Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

The Twin Transitions (TT) concept highlights the interconnection between the green transition, geared toward achieving climate goals, and the digital transition, aimed at disseminating digital technologies and infrastructures. These objectives are fundamental for the long run competitiveness of economic systems. Even though various EU strategic documents and a part of the scientific literature assume the two transitions to be mutually reinforcing, the effective sustainability of the TT is endangered by two issues of environmental nature: the dependence of modern technologies on specific mineral resources and the management of end-of-life technologies, that is electronic waste. Circular Economy (CE) strategies, ultimately aimed at decoupling techno-economic systems from the use of natural resources and at a minimization of human-induced environmental impacts, emerge as a tool to address both issues. Throughout the thesis, this overarching research theme has evolved into three lines of activity: 1) analysis of the relationship between recent technological trajectories and mineral resources consumption; 2) review of the literature on Extended Producer Responsibility (EPR) to investigate its rationale, policy makers expectations and, focusing on the specific case of electronic waste, its impacts in environmental and innovation terms; 3) empirical analysis of the relationship between EPR on batteries and international trade of waste. The project embraces the multidisciplinary and multidimensionality nature of sustainability analysis, by linking various streams of literature (Innovation studies, Ecological Economics, International Economics, Environmental Economics) and types of data (international trade, patents, waste management, resources extraction, material composition of technologies, scientific production). Ultimately, the project elucidates how both market-driven and policy-led CE strategies can engender structural changes capable of driving, at least partially, the Twin Transition dynamics toward achieving effective sustainability outcomes.

Tesis por compendio / [ES] La presente tesis doctoral tiene como principal objetivo el desarrollo de materiales poliméricos que sean respetuosos con el medio ambiente y favorezcan modelos de economía circular, centrando las líneas de investigación en el reaprovechamiento de residuos de la industria del mango y en la utilización de ácido poliláctico (PLA) como principal matriz polimérica. Para ello se emplean diferentes técnicas de procesado como el electrospinning, la extrusión, la inyección o la producción de films por disolución. Además, se plantea la utilización de diferentes aditivos como plastificantes y cargas lignocelulósicas de origen renovable para mejorar las propiedades de estos materiales sin comprometer su alto potencial medioambiental. El primer bloque de la tesis centra sus esfuerzos en el reaprovechamiento de diferentes residuos del mango (uno de los cultivos más populares del mundo), como la piel y el kernel, para desarrollar diferentes materiales con un gran contenido natural. Dentro de los estudios realizados en este bloque se incluye la extracción de almidón a partir del kernel de mango para la posterior fabricación de nanofibras por electrospinning, con gran aplicación en el sector médico. Otros estudios realizados proponen la combinación de matrices poliméricas como el biopolipropileno y el PLA, en combinación con harina de piel de mango y harina de hueso de mango, respectivamente, mediante procesos de extrusión, extrusión reactiva (REX) e inyección. En el caso del biopolipropileno se utilizan además agentes compatibilizantes basados en ácido itacónico para aumentar la adhesión entre las partículas lignocelulósicas de la piel del mango con la matriz polimérica, la cual es altamente apolar. Por otro lado, a las formulaciones de PLA y harina de hueso de mango se le añaden plastificantes como la triacetina y la tributirina para aumentar las propiedades dúctiles del PLA. Un cuarto estudio se enfoca en la producción de films de glicerol con harina de hueso de mango, rica en almidón, para observar cómo afecta el tamaño de partícula de la harina sobre las propiedades de los films. Por último, se propone el desarrollo de materiales termoplásticos ricos en almidón utilizando harina de kernel de mango en combinación con diferentes plastificantes como glicerol, sorbitol y urea. Estos materiales ricos en almidón son procesados por extrusión e inyección y son completamente biodegradables y de origen natural. El segundo y último bloque de la tesis está enfocado a la utilización del ácido poliláctico obtenido de fuentes renovables en procesos de extrusión e inyección. Este poliéster es un polímero biodegradable cuya principal desventaja es su gran fragilidad. Por ello, se han empleado diferentes tipos de plastificantes naturales para incrementar las propiedades dúctiles del PLA. En un primer trabajo, se combina el PLA con α-terpinil acetato, un plastificante de origen renovable. Además, se añade piel de mandarina molida como carga natural para evaluar si este plastificante es capaz de aumentar la ductilidad de mezclas de PLA con cargas lignocelulósicas, obtenido resultados muy positivos. Un segundo trabajo plantea la combinación de PLA con dietil-L-tartrato, un plastificante obtenido del ácido tartárico, encontrado en la uva y el tamarindo, obteniendo elongaciones de más de un 300%. Por último, dos estudios más plantean la combinación de PLA con terpenoides, más concretamente ésteres de geranilo y linalilo. En este sentido, uno de los trabajos se centra en variar la proporción de acetato de linalilo y acetato de geranilo en las composiciones, mientras que el otro trabajo evalúa como afecta la longitud de cadena de los ésteres de geranilo a la plastificación del PLA. Todos los plastificantes utilizados en este bloque ofrecieron resultados muy prometedores, con alargamientos a la rotura superiores al 200% en materiales completamente naturales y biodegradables con gran aplicación en el sector alimentario y del envase y embalaje. / [CA] La present tesi doctoral té com a principal objectiu el desenvolupament de materials polimèrics que siguen respectuosos amb el medi ambient i afavorisquen models d'economia circular, centrant les línies d'investigació en el reaprofitament de residus de la indústria del mango i en la utilització d'àcid polilàctic (PLA) com a principal matriu polimèrica. Per a això s'empren diferents tècniques de processament com l'electrospinning, l'extrusió, la injecció o la producció de films per dissolució. A més, es planteja la utilització de diferents additius com a plastificants i càrregues lignocelulòsiques d'origen renovable per a millorar les propietats d'aquests materials sense comprometre el seu alt potencial mediambiental. El primer bloc de la tesi centra els seus esforços en el reaprofitament de diferents residus del mango (un dels cultius més populars del món), com la pell i el kernel, per a desenvolupar diferents materials amb un gran contingut natural. Dins dels estudis realitzats en aquest bloc s'inclou l'extracció de midó a partir del kernel de mango per a la posterior fabricació de nanofibers per electrospinning, amb gran aplicació en el sector mèdic. Altres estudis realitzats proposen la combinació de matrius polimèriques com el biopolipropilè i el PLA, en combinació amb farina de pell de mango i farina d'os de mango, respectivament, mitjançant processos d'extrusió, extrusió reactiva (REX) i injecció. En el cas del biopolipropilè s'utilitzen a més agents compatibilitzants basats en àcid itacònic per a augmentar l'adhesió entre les partícules lignocelulòsiques de la pell del mango amb la matriu polimèrica, la qual és altament apolar. D'altra banda, a les formulacions de PLA i farina d'os de mango se li afigen plastificants com la triacetina i la tributirina per a augmentar les propietats dúctils del PLA. Un quart estudi s'enfoca en la producció de films de glicerol amb farina d'os de mango, rica en midó, per a observar com afecta la grandària de partícula de la farina sobre les propietats dels films. Finalment, es proposa el desenvolupament de materials termoplàstics rics en midó utilitzant farina de kernel de mango en combinació amb diferents plastificants com glicerol, sorbitol i urea. Aquests materials rics en midó són processats per extrusió i injecció i són completament biodegradables i d'origen natural. El segon i últim bloc de la tesi està enfocat a la utilització de l'àcid polilàctic obtingut de fonts renovables en processos d'extrusió i injecció. Aquest polièster és un polímer biodegradable el principal desavantatge del qual és la seua gran fragilitat. Per això, s'han emprat diferents tipus de plastificants naturals per a incrementar les propietats dúctils del PLA. En un primer treball, es combina el PLA amb α-terpinil acetat, un plastificant d'origen renovable. A més, s'afig pell de mandarina molta com a càrrega natural per a avaluar si aquest plastificant és capaç d'augmentar la ductilitat de mescles de PLA amb càrregues lignocelulòsiques, obtenint resultats molt positius. Un segon treball planteja la combinació de PLA amb dietil-L-tartrat, un plastificant obtingut de l'àcid tartàric, trobat en el raïm i el tamarinde, obtenint elongacions de més d'un 300%. Finalment, dos estudis més plantegen la combinació de PLA amb terpenoids, més concretament èsters de geranil i linalil. En aquest sentit, un dels treballs se centra en variar la proporció d'acetat de linalil i acetat de geranil en les composicions, mentre que l'altre treball avalua com afecta la longitud de cadena dels èsters de geranil a la plastificació del PLA. Tots els plastificants utilitzats en aquest bloc van oferir resultats molt prometedors, amb allargaments al trencament superiors al 200% en materials completament naturals i biodegradables amb gran aplicació en el sector alimentari i de l'envàs i embalatge. / [EN] The present doctoral thesis has as its main objective the development of polymeric materials that are environmentally friendly and promote circular economy models, focusing research on the reuse of waste from the mango industry and the use of polylactic acid (PLA) as the main polymer matrix. Various processing techniques such as electrospinning, extrusion, injection, or cast film are employed for this purpose. In addition, the use of different additives such as plasticizers and lignocellulosic fillers of renewable origin is proposed to improve the properties of these materials without compromising their high environmental potential. The first part of the thesis focuses on the reuse of various mango waste products (one of the most popular crops in the world), such as peel and kernel, to develop different materials with a high natural content. Studies in this section include the extraction of starch from mango kernels for the subsequent production of nanofibers by electrospinning, which have significant applications in the medical sector. Other studies propose the combination of polymeric matrices such as biopolypropylene and PLA, in combination with mango peel flour and mango kernel flour, respectively, through extrusion, reactive extrusion (REX), and injection processes. In the case of biopolypropylene, compatibilizing agents based on itaconic acid are also used to increase the adhesion between lignocellulosic particles from mango peel and the highly apolar polymer matrix. On the other hand, PLA formulations with mango kernel flour are supplemented with plasticizers such as triacetin and tributyrin to enhance the ductile properties of PLA. A fourth study focuses on the production of glycerol films with mango kernel flour, rich in starch, to observe how the particle size of the flour affects the film properties. Finally, the development of starch-rich thermoplastic materials is proposed using mango kernel flour in combination with different plasticizers such as glycerol, sorbitol, and urea. These starch-rich materials are processed by extrusion and injection and are completely biodegradable and of natural origin. The second and final part of the thesis is focused on the use of polylactic acid obtained from renewable sources in extrusion and injection processes. This biodegradable polyester has the main disadvantage of being very brittle. Therefore, different types of natural plasticizers have been used to increase the ductile properties of PLA. In the first study, PLA is combined with α-terpinyl acetate, a renewable plasticizer. In addition, ground tangerine peel is added as a natural filler to evaluate if this plasticizer can increase the ductility of PLA blends with lignocellulosic fillers, yielding very positive results. A second study proposes the combination of PLA with diethyl-L-tartrate, a plasticizer obtained from tartaric acid, found in grapes and tamarind, resulting in elongations of more than 300%. Finally, two more studies propose the combination of PLA with terpenoids, specifically geranyl and linalyl esters. In this regard, one of the works focuses on varying the proportion of linalyl acetate and geranyl acetate in the compositions, while the other study evaluates how the chain length of geranyl esters affects PLA plasticization. All the plasticizers used in this section offered very promising results, with elongations at break exceeding 200% in completely natural and biodegradable materials with significant applications in the food and packaging sectors. / This research is a part of the grant PID2020-116496RB-C22, funded by MCIN/AEI/10.13039/501100011033 and the grant TED2021-131762A-I00, funded by MCIN/AEI/10.13039/501100011033 and by the European Union “NextGenerationEU”/PRTR. Authors also thank Generalitat Valenciana-GVA for funding this research through the grant numbers AICO/2021/025 and CIGE/2021/094. Funded with Aid for First Research Projects (PAID-06-22), Vice-rectorate for Research of the Universitat Politècnica de València (UPV). J. I.-M. wants to thank FPU19/01759 grant funded by MCIN/AEI/10.13039/501100011033 and by ESF Investing in your future. J. G.-C. wants to thank FPU20/01732 grant funded by MCIN/AEI/10.13039/ 501100011033 and by ESF Investing in your future. / Gómez Caturla, J. (2024). Desarrollo y caracterización de polímeros de alto rendimiento medioambiental derivados de residuos agroindustriales y aditivos de origen renovable [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/203217 / Compendio

Yes / Procurement digitalisation can provide significant opportunities for excellence in remanufacturing operations. The close attention of firms is required during the configuration of procurement 4.0 resources for applying front end and base technologies in order to develop the correct set of these resources. Based on Resource Based View theory, this research examines the role of resources influencing procurement 4.0 for driving productivity in remanufacturing operations and circular economy performance. The survey data for this research was gathered from working professionals in South Africa and results reveal that technological resources are necessary in procurement 4.0, which can in turn improve the productivity in remanufacturing operations. An upsurge in performance in remanufacturing operations can enhance the circular economy outcome. To the best of authors’ knowledge, this study is the first to provide insight for researchers, practitioners and academics with an empirical test of digital procurement on remanufacturing operations and of circular economy performance in an emerging economy like South Africa.

No / Circular economy is an economic system aimed at minimizing wastes and making the most of the current resources. This regenerative approach contrasts with the traditional linear economy, which has been adopted by the construction industry. Developing new construction technologies for sustainable built environment is a top priority for the construction industry throughout the world. Much of the environmental impact from the construction industry is associated with the consumption of resources and generation of waste. The construction industry in Europe consumes over 70,000 million tonnes of materials each year and generates over 250 million tonnes of waste. Composite flooring formed by connecting the concrete slabs to the supporting steel beams has been widely used for many years and is well established as one of the most efficient floor systems in multi storey steel frame building structures. However, shear connectors are welded through the steel decking to the steel beams and cast into the concrete; this made deconstruction and reuse of these components almost impossible. A new composite flooring system which allows for the reuse of the steel beams and composite floor slabs is developed and tested to assess its potential and suitability for reuse. This paper presents the results of a series of full scale beam tests and demonstrates the reusability of this new form of composite flooring systems. Simplified hand calculations are also provided and compared against beam tests / EPSRC, Structural Metal Deck Ltd.

Tillverkning av tekniska produkter står för en stor del av de globala utsläppen och det är vanligt att gamla produkter ersätts med nya enligt dagens konsumtionsmönster. I takt med nyare klimatmål, politiska krav och fortsatt minskning av naturresurser kommer företagen behöva tänka om i sin produktutveckling och anpassa sin affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka hur tillverkande företag arbetar för att genomföra den här omställningen och specifikt hur de arbetar med ”Design for Repair” för att förlänga produkters livslängd. För insamling av data genomfördes en kvalitativ studie via intervjuer med fyra företag och en expert inom cirkulär ekonomi och hållbarhet. Företagen är verksamma inom produktintensiva branscher varav ett företag arbetar inom detaljhandel, ett företag inom möbelindustrin och två företag inom konsumentelektronik. Den kvalitativa studien kompletterades och analyserades mot en litteraturstudie som lyfter det aktuella forskningsläget inom de berörda områdena. Den empiriska studien identifierade att de tillfrågade företagen har en stark vilja att övergå till cirkulära affärsmodeller. För att genomföra omställningen behöver företag implementera alternativa metoder för att generera intäkter. De viktigaste slutsatserna som identifierades: • Fler hyrtjänster av produkter kan bli aktuellt i framtiden • Fler servicecenter kan komma att implementeras i samhället • Företag kan börja köpa tillbaka redan använda produkter De främsta utmaningar som studien klargjorde inom området: • Stora reservdelslager försvårar företagens arbete • Kundernas konsumtionsmönster och inställning till reparationer • Teknikens snabba utveckling och nya trender i samhället Studier inom cirkulära affärsmodeller finns idag i begränsad utsträckning, denna studie ligger till grund för vidare forskning och för att åskådliggöra hur olika verksamheter arbetar för att ställa om inför framtida utmaningar. / Manufacturing of technical products account for a big part of the global emissions. It is common that old products are replaced with newer versions according to current consumption patterns. With new climate goals, political demands and the reduction of natural resources requires that companies need to rethink their product development and enhance their business models. The purpose with this study is to investigate how manufacturing companies make this transition and more specific how companies work with “Design for Repair” to prolong lifetime of products. For the gathering of information, a qualitive study with interviews was performed with four companies and an expert in circular economy and sustainability. The companies are all active in product intensive industries where one company operates in the retail market, one in furniture industry and two in consumer electronics. The qualitive study was supplemented and analyzed with a literature study which raised the present research in the field. The empirical study identified that there is a strong will to adapt circular business models. To be able to carry through the transition companies needs to implement and search for alternative methods to generate revenue. The collected data resulted in the following conclusions: • More rental services of products may become relevant in the future • More service centers may be implemented in the community • Companies may implement “pay-back-solutions” for used products The challenges that the study clarified in the field were: • Many spare parts in stock complicates the workload for the companies • Customers consumption patterns and attitudes towards repairs • The rapid development of technology and new trends in society Studies in circular business models are available in a limited extent, this study enables further research areas and illustrates how different companies work to succeed with the future challenges.

Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer spelar roll. Förnybar energi i form av vindkraft och solenergi, är enligt Agenda 2030 och EU:s cirkulära initiativ bra för klimatet. Flertal tidigare studier ifrågasätter hur den cirkulära ekonomin ska åstadkommas, där allt som är cirkulärt inte är hållbart, och allt som är hållbart inte är cirkulärt. Studien utgör en fallstudie på en svensk hamnverksamhet som analyseras ur ett systemperspektiv där organisationen ses som ett ekosystem. Arbetet syftar till att söka djupare förståelse för relationen mellan hållbarhetsinvesteringar och hållbarhetsanpassning. Detta relateras till institutionell teori och Agenda 2030 som en tvingande kraft. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågan har sekundärdata använts genom djupgående dokumentanalys och kompletterats med primärdata från intervjustudie. Resultatet kom fram till att det finns ett ekosystem av aktörer som påverkas av en organisations hållbarhetsinvesteringar. Incitament till investering drivs främst av externa påtryckningar från myndigheter, kunder och intressenter, där Agenda 2030 spelar en central roll. Samtidigt framgår det att organisationens interna vilja att agera är en stark drivkraft för deras hållbarhetsanpassning. Vidare forskning bör fokusera hur organisationer hanterar de utmaningar som finns i slutet av livscykeln för solceller och vindkraftverk i relation till cirkulära initiativ. / The Agenda 2030 action plan aims to create sustainable development, where economic, social, and environmental factors play a role. Renewable energy in wind power and solar energy is considered as beneficial for the climate, according to Agenda 2030 and Eu’s circular initiatives. Several previous studies questions how the circular economy will be achieved, noting that not everything circular is sustainable, and not everything sustainable is circular. This study is a case study of a Swedish port operation analyzed from a systems perspective, where the organization is seen as an ecosystem. The work aims to gain a deeper understanding of the relationship between sustainability investments and sustainability adaption. This is related to institutional theory and Agenda 2030 as a coercive force. To achieve the objective and answer the research question, secondary data through in-depth document analysis has been used. Primary data from an interview study complemented the secondary data. The results found that there is an ecosystem of actors influenced by an organization’s sustainability investments. Incentives for investment are mainly driven by external pressures from authorities, customers, and stakeholders, where Agenda 2030 plays a central role. At the same time, it is evident that theorganization’s internal desire to act is a strong driving force for their sustainability adaption. Further research should focus on how organizations manage the challenges at the end of the lifecycle for solar panels and wind turbines in relation to circular initiatives.

Behovet av bostäder ökar i takt med befolkningsökningen, samtidigt som tillgången på råmaterial för byggmaterial minskar. Samhället genomgår en grön omställning där varje bransch undersöker sätt att minska klimatpåverkan. I byggbranschen är cement en stor bidragande orsak till koldioxidutsläpp. Studien syftar till att utforska nya dimensioneringsregler för klimatreducerad och cirkulär betong enligt betongstandarder, samt hur konstruktörer och materialtillverkare arbetar med dessa. Studien genomförs som en kombinerad litteraturstudie och intervjustudie. Intervjustudien består av tre intervjuer med konstruktörer, materialtillverkare och projektutvecklare som bidrar med sina perspektiv kring att ta fram och arbete med klimatreducerad och cirkulär betong. I litteraturstudien ingår att jämföra nya och äldre standarder som beskriver dimensioneringsregler och materialegenskaper för beståndsdelarna i klimatreducerad betong. Litteraturstudien görs också för att ge mer översiktlig kunskap i ämnet och för att kunna jämföra och bekräfta data från intervjuerna. Resultaten visar att utvecklingen går framåt när det gäller att nå målet med klimatneutral betong år 2030. Nya material och produkter utvecklas ständigt och möjliggör mer klimatvänlig betong. Materialstandarden och dimensioneringsstandarden för betong ger möjligheter för cirkulering av återvunnen betong, medan cementstandarden beskriver hur tillsatsmaterial för cement kan användas. Intervjuerna indikerar att konstruktörerna har en liten roll när det gäller att påverka byggnaden ur ett hållbart perspektiv, men medvetenhet finns. Beslut kring materialval, funktionskrav och kravställning på materialen görs ofta tidigt i projekten, innan konstruktören är inkopplad. Resultaten överensstämmer med andra examensarbeten som visar att konstruktörer kommer in för sent i processen med idéframtagning för att bidra med kunskap i hållbarhetsfrågor i projekten. Det finns förhoppningar om att den nya standarden tillsammans med lagen om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets nya byggregler ”möjligheternas byggregler” ska bidra ytterligare till utveckling av hållbart samhällsbyggande. Huruvida detta kommer bidra med att konstruktören får en större roll återstår att se. / The need for housing is increasing with population growth, while the availability of raw materials for construction materials is declining. Society is undergoing a green transition, with each industry exploring ways to reduce climate impact. In the construction industry, cement is a major contributor to carbon dioxide emissions. This study aims to explore new dimensioning rules for climate-reduced and circular concrete according to concrete standards, and how designers and material manufacturers work with these. The study is conducted as a combined literature review and interview study. The interview study consists of three interviews with designers, material manufacturers, and project developers contributing their perspectives on developing and working with climate-reduced and circular concrete. The literature review includes comparing new and older standards describing dimensioning rules and material properties for components in climate-reduced concrete. The literature review is also conducted to provide a more comprehensive understanding of the subject and to compare and confirm data from the interviews. The results show that progress is being made towards the goal of climate-neutral concrete by 2030. New materials and products are constantly being developed, enabling more climate-friendly concrete. The material standard and dimensioning standard for concrete provide opportunities for the circulation of recycled concrete, while the cement standard describes how cement admixtures can be used. The interviews indicate that designers have a small role in influencing building sustainability, but awareness exists. Decisions regarding material selection, functional requirements, and specification of materials are often made early in projects, before the designer is engaged. The results are consistent with other theses showing that designers enter the process too late in the ideation stage to contribute knowledge on sustainability issues in projects. There are hopes that the new standard, together with the law on climate declaration for buildings and the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's new building regulations "building regulations of opportunities," will further contribute to the development of sustainable community construction. Whether this will result in the designer having a larger role remains to be seen.

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

The Fast Fashion industry, which operates on a take-make-waste model, has a significant environmental impact due to its high-water consumption, use of chemical substances, and waste production. Consequently, textiles and clothing waste have become a major global concern. In response, the Circular Economy model has garnered considerable attention worldwide, with theEuropean Union showing notable progress in transitioning towards this sustainable approach. New regulations are creating an enabling framework for the circular economy to thrive and for better waste management. This transition necessitates substantial changes in both legal and business practices. The present study aims to analyse EU measures that influence the development of sustainable practices and the shift to a circular economy in the Fast Fashion industry. It employs a legal analysis and a business case study to identify and evaluate the laws implemented by the EU and the strategies used by Fast Fashion companies to adapt their waste management practices to the circular economy.