Kraven på elevernas läsförmåga ökar från och med årskurs 4 och det är därför angeläget att erbjuda en fortsatt god undervisning i läsförståelse efter den första läsinlärningen.  Syftet med den här kvalitativa studien var att utifrån specialpedagogisk synvinkel studera pedagogers uppfattningar om undervisning i läsförståelse i årskurserna 3-6. Ett annat syfte var att studera och framhålla pedagogens betydelse i undervisning i läsförståelse.  Studien omfattades av sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade dataunderlaget transkriberades och bearbetades genom tematisk analys och två huvudteman växte fram; Undervisning i läsförståelse och Undervisningsuppdraget. Dessa huvudteman mynnade ut i ett antal underteman.  Resultatet visar att fortbildning är viktigt för pedagogernas utveckling av sin undervisning i läsförståelse. Pedagoger beskriver att de undervisar om läsförståelsestrategier genom modellering. Resultatet indikerar ett relationellt förhållningssätt samt anpassningar av undervisningen för att möta individuella behov. Arbete i olika grupp-konstellationer framhålls för den individuella utvecklingen i läsförståelse. Pedagogerna lyfter även fram betydelsen av specialpedagogisk handledning och att specialundervisning ges till elever i behov av stöd. Teoretiskt ramverk för studien är det sociokulturella och det relationella perspektivet. Den övergripande slutsatsen av den här studien är att pedagogerna beskriver en god undervisning i läsförståelse. Pedagogernas uppdrag är att erbjuda strategier och tekniker, som stödjer utvecklingen av läsförståelsen. En annan slutsats är betydelsen av lärande i en social kontext.

The intent of this qualitative research study was to investigate the experiences of eighth-grade readers as they read nonfiction text on an iPad for academic purposes. Analysis of the Common Core State Standards (CCSS) calls for close reading requiring readers to interact with the text to create meaning (Fisher, n.d.). With this in mind, the researcher investigated reading strategies students used to support their reading as well as what role the iPad features played in the reading process. Several theoretical perspectives informed the framework for this study: (a) New Literacies theory, (b) transactional theory, (c) constructivist theory, and (d) metacognition theory. These perspectives focused on the reading comprehension strategies students used to facilitate reading comprehension while reading nonfiction text on an e-reader, specifically on an iPad. Data sources for this study included the following: (a) retrospective think alouds; (b) student questionnaire about iPad knowledge and experiences; (c) pre-study student interview; (d) post-study student interview; (e) Metacognitive Awareness of Reading Strategies Inventory (MARSI); (f) student observations; and (g) teacher interview. Preselection data for the collective case study participants were used to identify proficient readers who displayed confidence, competency, and control over text. The criteria used for participant selection included (a) reading skills using Lexile Levels, (b) MARSI survey, and (c) iPad use survey to determine prior knowledge of iPad. Three themes emerged in the collective case study that were directly related to the analysis. Students used a combination of (a) reading comprehension strategies, (b) nonfiction features, and (c) iPad features to support their reading of nonfiction on the iPad. Analysis of the data iv revealed three distinct groups for which recommendations were made: (a) classroom teachers, (b) publishers, and (c) researchers.

The aim of this study is to reach profound knowledge about reading comprehension strategies that teachers in grade 1–3 use in their reading instruction classes. The relevance of the study is motivated due to Swedish students’ declining results at the latest PISA examination and the lack of Swedish studies regarding grade 1–3. With the qualitative research methods, observations and interviews, the study examines which reading comprehension strategies teachers use in their classroom and how they use them. Through a thematic analysis, two main themes are identified with three sub-themes respectively. The results are then analyzed through sociocultural theory. It is concluded that students should be able to interact with each other during reading comprehension strategy instruction and teachers should be more explicit. Reciprocal teaching of strategies can be implemented among younger students, although summarizing and questioning is more difficult. Note-taking strategy instruction could be implemented in grade 3. Concretization of strategies by the use of characters is favourable for younger students, although teachers must be aware of the risks. Concretization by the use of hand placements and movements should be implemented with younger students.Nyckelord:

Abstract  In a more developed society, reading comprehension has become increasingly important, especially for students who are linguistically vulnerable. Students with language difficulties have more difficulty tackling both concrete and complex texts. This study aims to investigate structured strategy teaching to improve students’ reading comprehension in the context of a collaboration between a teacher and a special educator at a Swedish primary school. The main methodology used was action research during a four-week period when Reciprocal Teaching was used in combination with visual tools and a communicative approach to increase students’ reading comprehension.  The theoretical framework of the study was informed by the sociocultural perspective and Bakhtin’s theory of the importance of dialogue for a multi-vocal classroom. Four students in the fourth grade participated in the study at the beginning of spring of 2024 and underwent four weeks of special education in the use of reading comprehension strategies with the help of a variant of Reciprocal Teaching combined with visual tools. Additionally, an unstructured interview was conducted with a class teacher and a focus group interview with the four students. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method that led to four categorizations: linguistic tools, multivocality accessible teaching, and interdisciplinary collaboration. The results showed that the students improved their reading comprehension by about 40-50% when comparing pre- and posttests in reading comprehension. In combination with a multivocal perspective and accessible teaching, teaching, the method had positive impacts on the students ́ participation in the classroom. The students described how they benefited from the visual tool in understanding what they read.  The study identified important aspects regarding how students with language difficulties adopt reading comprehension strategies as a tool to use in the classroom. Furthermore, the study highlights the role of collaboration between special educators and teachers in developing more accessible teaching in the classroom.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera hur lärare som arbetar i grundskolans tidigare år arbetar med att lässtrategier för att utveckla elevers läsförståelse. För att undersöka detta har två metoder använts, först genomfördes en observation och därefter en intervju med de enskilda lärarna. I studien har fyra lärare med olika arbetslivserfarenhet medverkat. Resultatet som framkommit genom studien är att läsförståelse är en viktig del för att kunna inhämta ny kunskap. En betydelsefull del för att utveckla elevers läsförståelse är att kontinuerligt under hela skolgången arbeta med olika texter och ge eleverna verktyg i form av läsförståelsestrategier som de kan tillämpa. I studien presenteras modellerna, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction samt Questioning the Author som alla fyra är framtagna metoder som kan användas i samband med läsning. En viktig aspekt som tas upp i studien är hur lärare arbetar med elever som har en svagare läsförståelse, de anpassar undervisningen utifrån individers olika behov. Studien visar även att en viktig faktor för elevernas utveckling är att lärare har kunskaper och kompetens om hur de ska arbeta för att utveckla elevers läsförståelse. / This is a qualitative study aimed at studying how teachers work with reading strategies to develop students' reading comprehension in middle school. To investigate this, two methods have been used, an observation was conducted first and then an interview with the individual teachers. Four teachers with different work experience have participated in the study. The results obtained by the study is that reading comprehension is an important part of acquiring new knowledge. An important part of developing students' reading comprehension is to continuously work throughout the school with different texts and provide students with tools in the form of reading comprehension strategies that they can apply. The study presents the models, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction and Questioning the Author as all four are developed methods that can be used in conjunction with reading. An important aspect that is addressed in the study is how teachers work with students who have a weaker reading comprehension, they adapt the teaching based on individual needs. The study also shows that an important factor for pupils' development is that teachers have knowledge and skills about how to work to develop students' reading comprehension.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar och genomför undervisning för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet är vidare att undersöka hur lärare rapporterar att de bidrar till elevers motivation och läsintresse. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur beskriver lärare begreppet läsförståelse? Vilka olika aktiviteter och strategier använder lärare som syftar till elevers läsförståelse i undervisningen? Vad är, enligt lärare, viktigt för att väcka elevers intresse och motivation till att utveckla läsförståelse? Studien har en sociokulturell teoretisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med verksamma lärare som arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Vid analys av data har tematisk analys använts. Resultatet visar att lärare arbetar på ett varierat sätt med olika modeller, strategier och arbetsuppgifter. Ett framträdande arbetssätt bland studiens deltagare var arbete med högläsning och textsamtal där strategier bearbetades på olika sätt genom modellering och stöd av lärarna. En slutsats är att samtliga lärare använder sig av modeller som Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QtA), Transactional Strategies Instruction (TSI) och En läsande klass. / The aim of this study is to find out how teachers describe their work and the implementation of teaching to develop students' reading comprehension in grade 1-3. The aim is further to investigate how teachers report that they contribute to students' motivation and reading interest. In order to achieve the aim of the study, research questions were formulated: How do teachers describe the concept of reading comprehension? What different activities and strategies do teachers use for pupils' reading comprehension in teaching? What is, according to teachers, important for arousing students' interest and motivation for developing reading comprehension? The study has a socio-cultural theoretical approach and is based on qualitative semi-structured interviews. Interviews have been conducted with teachers who work on developing students' reading comprehension in grades 1-3. When analyzing data, thematic analysis has been used. The result shows that teachers work in a varied way with different models, strategies and tasks. A prominent way of working reported by the study participants was work with reading and text conversations where strategies were processed in different ways by modeling and support by the teachers. One conclusion is that all teachers use models such as Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QTA), Transactional Strategies Instruction (TSI) and A reading class.

Studien behandlar hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning. Sveriges resultat i PISA (2015) visar att läsförståelsen går att utveckla. För att öka PISA-resultaten krävs det att svenska lärares kompetens inom läsförståelse stärks. Studiens syfte är att undersöka hur fem lärare på mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelse i sin undervisning.  Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin, vilket innebär att lärande uppstår i en social kontext. Metoden för studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer valts för insamling av data. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar på ett strukturerat sätt. Genomgående för deras undervisning är arbetet med läsförståelsestrategier och textsamtal. Genom en sådan strukturerad undervisning utvecklar elever sin kognitiva förmåga när det kommer till läsförståelse. Deltagarna eftersträvar en bättre samverkan på skolorna för att stärka sin kompetens. / This study deal with how five teachers describe their teaching of reading comprehension. Sweden’s result in PISA (2015) indicate that Sweden’s  results in reading comprehension can be improved. To improve future results, teachers’ competence in the subject must be enhanced. The purpose of the study is to investigate how five middle-school teachers describe their teaching approach regarding reading comprehension. The study is based on the sociocultural theory, which argues that learning occurs in social contexts. The method is qualitative, and data was collected through semi-structured interviews. The result shows that the teachers, in general, had a structural approach and all participants used reading comprehension strategies and text conversations. Using the structural approach in teaching, student’s develop the cognitive ability in reading comprehension. The participants strive for more collaborations at the schools to further strengthen their competence

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med. / The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

This study explores how comprehension strategies, first language (L1), and contextual information affect the comprehension and interpretation of three types of colloquial idioms by Chinese as a second language (L2) learners at an advanced level of proficiency. Three research questions are addressed: (1) to what extent does context affect the comprehension and interpretation of three types of Chinese colloquial idioms, (2) to what extent does the degree of L1–L2 similarity influence the comprehension and interpretation of the Chinese colloquial idioms, and (3) what strategies are employed by the learners in comprehending the Chinese colloquial idioms in isolation and in context, and which strategies contribute to better comprehension of the Chinese colloquial idioms in context. To address these research questions, 30 advanced Chinese L2 learners at a Midwest University participated in the study. They were asked to comprehend 15 unknown colloquial idioms in and out of context. All of the participants were native speakers of English. The 15 target idiomatic phrases differed in terms of the degree of L1–L2 similarity, including 5 matching idioms, 5 partially matching idioms, and 5 non-matching idioms. In the decontextualized condition, the participants were given a list of the target colloquial idioms without contextual information, whereas in the contextualized condition, the target colloquial idioms were embedded in short paragraph context. For both tasks, the individual participants were required to verbalize their thought processes as they arrived at the meanings of the target colloquial idioms. Think-aloud protocols were employed to collect qualitative data. It was discovered that context substantially facilitated the comprehension processes of the target colloquial idioms, especially with respect to the partially matching category. The degree of L1–L2 similarity significantly affected the ease with which the participants understood the Chinese colloquial idioms in the decontextualized and contextualized tasks. In the decontextualized condition, the participants generally adopted a “part-to-whole and literal-to-figurative” approach to interpret the target items, whereas in the contextualized condition, the participants adopted a heuristic method and employed a wide range of strategies (e.g., sentence translation, component words, and background knowledge) to access meaning of the target idioms. Among the strategies identified, semantic processing and pre-existing knowledge were strong predictors of accurate idiom interpretation. Instead of using existing L1 idiom comprehension models to explain the comprehension of idioms in an L2, a tentative model of idiom comprehension was proposed. L2 learners appeared to undergo two stages in comprehending unknown Chinese colloquial idioms: an initial prediction stage and a verification stage.