This thesis answers how a circular economy-based offering can be designed for increased value creation and decreased environmental impact, compared to a current offering. The study concerns a case company and their current offering of a fire safety solution, namely a 6 kg powder fire extinguisher. The concept Product-Service Systems is used as a base for the research and a foundation of the result.Throughout the study, the method Life Cycle Assessment (LCA) is used as a tool to evaluate and compare the current and the suggested solution in the sense of environmental sustainability amongst different impact categories. It provides a holistic perspective within the study which has been proven by theory to be an important factor when providing a circular economy-based offering. Another important factor is customising the offering to the specific case. This is attended to through an investigation of the company characteristics, the current offering and provider and customer values to find opportunities for the suggested solution. Opportunities found was e.g. a demand for an environmentally sustainable solution and existing infrastructure which can create valuein the future.The process includes, apart from the LCAs, interviews, a workshop at the case company and a survey addressed to end users. The use of visualisation tools such as actors map and Product-Service Blueprint benefits the understanding of both current and suggested solution and provides insights, evaluation and possible improvements. A cost calculation is made to evaluate if the solution is financially making business sense to the provider. Through this thesis, a circular economy-based solution which designs out waste is found. It is proven through the study and LCAs that this solution decreases the investigated environmental impact categories compared to the current existing solution. The suggested solution is based on a refilling process for circulating material which is established through the thesis to be theoretically feasible, hence needs consideration in order to be implementable in reality and make business sense to the provider. / Den här studien svarar på hur ett erbjudande baserat på cirkulär ekonomi kan designas för att öka värdeskapande och sänka miljöpåverkan i förhållande till ett existerande erbjudande. Studien baseras på ett företagsfall och deras nuvarande brandsäkerhetslösning, nämligen en 6 kg pulversläckare. I studien involveras teori om Product-Service Systems som en bas för forskningen och en grund för resultatet. Genom studien har metoden Livscykelanalys (LCA) använts som ett verktyg för att utvärdera och jämföra den nuvarande lösningen med den föreslagna i ett miljömässigt sammanhang och med flera olika påverkanskategorier. Detta skapar ett holistiskt perspektiv, vilket teorin visar är en viktig faktor under utvecklingen av ett erbjudande baserat på cirkulär ekonomi. En annan viktig faktor är att anpassa designen av erbjudandet till ett specifikt fall. Detta uppmärksammas genom en undersökning av företagets egenskaper, det nuvarande erbjudandet och leverantörs- och kundvärde för att finna möjligheter till en föreslagen lösning. Sådana möjligheter var till exempel en efterfrågan på miljömässigt hållbara lösningar och en existerande infrastruktur som kan gagna företagets värdeskapande i framtiden. Processen inkluderar, förutom LCA, intervjuer, en workshop, och en kundundersökning adresserad till slutanvändare. Användandet av visualiseringsverktyg, sådana som aktörskarta och Product-Service Blueprint, gynnar förståelsen för både den nuvarande och den föreslagna lösningen och skapar insikter kring utvärdering och möjliga förbättringar. En kostnadskalkyl görs för att utvärdera om lösningen är finansiellt bra för företaget. Genom denna avhandling upptäcks en cirkulär ekonomi-baserad lösning. Studien visar att denna lösning minskar miljöpåverkan för de valda påverkanskategorierna jämfört med den nuvarande lösningen. Den föreslagna lösningen är baserad på att återfylla brandsläckare och därigenom cirkulera material vilket är teoretiskt genomförbart. Dock behövs ytterligare övervägande för att lösningen ska vara implementerbar och för förföretaget realiserbart.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är.Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering.De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara. / Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these.The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the product requirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation.The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

This is a project about how the furniture industry could become more sustainable intheir waste handling. The project is based in Småland both geographically and interms of heritage and history in order to encourage locally produced products. Thecollaborators for this project are the two furniture companies Swedese andStrömslunds Snickerifabrik AB. Both companies have their production in Vaggeryd,Småland. Both companies are struggling with the waste that they produce. The aim ofthis project is to find a sustainable solution for their waste issue. In order to find asolution two theories are applied. The first one is industrial symbiosis which meansthat several industries can, by collaboration, profit from each other’s resources. Thesecond theory is circular economy which encourage remake, reuse or recycling of aproduct once it has reached its end of life. To prove that this solution would be possiblea hunting chair was made by combining the waste material that was gathered fromSwedese and Strömlunds. The decision to make a hunting chair was made to connectthe chair with the heritage of hunting and foresting in rural Småland. The making ofthe chair was different in the way that instead of that the designer would tell thematerial what was possible it was instead the material that decided the limitationsand possibilities. The final product fulfils its purpose and works perfectly for outdooractivities, even though some minor design decisions could have been changed. Theoutcome proves that Swedese and Strömslunds could benefit from working more withcircular economy and start cooperating in order to work as an industrial symbiosis.

In this essay I analyze the way my collection of poetry relates to the concept cyclic. What is cyclic and what different interpretations are there concerning the concept? Which other related concepts are there regarding things that seem to reoccur regularly? How does the cyclical, the circular, relate to the linear in regard, for example, to the perception of time? Life often creates the sense that different phenomena and experiences repeat themselves. Different processes are conducted according to regular or irregular cyclical phases, situations seem familiar and events can be relived.          Starting from my writing project Sinnligt kviller, a collection of poems, I discuss these questions in themselves and the impact they have had on my collection. I describe the phenomenon cyclic as a result of the emotions and moods this term creates in a more or less decisive way.          The intention with this paper is to show how Sinnligt kviller offers different perspectives of and reflections upon the various feelings provoked by the cyclic in our lives, feelings that are given my own voice in the literary text under study.

Att kunna mäta vår materialanvändning är centralt i omställningen till ett resurseffektivare samhälle och en cirkulär ekonomi. Inom EU används Domestic Material Consumption (DMC) som indikator för materialanvändning. Den beräknas genom att addera de material som ett land utvinner, plus de material som importeras, minus de material som exporteras. Det finns kritik mot DMC då den endast tar hänsyn till vikten på import- och exportprodukter då de korsar landsgränsen. DMC inkluderar inte de uppströms material som gått åt för att producera en produkt, men som inte syns i slutprodukten (den så kallade materialryggsäcken).   Den ökade globaliseringen har för många länder lett till en förflyttning av produktion utomlands, och för att beräkna dessa länders totala materialanvändning krävs det att hänsyn tas till importerade och exporterade produkters materialryggsäck. Raw Material Consumption (RMC) är en indikator som tar hänsyn till materialryggsäcken, men den har idag ingen standardiserad beräkningsmetod. Både RMC och DMC används inom Agenda 2030 för att följa upp FN:s hållbarhetsmål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”, samt hållbarhetsmål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Endast DMC används idag inom EU.   Syftet med projektet var att beräkna Sveriges materialanvändning med hjälp av indikatorn Raw Material Consumption (RMC), samt att identifiera styrkor och svagheter hos RMC. Eurostats RME-verktyg användes för att beräkna RMC. Enligt RMC ökade Sveriges totala materialanvändning från 198 miljoner ton råmaterialekvivalenter (RME) år 2008, till 221 miljoner ton RME år 2015, motsvarande 21,4 ton RME per capita 2008 till 22,6 ton RME per capita 2015. Resultaten jämfördes med resultat för Sveriges DMC som Statistiska Centralbyrån tagit fram. RMC och DMC gav liknande resultat för Sveriges totala materialanvändning. Detta tros bero på att materialryggsäcken för den svenska importen är ungefär lika stor som för exporten och att den största materialkategorin, icke-metalliska mineraler, utgör en liten del av vår handelsbalans och därför inte påverkas i någon större utsträckning när importerade och exporterade produkters materialryggsäck inkluderas. På materialkategorinivå är dock skillnaderna mellan RMC och DMC större.   Resultat från Eurostats RME-verktyg som tagits fram i denna studie, har jämförts med resultat som OECD och UNEP tagit fram för Sveriges RMC. De har använt en annan beräkningsmetod än den RME-verktyget tillämpar. Skillnaden i total RMC för de olika beräkningsmetoderna är mellan 11 % och 22 %. På materialkategorinivå är skillnaderna större, över 50 % för fossila bränslen exempelvis. Liknande resultat har påvisats i en studie som jämförde Österrikes RMC för år 2007 med olika beräkningsmetoder.   Både DMC och RMC kan användas som indikatorer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men vid jämförelse mellan länder är RMC teoretiskt en mer lämplig indikator. Detta eftersom många länder idag har flyttat stora delar av sin produktion utomlands, och DMC därför riskerar att ge en skev bild över resurseffektivitet och frikoppling, när materialryggsäcken inte inkluderas. / Being able to measure the amount of materials used in society, is central in the transition to a resource-efficient and circular economy. Within the EU, Domestic Material Consumption (DMC) is currently used as indicator for material use. It is calculated by adding the materials that a country extracts, plus the materials imported, minus the materials being exported. There is criticism of DMC, as a measure, since it only considers the weight of imported and exported goods when they cross the country border. It does not consider the upstream materials needed to produce a product, which are not represented in the final product (the so-called material backpack). Globalisation has led to a geographical disconnection in production and consumption, and to consider net-importing countries’ total material consumption, it is necessary to include traded product’s material backpack. Raw Material Consumption (RMC) considers the material backpack, but is currently without a standardised calculation method. Both RMC and DMC are used in Agenda 2030 to follow up the UN Sustainability Development Goal 12 "Sustainable Consumption and Production", as well as Goal 8 "Decent Work Conditions and Economic Growth". Only DMC is used today in the EU.   The aim of this project was to calculate Sweden’s material consumption, using the indicator Raw Material Consumption (RMC), as well as identifying strengths and weaknesses of RMC. For calculating RMC, Eurostat’s RME-tool has been used. According to RMC, Sweden's total material usage increased from 2008 when it amounted to 198 million tonnes of raw material equivalents (RME), to 221 million tonnes RME in 2015. There has also been an increase per capita: 21,4 RME per capita in 2008 to 22,6 RME per capita in 2015. These results have been compared with the results for Sweden's DMC, calculated by SCB. RMC and DMC gave similar results for Sweden's total material consumption. This is believed to be due to the similar size of the material backpack of imports and exports. Another reason is believed to be due to Sweden’s largest material category, non-metallic minerals, is a small part of our trade balance, and therefore is not affected when the material backpack is included. At the material category level, however, the differences between RMC and DMC are greater.   Results from Eurostat's RME tool, calculated in this study, have been compared with results presented by the OECD and UNEP. They have used a different calculation method for Sweden’s RMC than the RME tool applies. The difference in total RMC for different calculation methods is between 11 % and 22 %. At material category level, the differences are greater, more than 50 % for fossil fuels, for example. Similar results have been presented in a study over Austria's RMC for the year 2007, using different calculation methods.   Both DMC and RMC can be used as policy-support for resource efficiency, but RMC is theoretically a more suitable indicator for comparison of countries. This is since many countries today have moved a significant share of their production abroad, and DMC therefore risks displaying a false perception of resource efficiency and decoupling, when the material backpack is not included.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely circular migration. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of social constructivism and critical discourse analysis. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an interdiscursivity between the migration, development and economic growth discourses; second, a resemblance between the three actors discourses on migration; and third, a willingness among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är. Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering. De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara. / Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these. The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the productrequirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation. The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

As there are more than 1.4 billion smartphones sold every year in the world and around four million smartphones in Sweden. In recent years there has been a growing concern to move from a linear economic system to a circular economic system. Smartphones and other electronic equipment stand for the largest growing waste streams in the European Union. The rising prices of raw materials used in smartphone manufacturing over the last decades, along with the fact that these minerals are being mined in conflict stricken areas and the growing environmental awareness among people makes the refurbished smartphone’s market very current. Thus, it is of great interest to investigate consumer behaviour linked to refurbished smartphones as it is still in its early stages. As such, many of the barriers identified in this thesis can be linked to the communication of refurbished smartphones. The purpose of this thesis is to get a deeper understanding of how companies can communicate to break the barriers that exists for the consumer acceptance of refurbished smartphones in the Swedish market. Earlier studies have also focused on refurbishment as a concept rather than the consumer’s responses towards it. The study will be conducted in Sweden which has not been done previously. Therefore, our study will contribute to a deeper understanding of the consumer behaviour in the refurbished smartphone market in Sweden and thus aid companies in their communication of refurbished smartphones. To fulfil the purpose, a qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. The sample groups were environmental enthusiasts, technology experts, refurbished product buyers, second hand buyers and companies. From the interviews five themes were derived: initial response, benefits, risks, barriers and communication. The findings and conclusions of the thesis are derived from the themes and subthemes that were created. There are many barriers and risks that make people avoid purchasing refurbished smartphones. The findings suggest that the consumers’ initial response are generally very positive and many consumers would consider a refurbished smartphone as their next smartphone purchase. Another finding is that a lack of knowledge about refurbishment lead to doubts about refurbished smartphones. The barriers found were lack of awareness, lack of thrill of newness, naming of refurbished products and lack of knowledge. The largest barrier, was lack of awareness. A solution to resolve this barrier could be to communicate the refurbishment process. A major finding was that that the environmental aspects were a vital purchase criteria for the consumers, however, not the most vital aspect. Moreover, societal benefits were raised regarding refurbished products in terms of benefitting the entire society. The biggest risk detected in the study was the performance, risk as the consumer may believe that the smartphone will be in a poor condition even though it has been refurbished. A big risk was the financial risk in terms of the substantial price for a refurbished smartphone. To reduce this the companies could adapt to the market standard and sell their refurbished smartphones in package deals. Our findings suggest that price should be communicated in combination with warranty and also environmental aspects, however, the environmental aspect is often abstract. The companies should consider using branding more to communicate these messages. Word of mouth was seen to be important and companies should utilise customer reviews more. In terms of emotional and rational appeals both should be used, however, what appeal that the companies should focus on emphasise on is not obvious.

Bakgrund: Under senare år har cirkulär ekonomi fått allt större uppmärksamhet som ett lovande koncept för att öka den globala hållbarheten och motverka resursbrist. På organisationsnivå handlar arbete mot en cirkulär ekonomi, cirkulärt arbete, om att följa nya principer för att bedriva hållbarhetsarbete och en möjlighet att förena detta med ekonomiska fördelar. Cirkulärt arbete kan därför förväntas skilja mellan offentliga och privata organisationer. Konceptet innebär också att nya mål formuleras och nya strategier används för att nå dessa, varför den formella ekonomistyrningen kan komma att behöva anpassas till det cirkulära arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur offentliga respektive privata organisationer kan arbeta cirkulärt samt hur och varför formell ekonomistyrning anpassas till cirkulärt arbete. Detta för att bidra med kunskap till organisationer som vill utveckla en mer cirkulär verksamhet samt för att göra ett teoretiskt bidrag till forskningen om cirkulär ekonomi i organisationer och formell ekonomistyrning i cirkulärt arbete. Metod: Studiens metod är en tvåfallsstudie i en offentlig respektive en privat organisation. Slutsatser: Studiens slutsatser är att cirkulärt arbete i offentliga organisationer riktas mycket mot utveckling av cirkulär ekonomi i samhället samt att privata organisationer försöker förena hållbarhetsansvar med ekonomiska fördelar genom att utnyttja resurser i högre utsträckning samt förbereda sig inför ett samhälle som stödjer cirkulär ekonomi. Det cirkulära arbetet kan också skilja på grund av organisationens förutsättningar. Den formella ekonomistyrningen anpassas främst genom man försöker påverka medarbetare till att engagera sig i cirkulärt arbete. Vidare krävs tydligare planering samt nya mått för att driva och utvärdera det cirkulära arbetet. Planering och beslutsfattande kräver också en ökad detaljnivå och ett längre tidsperspektiv i styrning mot cirkulärt arbete. / Background: In recent years, circular economy has gained increased attention as a promising concept for global sustainability and solution for resource scarcity. Moving towards a circular economy in organizations is about following new principles for increased sustainability which can lead to economic benefits. The work towards a more circular organization may differ between public and private organizations. The concept also leads to new goals and strategies, which may lead to a need for the formal management accounting and control to be adapted in organizations that adopt the concept. Purpose: The purpose of this thesis is to explain how public and private organizations can work towards a circular economy and how and why formal management accounting and control is adapted to this work. This can lead to a contribution of knowledge for organizations that want to adopt the concept and a theoretical contribution about circular economy in organizations and formal management accounting and control. Method: The method is a case study in two cases: one public and one private organization. Conclusions: The conclusions of this study are that public organizations aim for a development of circular economy on a societal level and private organizations try to accommodate social responsibilities with economic benefits by increasing recourse utility and prepare for a society where circular activities are supported. Preconditions in organizations determines what circular activities are possible. The formal management accounting and control has been adapted mainly in cultural controls to engage co-workers. Clear goals and measures are developed to drive and evaluate the circular work. Planning and decision-making are also more detailed and have longer time perspectives.