Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som globalt drabbar många personer och räknas som den största dödsorsaken. Hjärtinfarkt är för de flesta en traumatisk upplevelse som påverkar livet kraftigt. Fysiska följder som trötthet och hjärtsvikt, psykiska följder i form av ångest och depression, samt psykosociala följder är vanligt förekommande. Patienters känsla av sammanhang kan vara en avgörande faktor för att bibehålla hälsan efter hjärtinfarkt, samt i patienters hantering efter hjärtinfarkten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats har genomförts, där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet innehöll tre huvudteman. Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar och känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Slutsats: Patienter upplevde fysisk, psykisk och psykosocial påverkan på livet efter genomgången hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten hade påverkan på patienters liv i både positiva och negativa aspekter. / Title: Patients' experiences after a myocardial infarction - A literature review. Background: Myocardial infarction was a disease which affected a lot of humans globally and was countable as the largest cause of death. Myocardial infarction was a traumatic experience and affected patient’s life considerably. Physical consequences as tiredness, heart failure, psychological consequences as anxiety and depression and psychosocial consequences were common. To maintain health and cope with myocardial infarction was the sense of coherence. Aim: The aim was to describe patients´ experiences of having recently had a myocardial infarction. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was used, where 13 scientific articles were analyzed. Results: The result contained three main themes. Not recognizing his body with subtheme physical fatigue and fatigue as well as distrust of his body. New thoughts and feelings with sub-themes mental experiences of tiredness, stress, fear and anxiety as well as gratitude & new meaning. Limitations in everyday life with subtheme shame and guilt, not fitting in, difficulties with changes and the need for support. Conclusion: Patients experienced physical, psychological and psychosocial consequences after myocardial infarction. Myocardial infarction had an impact on patients’ daily life in both positive and negative aspects.

Parents of children diagnosed with autism, a disease characterised with difficulty in speech, behaviour and language, experience chronic stress more than in any other developmental disorder. Outcomes of chronic stress in this regard are often associated with uncertain expectations of the future where current stressors are exuberated and future expectations are negated. Thinking about the future has been noted to contribute positive psychological functioning. Authors have, however, noted that some parents of autistic children are able to conceptualise positive future expectations in the mists of stressful current realities whilst using proactive coping strategies. Proactive coping literature has predominantly focused on situational characteristics and, to a lesser extent, on dispositional characteristics The relationship between dispositional characteristics - belief in just world, sense of coherence in relation to proactive coping is investigated in parents raising a child diagnosed with autism. Constructs were operationalised through the Orientation to Life Questionnaire (Antonovsky, 1987), Global Belief in Just World Scale (Lipkus, 1991), Reactions to Daily Life Questionnaire (Greenglass, 2002) and a demographic questionnaire. A cross-sectional correlational design consisting of a sample of 30 (n = 30) parents with children with autism was conducted. SPSS ver12 was used for analysis, which included both descriptive and inferential analysis. Inferential statistics included the Independent T-Test and analysis of variance (ANOVA) to analyse independence of the sample, and Spearman Rho correlations were used to test possible correlations between constructs. The small sample size precluded more advanced statistical manipulation of data. Open ended questions were analysed through a process of content analysis. The interpretation of results showed no significant differences between independent variables (e.g. age, gender, adjustment level of child) and constructs measured. Results of the correlational analysis indicated positive correlations between (i) belief in just world andproactive coping, (ii) sense of coherence and proactive coping as well as (iii) the sense of coherence (meaningfulness) subscale and proactive coping. No relationship was found between belief in just world and proactive coping. These results indicate that these dispositional characteristics can be associated with proactive coping and that belief in just world and sense of coherence who share similar theoretical underpinnings may have different predictor values. Qualitative results suggest that parents who engage in future oriented thinking and proactive coping strategies such as planning activities and social engagements often display higher levels of just world beliefs. The present study contributes to theoretical knowledge by providing insight into the relationships between constructs with regards to proactive coping in parents who experince chronic stress, by illustrating convergence and distinctiveness between constructs. Furthermore, knowledge was gained on the influence of dispositional characteristics on proactive coping strategies, seeing as how previous research primarily focused on situational characteristics. Practical applications of the results offer insight into coping processes of parents of children diagnosed with autism with specific reference to proactive coping which ultimately implicates the applicability value of future oriented therapeutic interventions for these families. Insight into the goals of parents and the daily challenges they face will furthermore assist the helping profession and support groups to provide effective support strategies. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2010. / Educational Psychology / unrestricted

The covid-19-pandemic spread across the entire world during 2020 and the hospital counselors’ workplace has during this time been in the centre of pandemic management. The aim of this study has been to investigate how hospital counselors in Sweden experience and manage their health and work during the covid-19-pandemic between January and October 2020. Eight hospital counselors have been studied using semi-structured interviews which were thematically sorted and analyzed based on Antonovsky's theory Sense of Coherence. The results showed that the counselors have experienced a different work situation with new routines such as supporting patients over the phone or while wearing personal protective equipment. The counselors have had to deal with increased patient mortality and more complicated cases that have challenged them emotionally and physically. As a consequence this has involved increased fatigue, muscle tension, worry and anxiety. At the same time, they have felt that they lacked the necessary staffing and work equipment to meet the increased demands. They have handled this by adding more importance to the collegial support and making sure to get a break from information about the pandemic in their spare time.

La presente investigación plantea como objetivo establecer la relación entre el sentido de coherencia y esperanza en mujeres con cáncer de mama en tratamiento de Lima Metropolitana. El diseño es cuantitativo de tipo correlacional porque busca establecer una correlación existente entre dos variables en una misma muestra de sujetos que se encuentran en un contexto particular (Rusu, 2011). La muestra es no probabilística de tipo intencional y está conformada por 150 mujeres con cáncer de mama en Lima Metropolitana con edades de 40 a 79 años (M = 58.69). Los instrumentos aplicados son una ficha sociodemográfica, consentimiento informado, el Cuestionario de Sentido de Coherencia y la Escala de Esperanza de Herth. Los resultados encontrados fueron una correlación significativa entre las dimensiones de comprensibilidad y agencia (r= .264; p <.05) y de manejabilidad y optimismo (r= .294; p <.05). El hallazgo presenta implicancias a nivel individual, clínico y social a las mujeres con cáncer de mama. / The present research aims to establish the relationship between the sense of coherence and hope in women with breast cancer undergoing treatment in Metropolitan Lima. The design is quantitative of the correlational type because it seeks to establish the degree of correlation between two variables in the same sample of subjects who are in a particular context (Rusu, 2011). The sample is non-probabilistic of the intentional type and is made up of 150 women with breast cancer in Metropolitan Lima, aged 40 to 79 years (M = 58.69). The instruments applied are a sociodemographic record, informed consent, the Sense of Coherence Questionnaire, and the Herth Hope Scale. The results found were a significant correlation was found between the dimensions of comprehensibility and agency (r = .264; p <.05) and of manageability and optimism (r = .294; p <.05). Therefore, there is a relationship between sense of coherence and hope in women with breast cancer undergoing treatment in Metropolitan Lima. The finding presents implications at the individual, clinical and social level for women with breast cancer. / Tesis

Threats and violence at work are an increasingly widespread work environmentproblem in Sweden. This affects many professions but especially police officersand other emergency professions. This problem risks causing stress that negativelyaffects the police officers' health. The aim of the present study is to increaseunderstanding of police officers' experiences of stress and what measures arestress- reducing in a professional group exposed to recurring threats and violenceat work. A qualitative study was conducted of eight semi-structured interviewswith police officers in Stockholm. The analysis was performed with an interpretivephenomenological analysis (IPA) originating in health psychology. The IPAmethod has a structured way of thematizing responses out of many humanexperiences. The analysis confirms that all respondents were exposed to threatsand violence at work. They experience useful positive stress, as well as acuterecurring and chronic stress at work but they also express a lack of time andprioritization of mental training and reflection for stress management. The policedealt with stress primarily through conversational support with their colleagues,visualization and target image training and taking time for workout and recovery athome and to some extent their own reflection. From the organization, they mostlyreceived support with crisis management teams after emergency events. / Hot och våld på arbetet är ett alltmer utbrett arbetsmiljöproblem i Sverige. Dettaproblem påverkar många yrkesgrupper men särskilt poliser och andra blåljusyrken.Detta riskerar att orsaka stress som påverkar polisernas hälsa negativt. Syftet meddenna studie är att öka förståelsen om polisers upplevelser av stress och vilkaåtgärder som är stressreducerande i en yrkesgrupp utsatta för återkommande hotoch våld i arbetet. Denna kvalitativa studie genomfördes med sammanlagt åttasemistrukturerade intervjuer med poliser i Stockholm. Analysen genomfördes meden interpretativ fenomenologisk analys (IPA) med ursprung i hälsopsykologin.IPA-metoden har ett strukturerat sätt att tematisera svar ur en stor mängdmänskliga upplevelser. Resultatet bekräftar att alla respondenter utsatts för hot ochvåld i arbetet. Respondenterna upplever användbar positiv stress, såväl somåterkommande akut och kronisk stress i arbetet. Dessutom uttryckerrespondenterna brist på tid och prioritering av mental fortbildning och reflektionför stresshantering. Poliserna hanterade stressen framförallt genom samtalsstödmed sina kollegor, visualisering och målbildsträning och genom att ta tid förträning och återhämtning hemma samt i viss mån egen reflektion. Frånorganisation får respondenterna framför allt stöd med att användakrishanteringsteam efter akuta händelser.

I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.

Denna studie syftar till att undersöka hur personer som sökt asyl tillsammans med sina familjer har upplevt sin livssituation i väntan på uppehållstillstånd, där fokuset läggs på barnfamiljer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och resultatet analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Empirin är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med män och kvinnor som sökte asyl i Sverige under den så kallade flyktingkrisen. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorin om känsla av sammanhang samt utgår från teoretiska begreppen liminalitet och resiliens. Resultatet visar att personer som söker asyl tillsammans med barn i familjen kan stå inför en rad olika påfrestningar under vänteperioden; nämligen ekonomiska svårigheter, otrygga boendeförhållanden, ovisshet inför framtiden och en dubbel orosbörda. Den ovissa framtiden gör det svårare att uppleva nuet som begripligt och hanterbart när man inte vet om man kommer få stanna i landet eller inte. Oron om barnets framtid och tankar om hur ett avslag kan påverka barnets liv präglar tillvaron i väntan. Men samtidigt är det barnen och familjen som ökar motivationen att fortsätta hålla ut. Studien lyfter också på vilket sätt det var möjligt för asylsökande att hantera sin situation. Resultatet visar att intervjupersoner har använt sig av olika resiliensstrategier och resurser för att känna sammanhang i sin tillvaro. Studien kommer slutligen fram till att en lång asylprocess påverkar asylsökande barnfamiljer på flera olika plan och för att individer i dessa familjer ska känna sig kunna hantera sin situation bör man satsa på att förstärka deras känsla av sammanhang.

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.