta 300 miljoner euro och undvika omkring 3,3 till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.  Litteraturen om övergången till cirkulära möbler har ännu inte identifierat några framgångsfaktorer eller praktiska insikter för att underlätta övergången till cirkuläritet. Denna studie ämnar därför att utvärdera de ekonomiska och miljömässiga fördelar som skulle kunna uppnås genom att övergå från en möbelprodukt som är business-as-usual till en cirkulär produkt. Analysen görs i samarbete med två europeiska företag – en cirkulär köks-startup och en traditionell återförsäljare av möbler för offentliga rum och ytor. Genom livscykelkostnads- och livscykelanalys undersöktes de två fallstudierna.  Med sin nya design och förändrade materialkomposition minskade det cirkulära köket den globala uppvärmningspotentialen i ett standardkök med cirka 40%, vilket skedde till en kostnadspremie på 5%. På samma sätt visade den cirkulära omvandlingen i det andra fallet liknande miljökonsekvensförändringar och ekonomiska fördelar jämfört med den konventionella produkten. De totala livscykelkostnaderna minskade med 10%, medan även potentiell klimatpåverkan minskade med en fjärdedel. Den integrerade bedömningen visar också att förproduktions- och produktionsfasen för båda fallstudierna är de faserna med mest signifikant påverkan, även efter tillämpningen av cirkulära strategier.  Resultatet demonstrerar tydliga interna och externa faktorer som medföljer en framgångsrik övergång för möbelbolag. En stor mängd liknande fallstudier är dock nödvändiga för att validera de kvantitativa fynden och facilitera bredare applicering av cirkulära strategier inom sektorn.