A linear economy, which usually describes the current economic model, has not considered the ecological and social perspectives. This can be explained by increased consumption patterns, especially in the western world, led to large amounts of waste, reduced limited natural resources and increased environmental problems. Circular economy has been presented as a sustainable economic model where resources are reused as far as possible and the production of goods is to be made without toxic substances and with renewable energy instead of fossil fuels. This thesis aims to examine what defines a circular business model and how companies' business models differ within linear and circular economic models from a perspective of sustainable development. It also examines possible problems that exist in the development of circular business models. Plastic is a case in point used in this thesis, as the material is well used within the linear economy and leads to increasing environmental issues. The theoretical framework the examination was based on has its origins in the business economics literature on business models. From this literature, an ideal circular business model was designed to be able to compile the results and compare business models within the companies. This thesis indicates a lack of perspicuity in what the circular business model looks like. With the help of ten desk studies and one semi-structured interview the difference between circular and linear business models in perspective of sustainable development has proven to be rather unclear. However, it was possible to show that the majority of the studied circular companies use more environmentally friendly materials and showcase more partnerships in regards to increasing social work. The study also identifies a certain problem within the creation of a circular business model as the meaning includes a lack of definition. This can validate companies that advocate the environment and consider themselves as circular when, according to the study´s ideal business model, they do not meet all criteria. / En linjär ekonomi, som vanligtvis beskriver den nuvarande ekonomiska modellen, har inte tagit hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv. Detta kan förklaras av ökade konsumtionsmönster, särskilt i västvärlden, som lett till stora mängder avfall, minskade ändliga naturresurser och ökade miljöproblem. Cirkulär ekonomi har presenterats som en hållbar ekonomisk modell där resurser återanvänds så långt det går och produktionen av varor ska göras utan toxiska ämnen och med förnybar energi istället för fossil. Denna uppsats syftar till att undersöka hur den cirkulära affärsmodellen ser ut och hur företags affärsmodeller skiljer sig inom de linjära och cirkulära ekonomiska modellerna utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vidare undersöks eventuella problem i utvecklandet av cirkulära affärsmodeller. Plast är ett typexempel i uppsatsen eftersom materialet används mycket inom den linjära ekonomin och leder till ökade miljöproblem. Den teoretiska ram som undersökningen baseras på har sitt ursprung i företagsekonomisk litteratur om affärsmodeller. Ur denna litteratur har en ideal cirkulär affärsmodell konstruerats för att sammanställa resultatet och jämföra företagens affärsmodeller. Studien visar att det inte finns en tydlighet i hur den cirkulära affärsmodellen ser ut. Med hjälp av tio skrivbordsstudier och en semistrukturerad intervju har skillnaden mellan cirkulära och linjära affärsmodeller i perspektivet av hållbar utveckling visats vara relativt diffus. Dock visar uppsatsens resultat att majoriteten av de undersökta cirkulära företagen använder mer miljövänliga material och har fler partnerskap rörande ett utökat socialt arbete. Studien identifierar även att det finns en viss problematik i utformningen av cirkulära affärsmodeller då innebörden innefattar definitionsbrister. Detta kan validera företag som förespråkar miljö och anses som cirkulära när de enligt studiens ideala affärsmodell inte uppfyller alla kriterier.

Dagens modekonsumtion har lett till att en stor mängd kläder slängs utan anledning vilket har en mycket stor inverkan på miljön. Modeindustrin har identifierats som en stor bidragande faktor till plastföroreningen i haven och är även ansvarig för 20 procent av det globala vattenspillet och 10 procent av planetens totala koldioxidutsläpp. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att se om konsumenter i Sverige är villiga att köpa sina kläder i andra hand istället för nyproducerade och även hur andrahandsmarknaden kan växa och bli bättre och mer attraktiv. För att kunna lära oss om konsumenters vanor kopplade till shopping har skribenterna genomfört en enkätstudie med människor i alla åldrar. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts med företag från second hand-sektorn för ytterligare kännedom om branschen. Resultatet av studien visar att andrahandsmarknaden har vuxit under de senaste åren och att den främsta anledningen till varför konsumenter väljer andrahandsplagg är av miljömässiga skäl. Vidare visar studien att den yngsta generationen, människor under 20 år, är den grupp som visar lägst intresse för second hand vilket är oroande då detta är framtidens konsumenter. / Today’s fashion consumption has led to a big amount of clothes being thrown away for no reason, greatly impacting the environment. The fashion industry has been identified as a big contributor to the plastic pollution of the oceans and is also responsible for 20 percent of the global water waste and 10 percent of the globe’s total carbon dioxide emissions. In this qualitative study, an investigation is made as to whether consumers in Sweden are willing to buy their clothes second hand instead of newly-produced and how the second hand market can grow and become better and more attractive. In order to learn about the consumers’ habits linked to shopping, a survey was conducted by people of all ages. Semi-structured interviews were also done with companies within the second hand sector to further learn about the business. The outcome of this study shows that the second hand market has grown over the last few years and that the biggest reason for people to choose second hand is because of environmental factors. Furthermore, the study finds that the youngest generation, people under the age of 20, is the group that is the least interested in second hand, which is a cause for concern since this group is the consumers of the future.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

Today, the consumption of products is greater than ever. In order to be able to supply the market with products at the same rate as the consumption, natural resources are being extracted like never before. The majority of the extracted natural resources are after only one-time use, left to the nearest landfill, where it becomes waste. This growing mountain of waste, combined with the fact that the amount of natural resources that can be extracted has decreased, would in the long run become an unsustainable way of life. For the continued survival of the human race, we can no longer treat natural resources in this way. One approach to prevent this negative development is to switch from linear economy to circular economy. The costs of extracting natural resources are higher than ever, which has led to a change in the approach to waste management. Due to an increased awareness among consumers regarding recycled products, there are demands on the market to deliver these products. Recycling, reuse, and processing of waste is therefore today the hottest topic of discussion for many industries. It has also been shown that it is more economical for the industries to use waste as a resource when creating new products.   The purpose of this study is to investigate how municipalities take on this transition from the linear to the circular economy in a community planning perspective. The thesis also intends to create a number of principles in a strategic- and urban planning perspective and at an overall municipal level. To create a picture of how these planning principles can be implemented in cities, the study turns into a project, where most of the principles are used to create a circular society in Kalmar regarding building materials.   Using qualitative methods, the study analyses the work towards becoming more circular for three selected municipalities, Ystad, Helsingborg and Kalmar. The methods facilitate the analysis and therefore provide a picture of how the municipalities work with various projects, both future and present but also already implemented, which affect the circular economy.   The work ends with a project, which is based on Kalmar and visualizes how the principles can be implemented in a city. Analyses are made of the conditions that exist in the city, but also what changes the city would need to implement regarding, among other things, transport, storage and waste management. The project is based on two developed cycles, the materials cycle and the knowledge cycle, which in turn are built on the study's developed principles. The project as a whole creates a booklet in A3. Perfect for printing, for communicating the practical implementation of the essay. / Idag är konsumtionen av produkter större än någonsin. För att klara av att förse marknaden med produkter, utvinns därför naturresurser som aldrig förr. Majoriteten av de utvunna naturresurserna lämnas efter en gångs användning till närmsta soptipp som där blir till avfall. Detta växande berg av avfall i kombination med att mängden naturresurser, som går att utvinna, har minskat, skapar detta ett ohållbart levnadssätt. För människosläktets fortsatta överlevnad kan vi inte längre behandla naturresurser som outtömliga. Ett tillvägagångssätt för att förhindra denna negativa utveckling är att ställa om från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Kostnaderna för att utvinna naturresurser är högre någonsin, vilket har lett till att synsättet på hanteringen av avfallet har förändrats. På grund av en ökad medvetenhet hos konsumenter gällande återvunna produkter, ställs krav på marknaden att leverera dessa produkter. Återvinning, återbruk och förädling av avfall är därför idag det hetaste diskussionsämnet för många branscher. Det har även visat sig att det är mer ekonomiskt för branscherna att utnyttja avfall som resurs vid skapandet av nya produkter.   Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner tar sig an denna omställning från den linjära till den cirkulära ekonomin ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att skapa ett antal planeringsprinciper i ett strategiskt- och stadsplaneringsperspektiv samt även på en övergripande kommunal nivå. För att skapa en bild av hur dessa planeringsprinciper kan implementeras i städer, övergår studien i ett projekt, där flertalet av principerna används för att skapa ett cirkulärt samhälle för byggmaterial i Kalmar stad.   Genom att använda kvalitativa metoder analyserar studien det kommunala arbetet för att bli mer cirkulära. De tre utvalda kommunerna är Ystad, Helsingborg och Kalmar. Metoderna underlättar inför analysen och ger en bild av hur kommunerna arbetar med olika projekt, både framtida och nutida men också redan genomförda, som berör cirkulär ekonomi.    Analysen följs av en diskussion, där jämförelse mellan kommunernas arbete mot en cirkulär ekonomi görs. Diskussionen innehåller också tolkningar av deras översiktsplaner och redan pågående samarbeten, kommunen och exempelvis regionen emellan, som tyder på en strävan mot cirkulär ekonomi. Diskussionen avrundas med en sammanställning av intressanta aspekter. Dessa tillsammans med kunskapsöversikten, som tagits upp i studien, resulterar i en framställning av ett antal principer. Syftet med dessa principer är att ge samhällsplaneringen ett verktyg med förhoppningen att underlätta implementeringen av den cirkulära ekonomin.   Arbetet avslutas med ett projekt, som utgår från Kalmar och visualiserar hur principerna kan implementeras i en stad. Det görs analyser av vilka förutsättningar som finns i staden men också vilka förändringar som staden skulle behöva genomföra gällande bland annat, transporter, lager och avfallshantering. Projektet utgår ifrån två framtagna kretslopp, materialkretsloppet och kunskapskretsloppet, som i sin tur är uppbyggda utifrån studiens framarbetade principer. Projektet som helhet skapar ett häfte i A3. Perfekt för att skriva ut, för att kommunicera den praktiska implementeringen av uppsatsen.

Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

The solar industry is one of the fastest-growing energy industries in the global market. The reason is a combination of the falling prices of modules and inverters and increased conversion to fossil-free energy production. When a photovoltaic module reaches the end of its life it needs to be replaced and discarded, which can create a sustainability problem depending on how this is managed. Today, less than 10% of the global photovoltaic waste is recycled. Only the European Union has implemented photovoltaic waste regulations in the form of the WEEE Directive, which requires that 85% of the waste is collected and at least 80% of waste collected must be prepared for reuse or recycling. This master thesis examines the energy technical, economic, and political conditions for a Swedish photovoltaic recycling plant. This is done through a literary study that is enhanced with calculations of future potential waste volumes and their economic value. As an alternative to a Swedish plant, the energy consumption for transporting waste to existing recycling plants in Europe is evaluated. The photovoltaic technologies included in this work are silicon-based mono-and polycrystalline modules, cadmium tellurium (CdTe) and copper indium gallium selenide (CIGS). Based on the calculations and the literature study, the energy technical conditions are good and not a barrier for a potential facility, the political conditions are deficient, and regulations need further development. The economic conditions constitute the largest barrier as waste volumes are not large enough for a Swedish facility to be economically profitable until 2042. The energy consumption for transport to existing recycling plants in Europe was 22 MJ/module for silicon-based mono-and polycrystalline modules and 10 MJ/module for CdTe modules. Which is a good alternative to a Swedish plant as collection processes and recycling processes are already in place.

Denna uppsats syftar till att utforska vilka textilfibrer och färgningsmetoder som har låg miljöpåverkan och hur dessa ska införas i modeindustrin. För att undersöka detta har jag använt intervju och tematisk analys som metod där jag intervjuat två forskare, en återvinningsanläggning och två modeföretag. Drivkrafter och hinder som driver på och försvårar användning av miljövänligare textilfibrer och färgningsmetoder belyses där ett stort hinder för cirkulärt mode är ekonomi där företag och kunder tjänar mer på billigare och sämre textilfibrer samt färgningsmetoder. Ett alternativ för att sänka kostnaden är subventioner eller skatteavdrag på miljömärkta kläder i butik samt skattepålägg på syntetkläder som säljs. Modeindustrin är den näst mest förorenande industrin efter oljeindustrin med 10% av världens koldioxidutsläpp. Textilindustrin är en av tio industrier som förbrukar mest vatten. Sverige är en stor aktör i modebranschen där flera svenska företag är etablerade internationellt och samtidigt ses som en representant för cirkulärt mode. Internationellt är polyester den vanligaste använda textilfibern idag och svenska företag går emot normen förde använder främst bomull som är en förnybar textilfiber. Användning av hållbara textilfibrer är större än hållbara färgningsmetoder i Sverige men en väletablerad modekedja har utvecklat miljövänligare färgningsmetoder med sina leverantörer. Slutsatser jag dragit är att återvunna och cellulosafibrer kommer öka i framtiden samt att ekonomiska incitament är viktiga för miljöarbete med textilfibrer och färgningsmetoder. Kunskap och information är också en viktig komponent för att göra miljövänliga val i modeindustrin. / This essay aims to explore which textile fibers and dyeing methods have a low environmental impact and how these will be introduced in the fashion industry. I have used interview and thematic analysis as a method to investigate this area where I have interviewed two scientists, one recycling facility and two fashion companies. Drivers and obstacles that drives and complicates utilization of more environmentally friendly textile fibers and dyeing methods are casted light on, where a big obstacle for circular fashion is economy where companies and customers earn money on cheaper and inferior textile fibers and dyeing methods. An option to lowering the cost is subsidies or tax deductions for environmentally marked clothes in stores and tax additions for synthetic clothes which is for sale. The fashion industry is the most polluting industry after the oil industry with 10% of the carbon emissions in the world. The textile industry is one of ten industries which consumes the most water. Sweden is a large actor in the fashion industry with several international established Swedish companies and is seen as a representative of circular fashion at the same time. The most common textile fiber today is polyester but Swedish companies foremost utilize cotton which is a renewable textile fiber. Utilization of sustainable textile fibers is more common than sustainable dyeing methods in Sweden, but a well-established fashion chain has developed more environmentally friendly dyeing methods with their suppliers. Conclusions I have made are that recyclable and cellulosic fibers will increase in the future and economic instruments are crucial for the environmental work with textile fibers and dyeing methods. Knowledge and information are also important components to make environmentally friendly choices in the fashion industry.

Today there is a global growing discourse regarding sustainability and the need for ecological responsibility. This in combination with the high level of shortage of accommodation on the market in Sweden and Stockholm, which is the geographically limitation of this study. One strategy to handle the shortage of accommodation and the high vacancy levels is property development through conversion where the change of use is in focus. This study is an exploratory study were the aim is to investigate how the existing property portfolio can be used to benefit the aspects of sustainability by conversion and a circular economic business model. There is also a goal to deepen the understanding of the incentives and market strategies in relation to conversion. The chosen method for this research is to use an abductive research method to ascertain the possibility for changes along projects’ life-time. Qualitative data have been collected with semistructured interviews as the main source where the respondents have been projects managers, and other essential actors, on a few selected companies as well as influential actors within the real estate sector. The three dimensions of sustainability, ecological, social and economic, have different influential roles depending on which explaining model that are studied. Also, there could be a ‘fourth dimension’ of sustainability, the cultural dimension, which widens the perspective. Further, the need for an environmental change have led to the birth of another economic model; circular economy. Here the traditional linear economic model is challenged with a model where recycling together with re-usage are in focus. Conversion is a strategy that is more frequently used now then for example 20 years ago, but the concept could have a larger role in today’s society. This could be seen as a circular economic approach for the construction, and/or real estate, industry, in which there have been investigations whether this new economic business model could have a bright future. Although, the actors on today’s market do believe that the traditional linear economic model is a better fit since it provides them with a larger profit in a shorter amount of time. Furthermore, the actors do believe that a circular economic business model is a good approach, but it is unfortunately not economically defendable in a large scale today. Since the market is full of uncertainties there are few actors that are willing to step into the world of conversion. / Diskussionen gällande hållbarhet och ett ekologiskt ansvar är idag ett stort globalt samtalsämne. Detta i kombination med den stora bostadsbristen som råder i Sverige och i Stockholm, för vilken är den geografiska avgränsningen i denna studie. En strategi för att lösa bostadsbristen och höga vakansnivåer är med hjälp av fastighetsutveckling genom konvertering där ändrande av användningsområde står i fokus. Denna studie är utforskande med syftet att undersöka hur det går att använda sig av det befintliga fastighetsbeståndet för att gynna hållbarhetsaspekterna med hjälp av konvertering och en cirkulärekonomisk affärsmodell. Målet är också att få en djupare förståelse för incitamenten och marknadsstrategier i relation till konvertering. Vi har valt att använda en abduktiv undersökningsmetod. Kvalitativ data har samlats genom semistrukturerade intervjuer som huvudkälla där respondenterna har varit projektledare, och andra viktiga aktörer, på diverse utvalda företag såväl som inflytelserika aktörer inom fastighetsbranschen. De tre hålbarhetsdimensionerna, ekologiska, sociala och ekonomiska, har olika inflytelserika roller beroende på vilken förklarande modell som studeras. Det skulle också kunna finnas en fjärde hållbarhetsdimension, den kulturella dimensionen, som breddar perspektivet. Vidare så har behovet för en miljömässig förändring lett till skapandet av en annan ekonomisk modell; cirkulärekonomi. Här utmanas den traditionella linjärekonomiska modellen av en modell där återvinning och återanvändning står i fokus. Konvertering är en strategi som allt mer frekvent används idag än för exempelvis 20 år sedan, men detta koncept skulle kunna ha en ännu större roll i dagens samhälle. Detta skulle kunna ses som ett cirkulärekonomiskt tillvägagångssätt för bygg- och/eller fastighetsbranschen där det funnits undersökningar gällande om denna nya ekonomiska affärsmodell skulle kunna ha en ljus framtid till mötes. Dock tror dagens aktörer på marknaden att den traditionella linjärekonomiska modellen passar dem bättre då den är mer ekonomiskt lönsam på en kortare tid. Vidare tycker dessa aktörer att den cirkulärekonomiska affärsmodellen är ett bra tillvägagångssätt men att den tyvärr inte är ekonomiskt försvarbar i en större utsträckning idag. Eftersom marknaden är full av osäkerhet finns det enbart få aktörer som är villiga att ta klivet in i konverteringsvärlden.