Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler. / It is not entirely obvious how sustainable purchasing processes could be developed and implemented in companies today. Sustainable purchasing processes are important to increase the social and environmental responsibility. This to avoid that the material procurement, and thereby the production of furniture, has a negative impact on the people and the planet. This study aims to explain how sustainable purchasing processes could be developed in the furniture industry with respect to social and environmental responsibility in order to contribute to a sustainable consumption and production of furniture. Three interviews have been conducted with three different furniture companies in order to exemplify how sustainable purchasing processes could be developed based on literature. To fulfil the purpose of this study, articles, books and internet sources have been used to form the theories and models. The result from this study shows a set of steps which can be implemented in the traditional purchasing process in order to increase a social and environmental responsibility associated with material procurement. The result also shows the extent to which the different steps are appropriate to perform and will exemplify how companies could implement these steps. Further result clarifies that the circular economy and different kinds of sustainability labels affect whether the finished furniture may become sustainable. Developing sustainable purchasing processes may require a lot of time and money, but it has a crucial role to play in contributing to a sustainable consumption and production of furniture.

Enforcing EoL recovery strategies is critical to shifting the paradigm from a linear to a circular economy that enables future growth. This study identifies relevant evaluation indicators for End of-life recovery strategies in the Outdoor Power Equipment industry, as well as the drivers and barriers to implementation of End-of-life recovery strategies. Furthermore, it contributes to the United Nations Sustainable Development Goals 8 and 12 and serves as a starting point for increasing product circularity in the Outdoor Power Equipment industry through End-of-life recovery strategies. For this purpose, a structured literature review and an exploratory case study was conducted in collaboration with the market leader, Husqvarna Group. The results showed the relevant evaluation indicators selected by the case company, addressing the three sustainability dimensions. From an organizational perspective, this study emphasizes the role of different factors acting as drivers and barriers to EoL recovery strategy implementation for industry to drive a successful implementation. / Att genomdriva cirkulära produktstrategier är avgörande för omställningen till cirkulär ekonomi, vilket möjliggör framtida ekonomisk tillväxt. Den här studien identifierar relevanta utvärderingsindikatorer för cirkulära produktstrategier inom tillverkningsindustrin, samt drivkrafter och barriärer för genomförande av dessa. Studien bidrar till Förenade Nationerna Globala Mål för Hållbar Utveckling 8 och 12 och fungerar som en utgångspunkt för att öka livslängden för produkter och komponenter inom industrin. För detta genomfördes en explorativ fallstudie genom en strukturerad litteraturgenomgång, workshops och intervjuer i samarbete med marknadsledaren Husqvarna Group. Resultaten visade att relevanta utvärderings indikatorer är klimatpåverkan, kundnöjdhet och intäktspotential, som tar upp de tre hållbarhetsdimensionerna. Från ett organisatoriskt perspektiv betonar denna studie barriärer mellan affärsutveckling och organisation, vilket hotar framgångsrik implementering. För att driva en framgångsrik implementering, är anpassat resultatmål, utbildning och ökad teknisk kapacitet sätt att övervinna den nuvarande verkligheten.

Problem och syfte: Den här uppsatsen undersöker styrning av produktutvecklingsprocesser ur en cirkulär kontext. Till följd av ökad konkurrens och globalisering så har företag börjat överväga andra affärsmodeller som till exempel cirkulär ekonomi. Tidigare forskning har slagit fast att Stage gate är ett viktigt styrverktyg i produktutvecklingsprocessen. På grund av den ökande forskningen inom cirkulär ekonomi blir det av stor nytta att undersöka produktutvecklingsprocesser i en cirkulär kontext samt styrningen av den. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur produktutvecklingsprocesser i företag som arbetar med cirkularitet styrs. Metod: Det är en kvalitativ studie som bygger på en flerfallstudie. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Många forskare har under lång tid definierat produktutvecklingsprocesser som ett antal faser. Med hänsyn till cirkularitet så har studien funnit att strukturen av produktutvecklingsprocessen inte skiljer sig avsevärt från det teorin föreslår. Däremot nämner en majoritet av företagen att arbetet med cirkularitet har adderat en ytterligare dimension att diskutera i de olika faserna. Vad gäller styrningen av produktutvecklingsprocessen i en cirkulär kontext så finns det vissa saker som skiljer sig. Den främsta skillnaden är i vilken grad vissa styrverktyg används. Studien visade att den informella styrningen och den administrativa styrningen med Stage gate har en avgörande roll i utvecklingsprocessen. Slutligen har studien identifierat specifika styrmedel i specifika faser av produktutvecklingsprocessen. / Background and purpose: This essay investigates the management control in the context of the product development process with a focus on circularity. Following the rapid increase in competition as well as globalization, companies have begun to consider different types of business models such as circular economy. A couple of different articles have concluded that Stage gate is a great tool for controlling the product development process. Because of the increased growth in terms of research within the circular economy it is of great importance to study the product development process in a circularity context, as well as the control of it. Purpose: The purpose of this study is to evaluate how the product development process in companies adapting circularity is controlled.  Method: It is a qualitative study based on a case study design. Semi structured interviews have been conducted Conclusion: Many researchers have defined the product development process as a set of phases for a long time. With regards to circularity the structure of the product development process doesn’t seem to differentiate a lot from what the theory suggests. Although, a majority of the companies in the study suggest that the work with circularity has added another dimension to discuss in the phases. When it comes to the control aspect of the product development process in a circularity context, there are some aspects that differ from the theory. The main difference is the emphasis companies put on certain control tools. The study found that informal control and the administrative control tool Stage gate has a major role in the process. Lastly, the study has identified specific control aspects in specific phases of the product development process.

Den globala efterfrågan på textila produkter ökar ständigt, samtidigt som branschen står inför stora utmaningar gällande dess höga klimat- och miljöpåverkan. Omkring 65 miljoner ton syntetiskt material framställs årligen, där polyester står för 82% och dominerar marknaden. Polyester (PET) tillverkas från fossila råvaror, det vill säga icke-förnybara källor, vilket bidrar till en ökad andel CO2 i atmosfären, vilket i sin tur leder till en förhöjd medeltemperatur. För att lyckas minska koldioxidavtrycket med 30% fram till år 2030 behövs flera åtgärder genomföras. Bioplaster kan komma att bidra till en mer hållbar livscykel, då de jungfruliga polymererna tillverkas av förnyelsebara eller återvunna råvaror. Denna rapport söker svar på effekten av att ersätta konventionell polyester med biobaserade polymera material i textila produkter. Studien ger en inblick i fibervalets klimatpåverkan under framställning, användarfasen och hantering vid end-of-life som en del av vägen mot en cirkulär ekonomi. Arbetet utgår ifrån en produkt tilldelad från uppdragsgivaren BRAV Norway, Lundhags. Med hjälp av en litteraturstudie och Higg MSI, som mäter klimatpåverkan cradle-to-gate, utvärderas och jämförs återvunnen polyester (rPET), polytrimetylenteftalat (Bio-PTT), polyetenfuranoat (PEF), polyetentereftalat (Bio- PET), polymjölksyra (PLA), polybutensuccinat (PBS) och polyhydroxialkanoater (PHA). I teorin kan samtliga biobaserade material som undersökts spinnas till textila fibrer, vissa finns redan på marknaden och andra är under utvecklingsfasen. Resultatet i Higg MSI visar att råvarans ursprung har en inverkan, men att de biobaserade råvaror inte alltid leder till en lägre klimatpåverkan, här kan återvunna fossilbaserade material uppvisa bättre resultat. Biobaserade material är fördelaktiga ur den synpunkt att de utvinns från förnybara källor, vilket bidrar till lägre koldioxidutsläpp längs hela värdekedjan. Konceptet kring bioekonomi stärker tillämpningen av biopolymerer, då materialet kan övergå från den tekniska till biologiska cykeln enligt Ellen MacArthus fjärilsdiagram. Hanteringen när produkten når end-of-life avgör om man kan närma sig ett cirkulärt kretslopp. Bionedbrytningsbara polymerer ingår i en open-loop- För en cirkulär ekonomi eftersträvar man att material skall ingå i en closed-loop samt uppnå så lång livslängd som möjlig för att minska den totala klimatpåverkan, vilket kan var kritiskt för de bionedbrytningsbara material. I detta område krävs mer efterforskning. Bio-PET och PEF är fördelaktiga då de går att framställa och återvinna i samma strömmar som PET. Det är även avgörande hur stor tillgängligheten är, möjlighet för återvinning och materialets egenskaper när det kommer till val av fibrer för en minskad klimatpåverkan. Bland de bionedbrytningbara materialen är PLA den mest lämpade. Polyester är i dagsläget svårt att ersätta med ett annat polymert material som avsevärt förbättrar produkten under användarfasen. Forskningen som bedrivs leder till ökad tillgång av de biobaserade materialen samt förbättrade egenskaper under användarfasen. Biobaserade material är ett bra komplement till återvunna material för att fasa ut tillverkningen av jungfruliga material. / The global demand for textiles is constantly increasing, and at the same time the textile industry is facing major challenges regarding its significant impact on the climate and the environment. Approximately 65 million tons of synthetic materials are produced annually, with polyester accounting for 82% and dominating the market. Polyester (PET) is produced from non-renewable resources, increasing the share of CO2 in the atmosphere and contributing to higher average temperatures. Several measures need to be implemented to reduce CO2 emissions by 30% until 2030. Bioplastics have the potential to contribute to a more sustainable life cycle because they are made from renewable or recycled raw materials. The purpose with this report is to investigate the impact of replacing conventional polyester with bio-based polymeric materials in textile products. The study will provide insight into the climate impacts of fiber choices production, usephases, and waste management as part of the transition to a circular economy. The study is based on products provided by the Norwegian company BRAV (Lundhags). The information is based on a literature review and the Higg MSI, and is based on cradle-to-gate. Recycled polyester (rPET), polytrimethylenephthalate (bio-PTT), polyethylenefuranoate (PEF), polyethyleneterephthalate (bio-PET), polylactic acid (PLA), and polybutenesuccinate (PBS) and polyhydroxyalkanoate(PHA) were evaluated and compared in terms of their impact on the climate, recycled PET and polytrimethylene (BPET) shows the best result. Theoretically, all of the biobased materials considered can be spun into fiber, some are already on the market, and others are still under development. The result from HiggMSI shows that the source of the raw material has an impact, but biobased raw materials doesn't necessarily have a lower impact on climate and conversely, fossil-based recycled feedstock may show better results. Bio-based feedstocks are advantageous in that they are extracted from renewable resources and contribute to lower carbon emissions throughout the value chain. The concept of bioeconomics enhances the application of biopolymers because it allows materials to move from the technological cycle to the biological cycle according to the Ellen MacArthus butterfly diagram. Waste management determines whether a material can be moved closer to a circular cycle or not. Biodegradable polymers are part of an open-loop, and in a circular economy, the goal is for materials to be part of this system. It is also desirable to achieve the longest possible lifetime to reduce the impact on climate, which is critical for biodegradable materials and requires further research in this area. Bio-PET and PEF have the advantage that they can be produced and recycled in the same stream as PET. In addition, availability, recyclability, and properties are important to consider when choosing fibers to reduce climate impact. Among biodegradable materials, PLA is the most suitable. Polyester is currently difficult to replace with other polymeric materialsals can significantly improve products during the usephase. As research continues, access to biobased materials will increase and their properties will improve. Biobased materials are an effective complement to recycled materials and can help phase out the production of virgin materials.

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling. / Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.

Chemical recycling can improve the plastic recycling rates and reduce the level of CO2 from fossil plasticsproduction. Thus, it is seen as an attractive technology in the action towards meeting the emission, circulareconomy and recycling targets. In the Swedish context, it could help reach the carbon neutrality goal by2045. This thesis aims to investigate the potential of chemical recycling in the Swedish plastic recyclingsystem with Brista waste-to-energy plant in Stockholm as a case study. The thesis describes different stagesof current Swedish plastic recycling system and quantifies material losses at every stage. The recycling rateof plastic packaging in the household waste stream in Stockholm was found to be lower than 7%.Remaining 93% is sent for energy recovery through incineration. The feasibility of implementing differentchemical recycling technologies is analysed together with the Technology Readiness Level (TRL). Theresults showed that there are three technologies with the highest TRL of 9: thermal cracking (pyrolysis),catalytic cracking and conventional gasification. The important parameters when implementing chemicalrecycling in an existing facility are discussed and used for the feasibility analysis of implementing thesethree technologies in Brista facility. It is not obvious which technology is the best one for this application.Gasification is proven for the production of intermediates (oil or syngas) which can be used for newplastic production, however, the scale of Brista facility is not large enough for a gasification plant to befeasible. Pyrolysis and catalytic cracking could be used at a smaller scale, but they have not contributed tothe production of new plastics so far, thus, both technologies would require further research and tests ona pilot scale before moving to commercial operation. The findings from this study have to be followed byan in-depth analysis of real data, from pilot or commercial projects, which is currently unavailable.The major challenges to implement chemical recycling of waste plastics in Sweden are of economic andpolitical nature. The key point in successful deployment of chemical recycling is the development ofa business model which would ensure that all actors along the plastic recycling chain benefit economicallyfrom the solution. For the Brista 2 plant case, the challenges include Stockholm Exergi’s insufficientexpertise to perform chemical recycling independently, uncertain feedstock purity requirements andchallenging market situation. / Kemisk återvinning har potentialen att öka återvinningsgraden av plastförpackningar och minska därmedminska klimatpåverkan från fossila plastprodukter. Således ses den som en möjlig teknik för att mötautsläpps- och återvinningsmål samt införandet av en cirkulär ekonomi. I ett svenskt sammanhang kan detbidra till att nå målet om netto noll utsläpp 2045. Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen förkemisk återvinning i det svenska återvinningssystemet för plast, med det avfallseldade Bristaverket somfallstudie. Avhandlingen beskriver ingående led i den nuvarande svenska plaståtervinningssystem ochkvantifierar materialförluster i alla steg. Återvinningsgraden för plastförpackningar i hushållsavfalleti Stockholm visar sig vara lägre än 7%. Återstående 93% skickas för energiåtervinning genom förbränning.Analysen av olika teknologier för kemisk återvinnings genomförs med hjälp av Technology ReadinessLevel (TRL). Resultatet visar att det fanns tre teknologier med högsta TRL på 9: termisk krackning(pyrolys), katalytisk krackning och konventionell förgasning. Viktiga parametrar för kemisk återvinningkopplat till en befintlig anläggning diskuteras och används för genomförbarhetsanalys av de tre valdateknologierna genom en fallstudie vid Bristaanläggningen. Det är inte uppenbart vilken teknik som är denbästa för denna applikation. Förgasning är bevisat framgångsrik för produktion av intermediära produkter(olja eller syngas) som kan användas för ny plastproduktion, men Bristaanläggningens storlek är för litenför att en förgasningsanläggning ska varamotiverad. Pyrolys och katalytisk krackning kan användasi mindre applikationer, men de har hittills inte lyckats bidra till framställning av ny plast. Därför skullebåda teknikerna kräva ytterligare forskning och test på pilotskala innan de skalas upp till kommersiell drift.Resultaten från denna studie måste följas av en djupgående analys av verklig data, från pilotprojekt ellerkommersiella projekt, som för närvarande inte är tillgänglig.De stora utmaningarna för att genomföra kemisk återvinning av plastavfall i Sverige är av ekonomisk ochpolitisk karaktär. Nyckeln till framgångsrik spridning av kemisk återvinning är utvecklingen av enaffärsmodell som säkerställer att alla aktörer längs plaståtervinningskedjan kan dra ekonomiskt fördel avlösningen. För en anläggning i Brista finns utmaningar i form av Stockholm Exergis otillräckliga expertisinom området kemisk återvinning, osäkra råvarukrav och en utmanande marknadssituation.

Att minska plastavfall och uppmuntra återvinning har fått hög prioritet i många affärsverksamheter och olika typer av regleringar implementeras för att minska den negativa påverkan av plastanvändningen. Papper och kartong består i huvudsak av cellulosa som har många egenskaper som är essentiella för en hållbar ekonomi (t.ex. förnyelsebar, återvinningsbar och bionedbrytbar) och pappersprodukter kan ersätta plast i många applikationer. Återvinningsgraden för pappersförpackningar är i vissa områden redan hög men det finns fortfarande begränsningar i att använda återvunna fibrer i vissa applikationer. Återvunna fibrer kan innehålla mineraloljor som kan migrera och ansamlas i mat som lagras i förpackningarna. Utvecklingen av barriärer för papper och kartong är nödvändig för att öka graden av användningsområden för förpackningar. Laminering är en traditionell teknik som används för bestrykningar, dock kan metoden leda till lägre återvinningsgrad.  Dispersionsbarriärer är en typ av barriär där en emulsionspolymer stelnar till en icke porös film på pappersytan. Dispersionsbarriärer är enkla att separera från pappret under återvinningsprocesser och bra barriäregenskaper kan uppnås redan för låga ytvikter.  I denna masteruppsats testas tre olika pigment (kaolin, talk och kalciumkarbonat) i olika koncentrationer i styrenakrylat latex och effekten på barriäregenskaper utvärderas. Dispersionerna beströks på papper med hjälp av bänkbestrykning. Viskositeten mättes med en reometer och pigmenten tenderade att sänka viskositeten under lägre skjuvhastigheter. Mineraloljebarriäregenskaper testades genom att mäta migrationen av ett flyktigt kolväte (n-heptan) genom barriären. Oljeresistens testades med palmkärnoljemetoden och ingen oljemigration observerades efter 24 timmar. Vikt oljeresistens testades också för alla prover. Kaolin tenderade att ge sämre fettbarriär efter viktning, jämfört med talk. Detta förklarades genom att kaolin har en högre modul än talk vilket kan skapa sprickbildning i barriären under vikning. Vatten och vattenångbarriär testades med Cobb och WVTR. Testen visade bättre barriäregenskaper för tillsatt kaolin, liknande eller sämre för talk, och sämre för kalciumkarbonat. Försämringen av egenskaper förklarades genom sprickbildning orsakad i toppbestrykningen för de prover som innehöll kalciumkarbonat. Kaolin gav generellt sett mer stabila förbättringar i barriäregenskaper, vilket förklarades av de bättre dispergerade och mindre partiklarna jämfört med talk, samt den höga formfaktorn. Delaminering av barriären från pappret förekom i alla prover, utom för talk i högre koncentrationer. Svepelektronmikroskop användes för att studera ytråhet, pinholes, vätning, barriärens tjocklek och struktur, pigmentens form och orientering samt sprickbildning efter vikning.  Resultaten visade på en barriär med få eller inga pinholes. Diskformade pigment tenderade att orientera sig parallellt med papperets yta. Ingen direkt skada på barriären eller sprickbildning kunde observeras i vecken efter vikning. FTIR användes för att studera interaktioner i gränsytan mellan matris och filler. Det fanns ingen indikation för nya kemiska bindningar i något av proverna. Återvinningstest utfördes också vilka visade att barriären enkelt kan separeras från pappret och en hög grad fibrer kan utvinnas under återvinning. / Reducing plastic littering and encouraging recycling have become top priorities for many businesses, and regulatory actions are taken around the world to target the adverse effects of plastic materials. Paper and paperboards mainly consist of cellulose which has many properties that are essential for a sustainable economy (e.g., renewable, recyclable and biodegradable), and paper products can be an alternative for plastics in many applications. Although the recycling rate for paper and cardboard in some areas is already relatively high, there are still some concerns about using recirculated fibres in some applications. Recycled cardboard can contain mineral oil hydrocarbons which could migrate and accumulate in food during storage.  Developing coatings for paperboards is necessary to increase the range of usage for paper products in packaging applications. A traditional way of coating paper is by lamination, but this technique tends to lead to lower recycling rates. Dispersion coating is a type of barrier where an emulsion polymer is applied and solidified to a non-porous protective film on the paper surface.  Dispersion coatings are readily removed from the paper during recycling, and proper barrier functions can be achieved already at low coat weights.  In this thesis, three different types of pigments (kaolin, talc, and calcium carbonate) were tested in different concentrations in a styrene acrylate copolymer latex, and the effect on barrier properties was evaluated. The dispersions were coated onto papers by rod coating. Viscosity tests were done by using a rheometer. The pigments tended to decrease viscosity at low shear rates. Mineral oil barrier properties were tested by measuring the migration of a volatile hydrocarbon (n-heptane) through the barrier. Grease resistance was tested with the palm kernel oil test, and no oil migration was observed in any of the samples after 24h. The effect of folding on barrier properties depending on the pigment type and concentration was also evaluated as a part of testing grease resistance. Reduced barrier performance was seen after folding for kaolin compared to talc which was explained by the higher modulus of kaolin which may cause crack formation in the coating. Water and water vapour barrier properties were tested through the Cobb test, and by a Water Vapour Transmission Rate (WVTR) analyser. The results showed an increased barrier performance with kaolin in higher concentrations and a reduction with calcium carbonate. This behaviour was explained by crackelations in the top-coating layers for the samples containing calcium carbonate. Kaolin seemed to give a more stable improvement of barrier performance, and this was explained by a better dispersion of smaller particles with a high aspect ratio. Adhesive strength and delamination were measured by heat seal tests. Delamination of the barrier was seen in all samples except for talc in higher concentrations. Scanning Electron Microscope (SEM) was used to evaluate surface roughness, voids, wetting of particles, barrier thickness and integrity, pigment shape and orientation, and crack formation after folding.  The results showed a barrier with good integrity and few voids, and platy particles tended to orient parallel to the paper surface. No clear visual damage was observed after folding, and no crack formation could be seen at the creases. Fourier Transform Infrared Spectroscopy – Attenuated Total Reflectance (FTIR–ATR) was used to study matrix/filler interactions, and bond formation during consolidation. No indication of additional bond formation was seen in any of the samples. Recyclability tests were also performed which showed that the coatings are readily removable, and a large fibre fraction is available during the recycling of the fibres.

Biowaste Valorization (BV) includes practices that capture the value of biowaste through its conversion to high-value products. BV practices can influence the progress of various Sustainable Development Goals (SDGs) differently. BV can have several potential interactions with the SDGs (BV-SDGs interactions) that may take the form of either synergies or trade-offs. Therefore, the identification of BV-SDGs interactions is key to the successful achievement of SDGs. Sweden is a country at an advanced stage of BV implementation and can thus offer valuable insights. Through semi-structured interviews, relevant stakeholders evaluated the impact of BV on 15 selected SDGs targets in Sweden thus far. Both positive and negative effects were found, but synergies outnumbered the trade-offs with BV positively contributing to all 15 targets. However, this study also shows some potential trade-offs that require further investigation. The findings highlight the need for multidisciplinary collaboration to address BV-SDGs interactions comprehensively. The evidence provided in this study can inform the scientific community as well as other types of stakeholders towards better BV planning. The insights from the Swedish case can be valuable to Sweden and other countries in different stages in the transition to BV and a wider Circular Economy (CE). / Biowaste Valorization (BV) inkluderar metoder som fångar värdet av bioavfall genom dess omvandling till högvärdiga produkter. BV-praxis kan påverka utvecklingen av olika hållbara utvecklingsmål (SDG) på olika sätt. BV kan ha flera potentiella interaktioner med SDG (BV-SDG-interaktioner) som kan ta formen av antingen synergier eller avvägningar. Därför är identifieringen av BV-SDG-interaktioner nyckeln till ett framgångsrikt uppnående av SDG. Sverige är ett land i ett långt framskridet stadium av BV-implementering och kan därmed erbjuda värdefulla insikter. Genom semistrukturerade intervjuer utvärderade relevanta intressenter effekten av BV på 15 utvalda SDG-mål i Sverige hittills. Både positiva och negativa effekter hittades, men synergierna överträffade avvägningarna med BV som positivt bidrog till alla 15 målen. Men den här studien visar också på några potentiella avvägningar som kräver ytterligare utredning. Resultaten belyser behovet av tvärvetenskapligt samarbete för att ta itu med BV-SDG-interaktioner på ett heltäckande sätt. Bevisen som tillhandahålls i denna studie kan informera vetenskapssamhället såväl som andra typer av intressenter mot bättre BV-planering. Insikterna från det svenska fallet kan vara värdefulla för Sverige och andra länder i olika skeden av övergången till BV och en bredare cirkulär ekonomi (CE).

This thesis investigates the integration of digital technologies (DT) within Product-Service Systems (PSS) and their role in promoting Circular Economy (CE) practices. Despite increasing recognition of digitalization in industries with PSS offerings, research on DT as a catalyst for CE, especially across organizations of various sizes, remains limited. This study explores how DT can revolutionize PSS, leading to more sustainable and efficient operations aligned with CE principles across varying industries sizes. The research employs a qualitative, multiple-case study approach, examining various industries to comprehend the diverse applications and implications of DT in PSS. Through an extensive review of existing literature and empirical data from case studies, the study identifies the implications, challenges, opportunities, and strategic dimensions of leveraging DT in PSS for CE. Key findings reveal that DT significantly enhances the efficiency, flexibility, and sustainability of PSS operations, aiding a transition towards CE. The study emphasizes the critical role of DT in resource optimization, waste reduction, and value creation, which are essential for sustainable business practices. However, it also underscores the diverse challenges faced by organizations, including technological adaptability, cost implications, and the need for tailored strategies across different organizational sizes. The thesis concludes with strategic insights for organizations, policymakers, and researchers, emphasizing the need for collaborative efforts to maximize the benefits of DT in PSS for promoting CE values. The study also advocates for a future where digital technologies are central to achieving a circular business model, and underlines the importance of strategic and effective technology adoption in the PSS sector. / Denna avhandling undersöker integrationen av digitala teknologier (DT) inom Produkt-Tjänstesystem (PSS) och deras roll i främjandet av praxis för cirkulär ekonomi (CE). Trots ökat erkännande av digitaliseringens roll inom industrier med PSS-erbjudanden, är forskningen om DT en katalysator för CE, särskilt för organisationer av olika storlekar, begränsad. Denna studie utforskar hur DT kan revolutionera PSS, vilket leder till en mer hållbar och effektiv verksamhet och metoder i linje med CE-principer över varierande industristorlekar. Forskningen använder en kvalitativ flerfallsstudieansats, och undersöker olika industrier för att förstå de mångsidiga applikationerna och implikationerna av DT i PSS. Genom en omfattande granskning av befintlig litteratur och empiriska data från fallstudier, identifierar studien implikationerna, utmaningarna, möjligheterna och de strategiska dimensionerna av att utnyttja DT i PSS för CE. Huvudsakliga slutsatser visar att DT avsevärt förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och hållbarheten i PSS-verksamheter, vilket underlättar en övergång mot CE. Studien betonar DT:s kritiska roll i optimering av resurser, minskning av avfall och vidare värdeskapande, vilket är avgörande för att skapa en hållbar affär. Den lyfter dock också fram de mångfaldiga utmaningar som organisationer står inför, inklusive teknologisk anpassningsförmåga, kostnadsimplikationer och behovet av skräddarsydda strategier för olika organisatoriska storlekar. Avhandlingen avslutas med strategiska insikter för organisationer, beslutsfattare och forskare, och betonar behovet av samarbetsinsatser för att maximera fördelarna med DT i PSS för att främja CE-värderingar. Den förespråkar en framtid där digitala teknologier är centrala för att uppnå cirkulära affärsmodeller, och understryker vikten av strategisk och effektiv teknologiimplementering i PSS-sektorn.