Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

<p>Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar.</p><p>Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur.</p><p>Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.</p>

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006 Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin Handledare &amp; Examinator: Fredrik Karlsson Bihandledare: Andreas Jansson Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras. Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006</p><p>Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin</p><p>Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson</p><p>Bihandledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen</p><p>Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.</p><p>Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.</p><p>Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.</p><p>Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.</p>

Background: The use of concentrated potassium may result in medication errors or, in worst case scenario, death. Sweden currently does not have any national best practices associated with the use of concentrated potassium, but the Region of Jönköping County (RJL) has initiated the development.  Aim: The study’s aim is to map the usage of concentrated potassium in RJL, compare their usage with the Region of Östergötland’s and find potential improvements compared to an international best practice.  Methods: A cross-sectional study divided into a register study and a scoping review of current literature regarding guidelines on the usage of concentrated potassium.  Results: The product purchased most often was Potassium Chloride (1 mmol/ml) (152 packages/year ± 5,36 in 2018-2021). Operation and intensive care unit bought concentrated potassium with highest frequency (24,3 packages/month ± 11,7 in 2009-2012), and the surgeon clinic prescribed concentrated potassium most often (256 prescriptions in 2021). RJLs’ templates include both potassium-chloride and -phosphate infusions, containing sodium chloride (0,9 mg/ml), glucose (50 – 100 mg/ml) or ringer acetate. None had a total volume &lt; 1000 ml. The Region of Östergötland consistently used more mmol/care places of concentrated potassium than RJL during 2018-2021. Fourteen documents were collected containing 166 guidelines, which were divided into storage (15 guidelines), readily mixed infusions (15 guidelines), dosages (54 guidelines), safety (37 guidelines) and monitoring (19 guidelines).  Conclusion: This study shines a light on different factors related to safe storage and usage of concentrated potassium, as well as the need for regional and national guidelines.

Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.

The ownership structure in Sweden is characterized by a few controlling owners who often base their ownership of a lower capital investment than in many other countries. The separation of ownership and control is determined by control-boosting mechanisms and is a constantly debated topic. These mechanisms are used to control companies without having to bear the bulk of the capital, and the criticism centers around concerns that companies with control-boosting mechanisms are not managed as well as companies without them. The purpose of the study was to examine the use of control enhancing mechanisms and its effect on the market value of Swedish companies on Nasdaq Stockholm. The study adopted a quantitative form with hypotheses testing. The data collection has been made through annual reports of the sample and then statistically tested in SPSS through multiple regression. The use of vote-strong shares was shown to have a strong positive effect on the value of a company. Minor effects proven came from the difference between the largest owner's voting share and capital contribution, and of the percentage of the total votes held by the largest owner. These two, however, counteracted each other in approximately equal amounts. Not offering their vote-strong shares to on the public exchange is suggested to be strongly negative, but this could not be ascertained. Type of ownership and age were both insignificant in their ability to explain company value.

In this essay I analyze the way my collection of poetry relates to the concept cyclic. What is cyclic and what different interpretations are there concerning the concept? Which other related concepts are there regarding things that seem to reoccur regularly? How does the cyclical, the circular, relate to the linear in regard, for example, to the perception of time? Life often creates the sense that different phenomena and experiences repeat themselves. Different processes are conducted according to regular or irregular cyclical phases, situations seem familiar and events can be relived.          Starting from my writing project Sinnligt kviller, a collection of poems, I discuss these questions in themselves and the impact they have had on my collection. I describe the phenomenon cyclic as a result of the emotions and moods this term creates in a more or less decisive way.          The intention with this paper is to show how Sinnligt kviller offers different perspectives of and reflections upon the various feelings provoked by the cyclic in our lives, feelings that are given my own voice in the literary text under study.