Idag är klädindustrin beroende av icke förnybara resurser och dess negativa miljöpåverkan äventyrar den ekologiska hållbarheten. Vidare förväntas klädproduktionen att tredubblas fram till år 2050 vilket kommer påverka tillgången av råmaterial. Det är således resursslöseri att slänga kläder och en ny affärsmodell för industrin är nödvändig. Cirkulär ekonomi är ett system som verkar inom planetens gränser via ett slutet flöde av material och energi i flera cykler. Ekologisk hållbarhet är därför relevant redan under utvecklingen av funktionskläder där designprocesen har en avgörande roll. Utmärkande för funktionskläder är att de ställs inför höga krav då materialen ska skydda användaren i olika förhållanden. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de ekologiska aspekterna vid produktutvecklingen av funktionskläder. Detta med hänsyn taget till cirkulär ekonomi samt materialval. Projektets teoretiska referensram och problematisering grundas i litteraturstudier via informationssökning på olika databaser. Vidare har insamling av data skett genom intervjuer med olika respondenter samt publicerade dokument från valda organisationer. Studiens resultat visar att design för kvalitet och lång livslängd är grundläggande i det cirkulära flödet och strävan efter monomaterial är essentiell för materialåtervinningen. Det finns däremot utmaningar i att välja rätt material för rätt sammanhang och användningsområde berörande funktionskläder. Framtidens produktutveckling av funktionskläder bör riktas mot att vara bättre ur alla ekologiska hållbarhetsaspekter och övergången mot en cirkulär affärsmodell verkar vara oundviklig. / Today’s clothing industry is heavily reliant on non-renweable resources and the use is venturing the ecological sustainability. The clothing industry is set to expand threefold by year 2050 which will affect the supply of raw materials. It is considered a waste of resources to throw away clothes and therefor a new business model is necessesary to incorporate. A circular economy is a model which operates wihin the boundaries of our planet through a closed loop of materials and energy in multiple cycles. Ecological sustainability is therefore relevant during the development of functional clothing, where the design process is a key step. The characteristics of functional clothing are the increased requirements of used materials. This is to protect the user in various weather conditions. The purpose of this study is to explore and describe the ecological aspects of product development for functional clothing. This is in regard to circular economy and choice of materials. The project’s backround and theoretical frame of reference has its basis in litterature studies which derive from information search on various databases. Further information has been gathered by conducting interviews with different respondents aswell as published documents from chosen organisations. Results from the study shows that design for quality and durability are cornerstones of achieving a circular flow. Another important aspect is to aim for an increased usage of monomaterials due to the means of recycling. There are however challenges associated with choosing suitable materials for the correct area of application in relation to functional clothing. The future of product development for functional clothing is to focus on creating clothes that are better in all ecological aspects. The transition towards a circular business model seems to be inevitable.

Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information.  The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi.

The changing climate is a major driver for transitioning towards a Circular Economy (CE). However, conceptual discussions and business models related to CE are still emerging, thus considered to be inadequate and immature. One way to promote and accelerate a CE is through shifting towards Circular procurement (CP). Additionally, one major change needed for procurement in order to become circular, regards the assurance of follow-up and control of products and materials. However, there is limited research on CP in terms of collaboration and follow-up activities. Thus, this study explores how collaboration between an organization, its suppliers and customers can be strategically handled to support follow-up and control of products and materials within CP.  The chosen methodology consisted of a qualitative research design with an exploratory approach. A total of eleven semi-structured interviews were conducted. Derived from the theoretical findings coupled with empirical findings, a framework was developed to clearly map out the challenges related to CP, activities needed in procurement when transitioning to a CP as well as the potential outcomes of these. To ensure the relevance of the activities included in the developed framework, three out of the total eleven interviews were conducted with experts within the circular field, to validate the framework. In terms of the findings of this research, several important aspects related to how collaboration can promote integration of circularity within procurement to ensure follow-up and control of products and material were found. Firstly, a new type of internal collaboration between sales and the procurement department is needed. Besides this, the procurement function should focus on maintaining a long-term relationship with the suppliers, preferably already contracted ones. Further, due to the lack of knowledge related to the concept of CP, it was found that there is a need to integrate a preparation phase called phase 0 prior to the traditional steps of a procurement process. Finally, it was found that the integration of feedback and monitoring mechanisms, in form of documentation and checklists, is of importance to monitor and evaluate circular targets as well as document the lessons learnt to apply these in upcoming procurement processes. / Det förändrade klimatet är en viktig drivkraft för övergången till en Cirkulär Ekonomi (CE). Konceptuella diskussioner och affärsmodeller relaterade till CE håller fortfarande på att växa fram, och anses därför vara otillräckliga och omogna. Ett sätt att främja och påskynda en CE, är att växla mot cirkulära inköp (CI). En stor förändring som krävs för att inköpsfunktionen ska bli cirkulär, är att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. Dock finns det begränsad forskning om CI vad gäller samverkan och uppföljningsaktiviteter. Således undersöker denna studie hur samverkan mellan en organisation, dess leverantörer och kunder kan hanteras strategiskt för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material inom CI. Den valda metodiken bestod av en kvalitativ studie med ett utforskande förhållningssätt. Totalt genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från litteraturgenomgången tillsammans med analysen från insamlade data utvecklades ett ramverk för att tydliggöra utmaningar relaterade till CI, aktiviteter som behövs inom inköpsprocessen vid integration av cirkularitet, samt det potentiella resultatet och påverkan av dessa. För att säkerställa relevansen av aktiviteterna ingående i det utvecklade ramverket, genomfördes tre av de elva intervjuerna med experter som innehar kunskap kring cirkularitet. Syftet med dessa tre intervjuer var huvudsakligen för experterna att validera ramverket. När det gäller resultaten av denna studie hittades flera viktiga aspekter relaterade till hur samverkan kan främja integration av cirkularitet inom inköpsprocessen för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. För det första upptäcktes behovet av en ny intern samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen. Utöver ökad kommunikation och samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen, bör inköpsfunktionen fokusera på att upprätthålla en långsiktig relation med leverantörer. Vidare, på grund av bristen på kunskap relaterad till begreppet CI, fann man att det finns ett behov av att integrera en förberedelsefas som i denna studie kallas fas 0, före de traditionella stegen i en inköpsprocess. Slutligen fann man att det är viktigt att integrera återkopplings- och uppföljningsmekanismer i form av dokumentation och checklistor, för att kunna övervaka och utvärdera cirkulära mål samt dokumentera lärdomarna för att tillämpa dessa i kommande inköpsprocesser.

Denna studie undersöker möjligheten att ta fram en mer hållbar och cirkulär armatur i ett samarbete med ateljé Lyktan i Åhus, där utgångspunkten är deras armatur RIFF pendel. Studien utgår huvudsakligen utifrån ett materialperspektiv där en översyn av delar inom armaturen ses över för att skapa en cirkularitet kring produkten. Teorin har sin utgångspunkt inom design för hållbar utveckling där förhållandet till cirkulär ekonomi ligger i fokus, detta för att utforska med ett materialdrivet designperspektiv utgå från själva materialet med krav som en huvudkaraktär i utformandet. För att uppnå ett resultat och slutsats utförs en förstudie som research metod och en designspecifikation skapas för att sammanställa allt som armaturen ska klara av att lösa och bidra med. Researchen följs upp av en designprocess för att undersöka och konkretisera de designmål och kriterier som produkten behöver uppnå. Studien ger förslag till ateljé Lyktan i form av en skärm och och uppgradering av befintliga ljusmotorn för RIFF armatur med ett cirkulärt material från en förnybar resurs. / This study examines the possibility of developing a more sustainable and circular luminaire in collaboration with ateljé Lyktan in Åhus, based on their RIFF pendant luminaire. The study primarily focuses on a material perspective, reviewing parts within the luminaire to create circularity around the product.  The theory is based on design for sustainable development where the relationship to the circular economy is in focus, this to explore with a material driven design perspective starting from the material itself with requirements as a main character in the design. To achieve a result and conclusion, a preliminary study is conducted as a research method, and a design specification is created to compile all the aspects that the luminaire needs to solve and contribute to. The research is followed by a design process to investigate and concretize the design goals and criteria that the product needs to achieve. The result of this study provides suggestions to ateljé Lyktan in the form of a shade and an upgrade of the existing light engine for the RIFF luminaire with a circular material from a renewable resource.

Purpose: The primary purpose of this thesis is investigating barriers and mitigation strategies faced by manufacturing firms in when transitioning from a linear value chain. Thus,to bridging the gap on how manufacturing firms successfully can implement Circular Value Chains.   Method: This research employs a detailed case study approach, focusing on a Swedish manufacturing firm. Data were collected over a 20-week periodthrough through 16 interviews in three phases: exploratory-, semi-structured-, and validatory. The study utilized abductive and qualitative and methods to identify and analyse the barriers and strategies for implementing CBM and CVC. The results from the interviews were analyzed through a thematic analysis.  Findings: The findings reveal several critical barriers to CVC implementation, including technological constraints, financial limitations, and cultural resistance within firms. Strategies for overcoming these barriers include enhancing interdisciplinary collaboration, leveraging organizational vision, and adopting value reclamation and retention strategies such as product life extension, maintenance, and refurbishing. Theoretical contribution: This thesis contributes to the literature in three essential ways. First, it identifies and analyses specific barriers faced by manufacturing firms in implementing CVC, addressing a gap in existing research. Second, it provides a comprehensive analysis of value reclamation and retention strategies within CVC from the perspective of these firms. Third, it extends the theoretical understanding of the role of collaboration and partnerships in the successful implementation of CVC. Managerial implications: The transition to CVC is crucial for manufacturing firms to stay competitive. This study offers insights for managers, emphasizing strategies like value reclamation, interdisciplinary collaboration, and innovative business models. Effective reverse logistics, CE training, and governmental support are also vital. By adopting these strategies, firms can navigate towards sustainable practices, ensuring long-term viability in the evolving market. The challenges and strategies that pertain to this study are presented in a framework for guidance.  Limitations and future research: The study's limitations include its focus on a single case study within the Swedish manufacturing industry,  which may limit the generalizability of the findings. The research duration of 20 weeks also restricted the scope of data collection. Future research could expand the geographical and industrial scope, incorporate longer study durations, and explore additional technologies such as AI, blockchain, and IoT to enhance the understanding and practical application of CBM and CVC. / Syfte: Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka barriärer och begränsningsstrategier som tillverkningsföretag står inför när de övergår från en linjär värdekedja. På så sätt överbryggar klyftan om hur tillverkningsföretag framgångsrikt kan implementera cirkulära värdekedjor. Metod: Denna forskning använder sig av en detaljerad fallstudie, med fokus på ett svenskt tillverkningsföretag. Data samlades in genom 16 intervjuer i tre faser: utforskande, semistrukturerad och validerande. Studien använde abduktiva och kvalitativa metoder och metoder för att identifiera och analysera barriärer och strategier för att implementera CVC. Resultaten från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Resultaten avslöjar flera kritiska hinder för implementering av CVC, inklusive tekniska begränsningar, ekonomiska begränsningar och kulturellt motstånd inom företag. Strategier för att övervinna dessa barriärer inkluderar att förbättra tvärvetenskapligt samarbete, dra nytta av organisatoriska visioner och anta strategier för värdeåtervinning och bibehållande som förlängning av produktens livslängd, underhåll och återställning. Teoretiskt bidrag: Denna avhandling bidrar till litteraturen på tre väsentliga sätt. För det första identifierar och analyserar den specifika hinder som tillverkningsföretag står inför när de implementerar CVC, och fyller en lucka i befintlig forskning. För det andra ger den en omfattande analys av värdeåtervinnings- och bevarandestrategier inom CVC ur ett företagsperspektiv. För det tredje utökar det den teoretiska förståelsen av rollen av samarbete och partnerskap i en framgångsrik implementering av CVC. Ledarmässiga konsekvenser: Övergången till CVC är avgörande för att tillverkande företag ska förbli konkurrenskraftiga. Den här studien erbjuder insikter för chefer, med betoning på strategier som värdeåtervinning, tvärvetenskapligt samarbete och innovativa affärsmodeller. Effektiv omvänd logistik, CE-utbildning och statligt stöd är också avgörande. Genom att anta dessa strategier kan företag navigera mot hållbara metoder, vilket säkerställer långsiktig lönsamhet på den växande marknaden. De utmaningar och strategier som hänför sig till denna studie presenteras i ett ramverk för vägledning. Begränsningar och framtida forskning: Studiens begränsningar inkluderar dess fokus på en enskild fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin. Framtida forskning skulle kunna utöka den geografiska och industriella omfattningen, införliva längre studietid och utforska ytterligare teknologier som AI, blockchain och IoT för att öka förståelsen och den praktiska tillämpningen av CVC.

Till följd av att Europeiska unionen försöker uppnå de globala klimatmål som ställts i och med Agenda 2030, uppkommer även förslaget Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR) av den Europeiska kommissionen. Förordningen har i mål att skapa en större hållbarhet på den europeiska produktmarknaden genom att kravställa redovisning som kan främja cirkularitet inom framtida produktlivscykler. Med ESPR framkommer även begreppet kring digitala produktpass (DPP), en digital representation av en fysisk produkt som redovisar produktrelaterad data i syfte av att främja cirkularitet, transparens och mer hållbara konsumentmönster. Det digitala produktpasset är en central del av ESPR och gäller för samtliga produkter som säljs på den europeiska marknaden. Denna studie har undersökt hur ett praktiskt fall av implementation av digitala produktpass har tagit form hos en svensk, medelstor möbeltillverkare. Studien har undersökt hur dynamiken, som uppstått på grund av ESPR i en tillverkningsbaserad sektor, tagit form och vilka förberedelser, problem samt möjligheter som uppstått i och med förordningen. Genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer inom IT- och möbelproduktion har studien identifierat kritiska områden kring behovet av standardisering, utmaningar som medföljer teknologin samt osäkerheter kring validitet av data. Trots de tekniska och organisatoriska hinder som uppkommit, visar resultatet även på fördelar och möjligheter med DPP såsom ökad hållbarhet, större tillförlitlighet till kunder samt möjligheter till utökade och effektivisering av befintliga affärsprocesser och affärsmodeller. / In response to the European Union’s efforts to meet the global climate goals set forth by Agenda 2030, the European Commission has introduced the Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR). The regulation aims to enhance sustainability in the European product market by requiring disclosures that can promote circularity in future product life cycles. With the introduction of ESPR, the concept of Digital Product Passports (DPP) emerged. A digital representation of a physical product that documents product-related data with the goal of promoting circularity, transparency, and more sustainable consumer patterns. The digital product passport is a central part of the ESPR and will apply to all products sold on the European market. This study has examined a practical case of how implementing digital product passports has taken shape at a medium-sized Swedish furniture manufacturer. The study explores the dynamics that have arisen due to ESPR in a manufacturing-based sector, examining the preparations done, problems that have arisen and opportunities that have emerged due to the regulation. Through semi-structured, qualitative interviews with key actors within IT and furniture production, the study has identified critical areas concerning the need for standardization, challenges associated with the technology and uncertainties regarding validity of data. Despite technical and organizational obstacles that have arisen, the results of this study also highlight the advantages and opportunities of DPPs, such as increased sustainability, greater reliability for customers, and opportunities to expand and streamline existing business processes and models.

Uppsatsen är baserad på en fältstudie genomförd på en av världens största second hand-marknader, Kantamantomarknaden i Accra, Ghana. Syftet med studien är att undersöka hur den globala exporten av second hand-kläder skapar konsekvenser för mottagande part, med avsikt att främja ett globalt perspektiv vid beslutsfattandet gällande producentansvar och hantering av textilavfall. Fältstudien utfördes under fyra veckor och resultatet bygger på intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med de osäljbara kläderna som anländer till Kantamantomarknaden samt observationer av platser i Accra där de osäljbara kläderna återfinns. Genom att analysera empirin med hjälp av Actor Network Theory kunde de osäljbara kläderna på marknaden identifieras. Vidare kunde ett nätverk kartläggas för att synliggöra de relationer som skapats mellan olika aktörer i Accra till följd av second hand-exporten. Från nätverket urskiljdes tre olika teman av konsekvenser till följd av de identifierade relationerna. De teman som sågs kopplade till exporten var konsekvenser kopplade till infrastruktur, miljö- och sociala konsekvenser. Vidare analyserades dessa teman med postkolonial teori för att urskilja de postkoloniala strukturer som i resultatet visades återfinnas och upprätthållas genom den globala second hand-exporten. Genom uppsatsen tydliggörs komplexiteten i fenomenet, baserat på de koloniala strukturer som speglas i handeln och de tydligt negativa konsekvenserna som identifierades i Accra. Dessa kombineras med de positiva konsekvenser som involverar de personer som livnär sig eller gynnas av handeln, samt den rad identifierade initiativ som skedde i Accra för att på olika sätt skapa ett värde i de osäljbara kläderna. Vidare illustreras komplexiteten i det stora nätverk som vittnar om den stora mängd aktörer som påverkas av situationen, och alla relationer som skapas till följd av den globala second hand-exporten. Analysen av empirin motiverar användandet av begreppet avfallskolonialism i denna studie och belyser bristen på ett globalt inkluderande i cirkulära affärsplaner i Global North. / This paper is based on a field study which took place at one of the worlds largest second hand markets, The Kantamanto market in Accra, Ghana. The purpose of the study is to examine how the global export of second hand clothes contributes to consequences in the receiving countries, with the aim to encourage a global perspective within decision making concerning producer responsibility and management of textile waste. The field study was conducted over a period of four weeks and the result is based on empirical findings from interviews with persons who in different ways work with the unsellable clothes combined with observations of places in Accra where the unsellable clothes can be found. By analyzing the empirical findings with the help of Actor Network Theory, the unsellable clothes at the market could be identified. Furthermore, through the mapping of a network, the relationships created between different actors in Accra as a result of second hand exports was made visible. From the relationships within the network, three themes of consequences could be distinguished. The themes found were; consequences linked to infrastructure, environmental consequences and social consequences. These were then analyzed with the use of postcolonial theory to identify the postcolonial structures that were made visible through the findings and were shown to be perpetuated through the global second hand export. The study shows the complexity of the phenomenon by looking at the hidden colonial structures in the trade, which have caused negative effects in Accra. It compares these bad outcomes with the good ones, involving people who rely on the trade for their livelihoods or other benefits. Additionally, the study highlights various efforts in Accra aimed at giving value to unsellable clothing. Furthermore, the complexity of the extensive network is illustrated, which testifies to the large number of actors affected by the situation, and all the relationships that are created as a consequence of the unsellable clothes on the market. The analysis of the empirical findings justifies the use of the concept of waste colonialism in this study and highlights the lack of global inclusion in circular business plans in the Global North.

Hållbarhet är idag ett välanvänt begrepp som förekommer inom flera områden. Vad hållbarhet anses vara må uppfattas som självklart, men hur begreppet och diskursen konstrueras, är inte lika självklart. Genom att se till två aktörer, med olika ambitioner, inom andrahandsmarknaden undersöker studien hur reklam bidrar till konstruerandet av uppfattandet av hållbarhet på olika sätt. Tidigare forskning visar att medierna formar och speglar samhället och att uttryck av hållbarhet idag används som täckmantel i form av grön retorik. Den visar även att kapitalism och ekologi har naturliga motsättningar, att vi måste konsumera mindre och lära oss se ”skräp” som resurser, något som andrahandsmarknaden kämpar med att förhålla sig till. Vi undersöker i denna studie Tradera och Myrornas förmedlade budskap av hållbarhet, med bakgrund i aktörernas intressen som vinstdrivet och ideellt. Syftet är att se hur reklam inom andrahandsmarknaden bidrar till konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Detta genom en multimodal kritisk diskursanalys av reklamfilmer från respektive aktör.   Resultatet visar att de olika aktörernas förmedlade budskap bidrar till hållbarhetsdiskursen på både traditionella och kreativa sätt. Traderas reklamfilm visade sig uttrycka underliggande budskap av ekologi som dessvärre hamnar i skuggan av kapitalistiska och materialistiska värderingar. Myrornas reklamfilm utmanar på många olika sätt dessa traditionellt kapitalistiska och materialistiska värderingar. Dessa olika uttryck av hållbarhet utgör till viss del konstruerandet av hållbarhetsdiskursen. Det visar även att särskilda budskap kan verka ideologiskt gynnsamma och att detta är något som aktörer utnyttjar. Vi drar slutsatsen att hållbarhetsdiskursen innefattar svårtolkade budskap som samexisterar och problematiserar vår relation till ett hållbart agerande. / Modern use of the term ‘sustainability’ is broad and varies across multiple industries. The general idea of sustainability is perceived as certain, yet sustainability discourse and the pillars of the term remain fluid. By looking at two stakeholders, with different ambitions, within the second hand market, the study is examining how advertising contributes to the different ways sustainability perceptions are constructed. Previous studies show that media both shapes and reflects our society, highlighting today’s use of the term sustainability is often to “green wash” communication. Studies also shows that capitalism and ecology have natural contradictions. Second hand markets face the challenge of raising awareness to change perceptions for society's to consumer less and begin to see “waste” as a resource. In this study we examine the message of sustainability, mediated by Tradera and Myrorna, in relation to their role as profit-driven, versus not for profit organisations. The purpose of the study is to examine how advertisement within the secondhand market, contributes to the construction of sustainability discourse. This is carried out through a multimodal critical discourse analysis of commercials. The results show that the different stakeholders' messages contribute to the sustainability discourse in both traditional and creative ways. Tradera’s advertisement expressed underlying statements of ecology, shadowed by capitalistic and materialistic values. However, Myrorna’s advertisement in many ways challenges these traditional capitalistic and materialistic values. To some extent these different expressions construct the discourse of sustainability. This further highlights that ideologically specific messages could work, however this is often exploited by businesses. The conclusion drawn from this study displays that the sustainability discourse involves messages difficult to interpret, which infers parallels to the convoluted relationship of society’s aim to advance sustainable development.

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga. / The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.

Cirkulär ekonomi bygger på principerna om att designa bort avfall, där avfall ses som en råvaruresurs. För att övergå till ett fossilfritt samhälle kommer material från förnyelsebara råvaror att behövas. Biobaserade material har oftast inte samma tekniska egenskaper och estetiska uttryck som befintliga material, biobaserade DIY-material utvecklade från okonventionell råvaruresurs kan väcka starka positiva och negativa reaktioner hos användarna. Studien har undersökt hur man i en Material driven designprocess genom form och kultur kan skapa acceptans för ett biobaserat DIY material från en okonventionell råvaruresurs. Studiens huvudsyfte har varit att bidra med ny kunskap för att underlätta för designers i en Material Driven Designprocess, att identifiera användningsområden och produktform som kan stärka materialacceptans hos användare. Fördjupningsområden i studien är teorier för Hållbar utveckling, Cirkulär ekonomi, Bioekonomi, Material Driven Design for Sustainability och Culture Sensitive Design. Huvudmetoden i studien har varit Material Driven design, vilket innefattas av ett flertal designmetoder. Studien visar på att den kulturella koppling mellan användarna och råvarans ursprung har i denna studie haft en signifikant betydelse för material acceptansen genom att skapa mening för användaren och att materialet primärt behöver applicerat i en produkt på ett sådant sätt att användaren känner tillit till dess prestanda. Resultatet presenteras i form av ett förslag på en användare studie och en produktprototyp. / A circular economy is based on the principles of designing away waste, where waste is seen as a raw material resource. To move to a fossil-free society, materials from renewable raw materials will be needed. Bio-based materials usually do not have the same technical characteristics and aesthetic expressions as existing materials, bio-based DIY materials developed from unconventional raw material resources can provoke strong positive and negative reactions among users. This study has investigated how a Material-driven design process through form and culture can create acceptance for a bio-based DIY material from an unconventional raw material resource. The study's main purpose has been to contribute with new knowledge to make it easier for designers in a Material Driven Design process to identify uses and product forms that can strengthen material acceptance among users. In-depth areas in the study are theories for Sustainable Development, Circular Economy, Bioeconomy, Material Driven Design for Sustainability and Culture Sensitive Design. The main method of the study has been Material Driven Design, which is covered by several design methods. The study shows that the cultural link between the users and the origin of the raw material has had a significant impact on material acceptance by creating meaning for the user and that the material primarily needs to be applied in a product in such a way that the user has confidence in its performance. The results are presented in the form of a proposal for a user study and a product concept.