Tidsbudgetering är ett styrverktyg som används inom revision för att planera och budgetera revisionen. Detta har i tidigare forskning haft ett kritiskt perspektiv och belystunderrapportering av tid. Den ökade kommersialismen har resulterat i snävare budgetar, samtidigt som kraven på att ett effektivt och kvalitativt arbete utförs kvarstår. Negativa effekter har uppstått för anställdas fortlevnad inom branschen, specifikt för att behålla kvinnor inom yrket. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om revisorsassistenters förståelse om tidsstyrning och rådande strukturer inom revision. Tio intervjuer har genomförts där fem kvinnliga respektive fem manliga revisorsassistenter har tillfrågats vilket utgör vår empiri. Uppsatsens resultat uppmärksammar en förmildrande effekt i en informell struktur utanför hierarkin som förekom hos revisionsbyråerna. I denna struktur upplevde de anställda en lättsamhet att prata med vem som helst, oavsett rang i hierarkin. Vidare skapades en tydlig genomgående lagkänsla mellan alla nivåer, som betonades vara en nyckel till att snabbt kunna lösa problem och lära av varandra för att kunna hålla sig inom tidsbudgeten. Framför allt minskades den upplevda tidspressen, som orsakades av tidsbudgetens utformande. Upplevelsen av förutsättningarna att avancera inom revision skilde sig inte åt i den utsträckning som på förhand målats upp. Trots det kunde en varsamhet utläsas hos de kvinnliga revisorsassitenterna. Detta eftersom deras framtidstro inom revisionsyrket oftast kolliderade med viljan att skaffa familj, som medförde en känsla av att ett val behöver göras. Det är något som kan liknas vid tidigare studiers redogörelse för kvinnors vision om framtiden inom revisionsyrket. Detta kan samtidigt visa att förutsättningarna upplevs mer jämlika. Underrapportering av tid upplevs genomgående som något negativt. Fenomenet förekommer i mindre utsträckning av både manliga och kvinnliga respondenter. Det finns förväntningar och en press att leverera som leder till att revisorsassistenter känner att tiden inte räcker till. Utöver detta upplevs en otillräcklighet att inte lyckas prestera lika bra som alla andra, vilket gör att underrapportering av tid förekommer. / Time budgeting is a management tool used in auditing to plan and budget the audit. In previous research, this has had a critical perspective and highlighted underreporting of time. The increased commercialism has resulted in tighter budgets, while the demands for efficient and qualitative work to be carried out remain. Negative effects have occurred for employee retention within the sector, specifically for retaining women in the profession. The purpose of this essay is to increase knowledge of auditing assistants' understanding of time management and the prevailing structures within auditing. Ten interviews have been conducted where five female and five male audit assistants have been inquired, which constitutes our empirical data. The paper's results draw attention to a mitigating effect in the form of an informal structure outside of the prevailing hierarchy that occurred at the audit firms. In this structure, employees experienced an ease of talking to anyone, regardless of rank in the hierarchy. Furthermore, a clear overall sense of a team was created between all levels. Which was emphasized as a key to being able to quickly solve problems and learn from each other in order to stay within the time budget. Above all, the perceived time pressure, which was caused by the design of the time budget, was reduced. The experience of the conditions to advance in auditing did not differ to the extent that was previously presented. Despite that, a caution could be interpreted by the female auditing assistants. This is because their imagined future within the auditing profession often collided with the desire to start a family, which entailed a feeling that a choice needed to be made. This can be compared to previous studies' account of women's vision of the future within the auditing profession. At the same time, this can show that the conditions are perceived to be more equal. Underreporting of time is consistently perceived as something negative. The phenomenon occurs to a lesser extent in both male and female respondents. There are expectations and a pressure to deliver that lead to auditing assistants feeling that the time was not enough. In addition to this, there is a perceived insufficiency of not being able to perform as well as everyone else, which entails that underreporting of time occurs.

No description available.

本研究探討台灣地區電視新聞小報化與守門過程。研究者從歷史的橫斷面（民國93年的電視新聞報導抽樣）及縱斷面（民國52-90年的台視新聞報導抽樣），分析台灣地區電視新聞邁向小報化的過程。研究方法係使用內容分析法、深度訪談法及論述分析法，收集資料，分析比對後，得到電視新聞報導的十九項表現特徵、守門行為的五項組織運作特徵，以及外部影響的兩項特徵。 電視新聞「小報化」的表現特徵方面，分為形式內容與專業表現。形式內容方面又可分為形式特徵與內容特徵。電視新聞的形式特徵方面，有「重點呈現的小報化」、「內容呈現的小報化」、「效果呈現的小報化」三項次特徵。內容特徵方面，有「新聞本質的小報化」、「新聞處理的小報化」二項次特徵。 專業表現方面，有新聞調度特徵、記者角色認知特徵、新聞元素特徵、及新聞敘事特徵等四項特徵。其中，新聞調度特徵方面，有「新聞的深度與廣度」、「新聞的強度與速度」、「新聞的熱度與角度」三項次特徵。記者角色認知特徵方面，有「資訊傳遞者」、「解釋者」、「對立者」、及「商業主義者」四項次特徵。新聞元素特徵方面，有「詮釋性因素」、「重要性因素」、「軟性化因素」、及「衝突性因素」四項次特徵。新聞敘事特徵方面，有「新聞切入點」、「敘事表現手法」、「運鏡表現手法」三項次特徵。 新聞守門過程的特徵方面，有「新聞組織的科層化」、「組織內正式會議的商業化」、「組織內互動的潛移默化」、「新聞價值的商業化」、及「組織外政經因素的商業化」五項次特徵。外部環境影響特徵方面，則有媒介體制的「商業化」、傳播市場的「全球化」兩項次特徵。整體而言，台灣地區的電視新聞媒體，自開播以來，逐漸走向「小報化」、「商業化」、「全球化」的結果。 電視新聞「小報化」的文本特徵，則呈現出「形式」日趨小報化，具體的特徵包括鏡面有越來越大的標題、越來越多的標題、圖案標誌、跑馬燈文字，描寫的內容也極盡「煽色腥」能事，似乎到了「語不驚人死不休」的地步。此外，電視新聞報導的鏡面分割、圖表運用、模擬動畫，也日漸增多，且多以「花俏」的「展示」為目的，而不是「樸實」的「說明」功能。尤有甚者，電視新聞報導加配樂、影像變造，以拍電視劇的手法，製作電視新聞，最為誇張。 電視新聞「小報化」內容方面，則打破「硬性新聞」與「軟性新聞」分際，政治、經濟、國際新聞等「硬性新聞」，除了有更多「軟性化」的表現外，新聞主題的模糊化程度，也越來越嚴重。生活、娛樂、休閒等新聞，也有越來越「多元化」及「軟性化」的表現，同時也有更多「軟、硬性新聞主題」的互相參雜，新聞工作者日漸捨棄傳統新聞專業角色的自我要求。 整體而言，台灣電視新聞「小報化」情形相當普遍，本研究抽樣的電視台，九成以上都是商業電視台，也都有「小報化」的傾向。台灣電視新聞市場因為電視公司新聞部門間的競爭激烈，新聞市場有限，導致電視新聞報導的品質日漸低下，電視新聞「小報化」的程度日漸嚴重。 結論部分，本研究以社會責任論為理論導引，從新聞自由、媒介近用權、政經環境鬆手控制媒體、及媒介教育等方面做出建議，希望有助於匡正電視新聞媒體亂象。

La présente recherche décrit et examine la problématique posée par le trafic d’organes, de tissus et de cellules d’origine humaine, ainsi que les modes de régulation envisagés au niveau mondial pour lutter contre ce trafic, appréhendés sous l’angle de l’analyse de plusieurs conventions et protocoles internationaux et de leurs recommandations. Nous avons sélectionné, analysé et comparé les discours les plus significatifs de quatre types d’organisations internationales, les associations médicales internationales, l’Organisation des Nations Unies, l’Organisation mondiale de la Santé et le Conseil de l’Europe. Nous avons cherché à connaître leur point de vue sur la commercialisation des organes humains et plus spécifiquement sur le trafic des organes humains, à travers 17 textes que ces acteurs ont produit de 1987 jusqu’en 2014. L’analyse de ces discours experts révèle que la perspective éthique domine l’ensemble des documents. Elle met en évidence les convergences des discours sur la nécessité d’adopter une double stratégie fondée à la fois sur la prévention et la criminalisation du trafic d’organes ainsi que sur l’analyse du lien existant entre la pénurie croissante d’organes et l’avènement du trafic d’organes. Les discours sur la régulation et la criminalisation ont évolué vers un degré de précision et de complexification de la notion du trafic d’organes, une notion qui reste encore peu consensuelle dans sa définition. Quant aux stratégies, il faut observer que l’évolution des discours est assez significative et inégale à ce chapitre. C’est surtout dans les discours experts produits à partir des années 2000 que nous retrouvons des propositions plus concrètes sur les stratégies. La régulation des transactions financières, notamment par les balises de pratiques médicales et celles des intermédiaires, ainsi que les prescriptions entourant le consentement forment les deux types de stratégies les plus souvent mises de l’avant par les experts, toutes organisations confondues. Au fil de l’analyse des textes sur la régulation il est possible d’entrevoir des nuances et des brèches dans le principe d’interdiction de la commercialisation des organes humains, plus précisément en ce qui concerne les types d’organes, de tissus ou de cellules. / This study describes and examines the regulation of trafficking on human organs, tissues and cells by comparing several international protocols, legislations and their recommendations. We selected, analyzed and compared the most significant discourses of four types of organizations: international medical associations, the United Nations, the World Health Organization and the Council of Europe. We aimed to understand their point of view on the commercialisation of human organs and more specifically the trafficking of human organs through 17 texts produced between 1987 and 2014. The analysis of the discourses produced by experts reveals that the ethical perspective dominates. Furthermore, our analysis highlights the convergence of these discourses on the necessity to adopt a double strategy based on both prevention and criminalization of organs trafficking as well as on the link between the increasing shortage of human organs and trafficking. The discourses advocating for regulation and criminalization have evolved, resulting in a more complex and precise conceptualisation of organ trafficking, a concept which remains non-consensual. As for strategies, we observe that the evolution of discourses is significant but uneven. It is mainly in the discourses produced by experts after 2000 that we find more concrete strategies proposed. The two types of strategies most often put forward by the experts of all organizations are the regulation of financial transactions, particularly through the regulation of practices by medical personnel and intermediaries, and the prescriptions surrounding the consent form. Finally, our analysis demonstrates how nuances and breaches to the principle prohibiting the commercialism of human organs are made possible through a discussion of specific types of organs, tissues and cells.

A growing pressure to fundraise at the school level in Ontario is a direct result of funding cuts by the Ministry of Education. The purpose of this study is to examine and analyze the kinds of different fundraising strategies principals use in select elementary public schools in a southern Ontario large city and to determine the positive and negative results of fundraising. Principals of eight elementary schools were interviewed from high and low fundraising schools. Five included school observation tours. The findings show a positive correlation between student achievement and fundraised amounts and utilization, but that the benefits of fundraising only apply to a small number of students. The findings also show that an equal educational opportunity is not being provided to all students, and that moral, civic and democratic values are being eroded. This study highlights the need for Ontario’s Ministry of Education to fully fund public education.

A growing pressure to fundraise at the school level in Ontario is a direct result of funding cuts by the Ministry of Education. The purpose of this study is to examine and analyze the kinds of different fundraising strategies principals use in select elementary public schools in a southern Ontario large city and to determine the positive and negative results of fundraising. Principals of eight elementary schools were interviewed from high and low fundraising schools. Five included school observation tours. The findings show a positive correlation between student achievement and fundraised amounts and utilization, but that the benefits of fundraising only apply to a small number of students. The findings also show that an equal educational opportunity is not being provided to all students, and that moral, civic and democratic values are being eroded. This study highlights the need for Ontario’s Ministry of Education to fully fund public education.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

The standard for the auditing profession is not only to review the client's financial reports, but to also offer advice to clients in the form of independent advisory services. This entails potential risks that may mean that the auditor's independent role is affected. In addition, there are discussions that professionalism and commercialism are found as two contradictory institutional logics in the auditing profession. Others believe that the logics can instead integrate with each other and thus do not have to be contradictory. At the same time, some believe that the audit quality increases when the auditor performs both auditing andi ndependent advisory services to the same client, while others believe that different conflicts can arise between these two roles. Therefore, we have chosen to examine how auditors work to deal with the potential conflict between the auditor's audit and advisory role and also the two logics professionalism, commercialism. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the auditor’s approach to the professional, commercial logic and also two roles as independent advisors and auditors. A qualitative method has been used in this study, we have conducted personal interviews with six certified public accountants who are active in the industry as both independent advisors and auditors. A comparison of the empirical data has been made between the auditors opinions to identify different methods that can be applied to maintain auditor independence. After gathering the empirical evidence, we can state that the conflicts the theory describes exist between an auditors two roles as an advisor, auditor and the logics of professionalism, commercialism are not present. Instead, our study shows that both logics can integrate with each other in the auditor's work as an advisor and auditor as Carrington et al. (2013) mean. The auditor can use several methods to maintain independence, for example through the use of the analysis model and by referring the client to another auditor when the auditor has trouble maintaining an independent role. / Idag så är standarden för revisionsyrket inte bara att revidera klientens finansiella rapporter, utan även att erbjuda rådgivning till klienten i form av fristående rådgivningstjänster. Detta medför potentiella risker som kan innebära att revisorns oberoende roll påverkas. Utöver det så råder det diskussioner om att professionalism och kommersialism påträffas som två motsägelsefulla institutionella logiker inom revisionsyrket. Andra menar att logikerna istället kan integrera med varandra och behöver alltså inte vara motsägelsefulla. Samtidigt så menar vissa att revisionskvalitén ökar när revisorn utför både revision och fristående rådgivning till samma klient medans andra menar att olika konflikter kan uppstå. Därför har vi valt att undersöka hur revisorer arbetar för att hantera den potentiella konflikten mellan revisorns granskande, rådgivande roll och de två logikerna professionalism, kommersialism. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för revisorns förhållningssätt till den professionella, kommersiella logiken och två roller som fristående rådgivare, granskare. I denna studie har en kvalitativ metod valts där vi har genomfört personliga intervjuer med sex auktoriserade revisorer som är verksamma i branschen som både fristående rådgivare och granskare. En jämförelse av empirin har gjorts mellan revisorernas synpunkter för att identifiera olika metoder som kan tillämpas för att upprätthålla oberoendet. Efter att ha samlat in empirin kan vi konstatera att de konflikter som teorin beskriver existerar mellan revisorns två roller och logikerna professionalism, kommersialism inte är föreliggande. Istället visar vår studie att båda logikerna kan integrera med varandra i revisorns arbete som rådgivare och granskare som Carrington et al. (2013) menar. Revisorn kan använda sig av flera metoder för att upprätthålla oberoendet, bland annat genom användning av analysmodellen och genom att hänvisa klienten vidare till en annan revisor.

Denna uppsats syftar till att mäta hur ofta ämnen och muntliga källor förekommer. Två nyhetsförmedlare har undersökts. Den ena drivs via public service, Rapport, och den andra är ett kommersiellt företag, Tv4 Nyheterna. De två aktörernas resultat jämfördes för att kunna urskilja likheter och skillnader i hur de valde att utforma sina sändningar. Grundtanken som ledde till denna studie var att se om nyhetsförmedlarnas olika organisationer, historia och finansieringssystem leder till att vissa ämnen och muntliga källor tas upp mer eller mindre än i rivalens sändningar. Målet var att mäta, alltså att omvandla sändningarna till siffror som kan tolkas. Därför ansåg jag att en positivistisk infallsvinkel var lämplig. Därför valde jag kvantitavit innehållsanalys som metod. Själva kodningen genomfördes via ett kodschema som definierar de olika alternativen. Resultatet ger en bild av att likheterna mellan de två nyhetsförmedlarna är större än skillnaderna, men såklart existerar det skillnader. En av de kanske största skillnaderna mellan de två finns när man tittar på ämnesfördelningen under utrikesnyheter. Rapport, driven av public service, tar upp inrikesnyheter oftare än vad Tv4 Nyheterna gör. DettaPage 4 of 46är bara en av många skillnader. För att sammafatta, skulle jag vilja påstå att de olika finansieringssystemen leder vissa skillnader men det hela präglas ändå av enighet. / This study aims to measure how often news items and oral sources occur. Two news programs have been examined. One is operated via public service, Rapport, and the other is a commercial company, Tv4 Nyheterna. The results of the two were compared in order to be able to distinguish similarities and differences in how they choose to shape their programs. The idea that led to this study was to see if the news programs different organizations, history and funding systems lead to certain topics and oral sources being addressed more or less than in the rival's broadcasts. The aim was to measure, that is, to convert the broadcast into numbers that can be interpreted. Therefore, I considered a positivistic approach appropriate. Therefore, I chose quantitative content analysis as a method. The coding itself was performed via a code scheme that defines the various options. The result gives the impression that the similarities between the two news programs are greater than the differences, but of course there are differences. One of the perhaps biggest differences between the two is when you look at the distribution of topics under foreign news. Rapport, driven by public service, gives domestic news more space than what Tv4 Nyheterna does. This is just one of many differences. To sum up, I would like to say that the different financing systems lead to some differences, but the whole thing is still characterized by unity.

No description available.