Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling. / In the past decades the planet has, due to human overuse of resources, undergone climate change and global warming. Because of the projected increase of the population as well as the urbanization that has been going on the last 40 years, where more people seek towards metropolitan areas, it will result in an increased construction of housing. This will result in challenges considering the fact that the construction sector today represents a significant part of society's negative climate impact from a life-cycle perspective. One factor contributing to the negative climate effect given by the construction industry is its unsustainable waste management in which a significant part of the wasted materials is reusable. For this reason, the purpose of this research has been to investigate whether reverse logistics, targeted at reuse of construction materials, in collaboration between contractors in limited urban areas can reduce waste materials for sustainable development. The theoretical framework identified in this study, from which the result obtained originates and the conclusions are drawn, consists primarily of three theories: sustainable development, circular economy and reverse logistics. Sustainable development with its three dimensions: social, ecological and economic sustainability is aimed to reach the optimal stage in which resources are consumed in a sustainable way as possible. Circular economy is a process where used material is used as long as possible in a circular cycle with the ability to organize and optimize sustainable material flows, this by conserving resources and reducing waste. Lastly, reverse logistics is a branch within the common logistics that manage products of any kind after usage with an efficient management that either creates new value or a proper disposal. The results are based on a qualitative method with interviews supplemented by quantitative data from a questionnaire. The results confirm what constitutes the study's problem of today's unsustainable waste management in which still usable materials are discarded, whereupon the mean value of eight percent of the total waste is estimated to still be usable. The materials with the greatest potential for reuse are wood, board materials of various kinds, insulation, reinforcement bars and steel joists. Regarding the study's focus on increasing reuse in collaboration between contractors, a general positive attitude is seen towards it and there is an insight in the fact that solving the problem of today's unsustainable waste management will be difficult without collaboration. However, this is given by the fact that the challenges identified can be solved. The identified challenges in the study were mainly problems with quality assurance on reusable materials, inventory and resource inefficiency. In this study it has emerged that when it comes to starting reuse in collaboration consisting all types of building materials, there are factors that must be resolved before it will be possible. Something that stands in the way of implementing it today. On the other hand, there are no major obstacles towards reusing standardized building materials for temporary work since the quality assurance issue in the form of a guarantee is not relevant and that there is a need for such material during the entire building process, which solves the problem of inventory. To begin work on this, digital platforms that already exist today could be used as a marketplace, where a restriction is placed on who may buy the material. It could also be as simple as keeping a closer communication between projects. Finally it can be concluded that, after a period of time, an implementation of this type of reverse logistics, focused on reuse in collaboration, will be able to reduce the amount of waste compared to today. This will create a more circular economy in limited urban areas, whilst contributing to a more sustainable development.

<p> This report examines the dynamic response of a 0. 5 metre pilot scale rotating biological contactor when operated under transient influent conditions. Experimental data are presented for two modes of operation: carbon oxidation and carbon oxidation plus nitrification. During the carbon oxidation experimental runs, a 2.0 metre RBC was operated in parallel with the 0.5 metre RBC, thus allowing comparisons in the performance of the units. </p> <p> When the 0. 5 metre RBC was operated under nitrifying conditions, it was found that the effluent filterable TKN responded positively to influent variations in filterable TKN loading, TKN concentration and hydraulic loading. Transfer f unction noise models were developed which successfully predicted the time varying effluent TKN response. The response in effluent filterable TKN was predicted most precisely by influent TKN loading. Models based on influent TKN concentration and flow were not as precise in predicting effluent response. The effluent response of the 0.5 metre RBC was found to be greater than the response of activated sludge pilot units when operated at similar levels of removal. </p> <p> When the 0. 5 metre RBC was operated in the carbon oxidation 'mode, significant effluent responses were observed for carbon loading and concentration. Little correlation was found between influent flow and effluent carbon concentration. Operating under identical conditions, the 2.0 m RBC showed significant responses to carbon loading, carbon concentration and flow. </p> / Thesis / Master of Engineering (MEngr)

Разработана и исследована методика выбора подрядчика заказчиком или генподрядчиком для строительно-монтажных работ. / The methodology of selecting a contractor by the customer or general contractor for construction and installation works has been developed and investigated.

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future. / Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor.

Digital transformation has become a hot topic both amongst practitioners and researchers. However, a vast majority of industries are struggling with collecting the benefits from digital transformation, and the Swedish earth-moving industry is no exception. Identity is seldomly further explored, although it is often mentioned as a factor to consider in digital transformation. Furthermore, the role of the employees is central, yet often underestimated. Thus, this study revolves around heavy equipment operators and their professional identity in digital transformation. Hence, the purpose of this study is to investigate how the professional identity of the heavy equipment operators affects digital transformation of the earth-moving industry. To fulfill the purpose, this study aims to use a combination of previous theories regarding professional identity. This to explain current and anticipate future supportive and resistive behaviors towards digital transformation. The findings are based on an exploratory case study of heavy equipment operators and an extensive literature review of prior research of professional identity. The findings showcase that heavy equipment operators' professional identity is mainly rooted in their prior socialization and similar values of impacting their surroundings. Furthermore, this study found that concerns of not having the skills required by the changes as a resistive behavior are likely to become more prominent in the future. This is because although digital technologies lower the maneuvering skills, they require other skills. Also, digital technologies are often appreciated although they are often adopted in a reactive way which slows down digital transformation of the earth-moving industry. Furthermore, this study shows that there are multiple aspects of professional identity to consider and provides a comprehensive understanding of the interdependencies amongst the elements in professional identity. / Digital transformation har blivit ett aktuellt ämne både bland företagare och forskare. En stor majoritet av företag och branscher kämpar dock med att framgångsrikt gå igenom en digital transformation, där den svenska maskinentreprenadbranschen inte är ett undantag. Identitet utforskas sällan vidare trots att det ofta nämns som en faktor att beakta vid digital transformation. Samtidigt är individernas roll central i en förändring, men ofta underskattad. Således kretsar denna studie kring maskinförare och deras yrkesidentitet i en digital transformation. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesidentiteten hos maskinförare påverkar den digitala transformationen av maskinentreprenadbranschen. För att uppnå syftet ämnar denna studie till att först kombinera tidigare teorier kring yrkesidentitet till ett ramverk. Därefter använda ramverket till att förklara nuvarande och förutse framtida stödjande och hindrande beteenden mot digital transformation. Resultaten är baserade på en fallstudie av maskinförare och en omfattande litteraturstudie av tidigare forskning om yrkesidentitet. Resultaten visar att maskinförares yrkesidentitet huvudsakligen härstammar från deras tidigare socialisering och att de även har liknande värderingar av att påverka deras omgivning. Denna studie visade att oro för att inte ha de färdigheter som krävs av förändringarna sannolikt kommer bli mer framträdande i framtiden. Detta beror på att även om digital teknik sänker kraven för manövrering så kräver de andra typer av färdigheter. Vidare så uppskattas digital teknik oftast, men de antas på ett reaktivt sätt som saktar ner digital transformation av maskinentreprenadbranschen. Avslutningsvis visar denna studie att det finns flera aspekter av yrkesidentitet att överväga och ger en omfattande förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan elementen i yrkesidentitet.

[pt] O presente trabalho busca analisar a situação regulatória das empresas pri-vadas militares, as PMSCs na sigla em inglês, em sua atuação em conflitos inter-nacionais. O debate sobre as PMSCs ronda em primeiro lugar sobre a diferencia-ção entre essas entidades e mercenários, que são considerados ilegais. Com isso a primeira parte da pesquisa aborda a situação legal das PMSCs e a as diferenças entre elas e o mercenarismo tradicional, concluindo que essas empresas não se encontram em uma zona cinzenta do sistema legal. Em seguida são analisados os sistemas regulatórios que essas empresas estão sujeitas e propostas para coibir violações dos Direitos Humanos em suas operações. São destacados os sistemas de autorregulação e de regulação internacional, que se desdobra de regimes inter-nacionais para o mercenarismo. Tendo em vista o desenvolvimento do mercado para as PMSCs o trabalho propõe uma certificação de direitos humanos no âmbito da autorregulação como a resposta mais adequada para lidar com o dinamismo na indústria atual. / [en] The present work seeks to analyze the regulatory system of private military and security companies, the PMSCs, for their actions in international conflicts. The debate on the PMSCs first deals with the distinction between these entities and mercenaries, which are considered illegal. Thus the first part of the research deals with the legal situation of the PMSCs and the differences between them and traditional mercenaries, concluding that these companies are not in a gray zone of International law. The following are analyzed the regulatory systems that these companies are subject to and proposals to curb human rights violations in their operations. The system of self-regulation is compared to international regime regulations, which are deployed from international regimes for mercenaries. From analyzing the development of the market for PMSCs the work proposes a certification based in human rights to be integrated in self-regulation as the most adequate response to deal with the dynamism in the current industry.

The construction industry faces challenges with efficiency and communication due to the interdependence of stakeholders and the transition between distinct phases of projects. Traditional project delivery methods often result in adversarial relationships, poor communication, higher costs, and schedule overruns. Partnering, introduced in the 1980s, aims to address these issues by promoting cooperative relationships and collaborative project management. However, the concept of partnering lacks a universal definition, making its implementation difficult. This leads to a lack of understanding about the dynamics between various stakeholders beyond just the client and contractor. Current literature mainly focuses on these two parties, neglecting the broader range of stakeholders involved in construction projects and failing to recognize the interdependency of stakeholders in a larger supply chain. To address this gap of partnering relationships, the thesis adopted Eriksson's (2015) theoretical framework, which includes four dimensions—strength, scope, duration, and depth—to identify the obstacles and opportunities that exists in the implementation of partnering. The thesis aims to increase the understanding of clients', main contractors’ and subcontractors’ views on partnering in relation to one another to facilitate the implementation of partnering. The aim of the thesis was achieved by answering the following questions: 1. What are the obstacles and opportunities for implementing project partnering from the perspective of each stakeholder in relation to one another? 2. What do clients, main contractors, and subcontractors respectively require in relation to one another to foster project partnering? Data was collected by conducting semi-structured interviews in collaboration with a company with individuals across the three stakeholder groups: client, main contractor and subcontractors. The results show that while stakeholders have minor differences in defining partnering, they agree on three key factors that influence the implementation: trust, openness and high engagement. Therefore, the main conclusions of the thesis are that in order to facilitate project partnering, stakeholders need to collectively define partnering to unify their understanding and address differing views. Awareness of the benefits can increase openness. Establishing trust and openness early should be done through a mix of formal and informal activities to develop relationships on both a personal and professional level. Initially, both types of activities should be frequent, with informal activities maintained during the production phase while the frequency of formal activities is lowered. Early broad stakeholder involvement ensures shared expectations and vision. The scope should be narrowed from the client side towards the production phase to improve communication. Key subcontractors should coordinate their work with each other from the start, and the client should stay engaged and show their presence during the production phase to promote collaboration. Choosing naturally cooperative individuals who can influence others is essential. Maintaining the partnering attitude throughout the project requires involving the same individuals in all phases. / Byggbranschen står inför utmaningar med effektivitet och kommunikation på grund av beroendeförhållandet mellan aktörer och övergången mellan de olika faserna av projekt. Traditionella projektleveransmetoder resulterar ofta i konfliktfyllda relationer, dålig kommunikation, högre kostnader och förseningar. Samverkan, som introducerades på 1980-talet, syftar till att lösa dessa problem genom att främja samarbetsrelationer och kollaborativ projektledning. Begreppet samverkan saknar dock en universell definition, vilket gör implementeringen svår. Detta leder till bristande förståelse för dynamiken mellan olika aktörer, utöver endast beställaren och huvudentreprenören. Nuvarande litteratur fokuserar mest på dessa två parter och försummar det bredare spektrumet av aktörer som är involverade i byggprojekt. Vidare misslyckas de med att erkänna beroendet mellan aktörer i en större försörjningskedja. Klyftan i litteraturen om samverkans relationer bemöttes genom att anta Erikssons (2015) teoretiska ramverk, som inkluderar fyra dimensioner–intensitet, bredd, varaktighet och djup–för att identifiera hinder och möjligheter vid implementeringen av samverkan. Studien syftar till att öka förståelsen för beställares, huvudentreprenörers och underentreprenörers syn på samverkan i förhållande till varandra för att underlätta implementeringen av samverkan. Syftet med studien uppnåddes genom att besvara följande frågor: 1. Vilka är hindren och möjligheterna för att implementera projektsamverkan ur varje aktörs perspektiv i förhållande till varandra?2. Vad kräver beställare, huvudentreprenörer respektive underentreprenörer i förhållande till varandra för att främja projektsamverkan? Data samlades in genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i samarbete med ett företag med individer från de tre intressentgrupperna: beställare, huvudentreprenör och underentreprenörer. Slutsatserna visar att även om aktörerna har mindre skillnader i hur de definierar samverkan, är de överens om tre nyckelfaktorer som påverkar implementeringen: tillit, öppenhet och högt engagemang.Således visar de huvudsakliga slutsatserna av avhandlingen att för att främja projektsamverkan i byggbranschen krävs det att aktörer gemensamt definierar samverkan för att enas om en förståelse och hantera olika synsätt. Medvetenhet om fördelarna kan öka öppenheten. Att etablera tillit och öppenhet tidigt bör göras genom en blandning av formella och informella aktiviteter för att utveckla relationer både på en professionell och personlig nivå. Inledningsvis bör båda typerna av aktiviteter vara frekventa, med informella aktiviteter bibehållna under produktionsfasen medan frekvensen av formella aktiviteter minskas.  Tidig bred aktör medverkan säkerställer gemensamma förväntningar och vision. Omfattningen bör smalnas av från beställarens sida mot produktionsfasen för att förbättra kommunikationen. Viktiga underentreprenörer bör samordna sitt arbete med varandra från början, och beställaren bör förbli engagerad och visa sin närvaro under produktionsfasen för att främja samarbete. Att välja naturligt samarbetsvilliga individer som kan påverka andra är avgörande. För att bibehålla samverkansattityden genom hela projektet krävs att samma individer är involverade i alla faser.

La sous-traitance est une pratique constante dans le domaine de la construction, en raison de ses atouts économiques et techniques. Par cette pratique, les sous-traitants effectuent des travaux sans être, sur le plan juridique, liés contractuellement au maître de l’ouvrage. Comment assurer le paiement de leurs créances, eu égard au risque de défaillance de l'entrepreneur. Le législateur a prévu un régime légal de protection et la pratique a élaboré des mécanismes. Le régime légal, bien qu’il assure efficacement la protection des créances des sous-traitants, comporte certaines faiblesses dans son application qui peuvent causer des inconvénients aux sous-traitants et au propriétaire. L’assurance de titres et des retenues de fonds par l’institution financière ou le notaire peuvent pallier ces difficultés pour le propriétaire. Les mécanismes de protection élaborés par la pratique, tels que le cautionnement et les garanties monétaires, accroissent la protection des sous-traitants lorsqu’ils sont utilisés parallèlement au régime légal et profitent au propriétaire. / Subcontracting is an established practice in the construction industry, because of its economic and technical strengths. Through this practice, sub-contractors perform work without being contractually bound to the client. How to ensure payment of their claims, given the risk of default by the contractor. The legislature has provided a statutory system of protection and the practice has developed mechanisms. Although the statutory scheme ensures effective protection of subcontractors’ claims, it has certain weaknesses in its application, which may cause inconveniences to the subcontractors and the owner. Title insurance and the withholding of funds by the financial institution or notary can overcome these difficulties for the owner. The protection mechanisms developed through practice, such as bond and currency guarantees, increase the protection of subcontractors when used in conjunction with the statutory scheme and benefits the owner.

Les nouvelles technologies jouent un rôle croissant dans notre société. Le droit s’est interrogé sur la façon de rendre possible l’utilisation du support électronique dans un monde où seule l’utilisation du support papier était possible jusqu’à peu. L’objectif était d’éviter que la loi par son attachement au support papier n’entrave l’utilisation des nouvelles technologies et plus largement le développement des échanges en ligne. Dans ce contexte, la Commission des Nations Unies pour le Développement du Commerce International (CNUDCI) a développé les principes de neutralité technologique et d’équivalence fonctionnelle aux termes desquels les écrits électroniques sont considérés comme équivalents à ceux papiers s’ils sont en mesure d’endosser les mêmes fonctions que ces derniers. Le législateur français, s’inspirant des travaux de la CNUDCI, a modifié sa législation pour permettre la reconnaissance de la valeur juridique des actes passés par voie électronique. La reconnaissance de la valeur juridique des actes conclus par voie électronique laisse cependant subsister certaines questions relatives la protection du consentement de celui qui contracte en ligne. Le législateur français a ainsi élaboré des règles formalistes et dérogatoires au droit commun concernant la conclusion des contrats électroniques pour protéger le consommateur en ligne. / New technologies play a growing role in the modern world. Some concerns have therefore been raised to determine how to enable the legal use of electronic paper where until recently, only paper support had existed. The main role of such concerns was to avoid that the existing regulations might prejudice development of new technologies (and in a broader way, of online exchange) because only paper support was taken into account. In this context, the United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL) has developed the principles of technological neutrality and functional equivalence. Pursuant to those principles, electronic writing is considered as equivalent to paper writing as long as the same functions are maintained. The French legislator has sought inspiration in the works of the UNCITRAL to modify the French regulations regarding electronic support. Despite this recognition, some issues remain pending, especially regarding protection of the consent for the online contractor. In this respect, the French legislator has established formalist rules and rules that constitute exception to ordinary law.