Problemformulering:  Hur påverkas platschefen i sitt arbete i ett byggprojekt utifrån entreprenadformerna total- och generalentreprenad? Hur kan platschefens arbete utformas och avgränsas för att förbättra ledningen av ett byggprojekt utifrån aktuell entreprenadform?   Syfte:                            Syftet med studien är att undersöka hur platschefens arbete påverkas av total- och generalentreprenad och sedan presentera förslag på hur det kan utformas utifrån aktuella entreprenadformer.   Metod:                          Metoden är en kvalitativ analys. Intervjuer är huvudsakliga tillvägagångssättet och sju platschefer och en affärsområdeschef har intervjuats. Litteraturstudier av tidigare examensarbeten och forskningsrapporter samt skrifter och artiklar från branschen har studerats.   Slutsatser:                    Det finns viktigare faktorer för platschefens arbete än själva entreprenadformen i sig. Dessa är bl.a. kvaliteten på handlingarna, projektets storlek, arbetslagets erfarenheter och sammansvetsning, den egna organisationen och tillgängliga stödresurser samt platschefens egna erfarenheter och kunskaper. Entreprenadformen är dock inte utan betydelse. I en totalentreprenad bör platschefen ges möjlighet till att delta i projekteringen för att kunna bidra med sina praktiska byggkunskaper och styra handlingarna mot att bli produktionsvänligare. I en generalentreprenad bör en organisation för hantering av ÄTA-arbeten finnas då det tar mycket tid från platschefen och entreprenören tappar pengar på ÄTA eftersom dem generellt är dåliga på att ta betalt för ÄTA. / Problem:                      How is the job of the site manager effected by the contract forms turnkey and general contract? How can the work of the site manager be designed and defined based on the contract form?   Purpose:                       The purpose of this essay is to study how the site managers’ work is effected by turnkey and general contract and to present suggestions on how the site managers’ work can be designed based on the contract form.   Method:                       The method is qualitative analysis. Interviews are the main approach and seven managers and a business area manager were interviewed. Literature studies of previous theses and research papers as well as publications and articles from the construction industry have been studied.   Conclusion:                  There are more important factors for site managers’ work than the contract form itself. These include the quality of the drawings and documents, the size of the project, the work teams’ experience and how well they function as a team, the organization and the available support resources and the site managers’ own experience and knowledge. The contract form is however not without significance. In a turnkey, the site managers should be given the opportunity to participate in the project design and planning in order to contribute with their practical building skills and guiding documents to be more construction-friendly. In a general contract there should be an organization for the management of CAW because it takes a lot of time from the site manager and entrepreneurs lose money on CAW because contractors generally are bad at charging for CAW.

Syfte:  Produktionsvolymen av KL-trä har de senaste åren ökat i Sverige, vilket ligger till grund för ett ökat kunskapsbehov hos entreprenörer. Ett svenskt entreprenadföretag genomför våren 2021 sitt första projekt med KL-trästomme. Studiens mål är därför att identifiera nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter för ett entreprenadföretags första monteringsprocess i KL-trä. Genom det ska studien bidra till ökade kunskaper för framtida projekt i KL-trä. Metod: Studien är en fallstudie med litteraturstudier, intervjuer och observationer av ett referensprojekt. Litteraturstudier av befintlig forskning ger en förklaringsansats för erhållen empiri från intervjuer och observationer. Erhållen empiri analyseras tematiskt utifrån förklaringsansatsen och studiens frågeställningar. Resultat:  Studien visar främst på sju nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter vilka av studien anses relevanta att beakta vid en monteringsprocess i KL-trä. Dessa punkter är platstillverkade innerväggar, erfarenhetsåterföring, infästning, monteringsledare, personal, projektering och väderskydd. Konsekvenser:  Med hjälp av genomförd studie ska entreprenadföretag vilka genomför sina första totalentreprenader med KL-trästomme kunna ta lärdom från referensprojektets monteringsprocess. Studiens mål är att erhållna erfarenheter ska ge företag bättre förutsättningar inför framtida projekt i KL-trä. Vidare rekommenderas fler studier inom ämnet för ökade kunskaper för entreprenörer kring monteringsprocessen i KL-trä. Begränsningar:  Slutsatser och resultat rör främst totalentreprenörer vid byggnation av KL-trästomme liknande studiens referensprojekt. Eftersom studien endast rör ett referensprojekt med åtta respondenter anses resultatet inte generaliserbart. I syfte att åstadkomma ett generaliserbart resultat bör fler liknande studier i samarbete med andra företag genomföras. / Purpose:  Sweden’s production of cross laminated timber (CLT) has increased over the recent years which creates a demand of knowledge for contractors. A Swedish contactor implement their first project with a CLT-frame the spring of 2021. This study strives to identify key factors and improvements for a contractors first mounting process with CLT. Through this strives the study to contribute to increased knowledge for future projects with CLT. Method:  The study is a case-study with interviews and observations of a reference project. Document studies of existing science provides an explanatory approach for collected empirical data from interviews and observations. Collected empirical data is thematical analyzed based on the explanatory approach and the studies issues. Findings:  This study concludes mainly seven key factors and improvements who is considered relevant when implementing a mounting process with CLT. These findings are on-site manufactured indoor walls, experience feedback, fastener, mounting conductor, staff, design, and weather protection. Implications:  With this study, contractors who implement their first design and& build contracts with a CLT-frame could learn from the mounting process of the reference project. The aim of this study is that gained experiences provides contractors better prerequisites before future CLT-projects. Complementary studies regarding the subject are recommended for contractors increased knowledge of the mounting process with CLT. Limitations:  Conclusions and results from this study mainly concerns design and& build contractors mounting a CLT-frame similar with the reference project. Since the study solely concern one reference project with eight respondents, the result is not considered generalizable. To gain a generalizable result, more studies similar with this and in corporation with other companies could be done.

Extensive construction projects are often complicated and unique. It is, therefore, essential that the right competence participate to ensure all steps in the construction process are done the right way. This competence is often not sufficient for the participants who are interested in the construction of the building. Both the contractor and the developer, therefore, need to hire external consultants, who specialize in the area where additional knowledge is needed. Thus, the consultants' work in the construction industry fulfills an important function during the construction process. Therefore, it is in high interest, to ensure that the right consultant is chosen for the right assignment. This bachelor thesis only takes into account the relationship between entrepreneurs and consultants. The construction industry is, in many cases, traditional, and contractors often choose to hire consultants they have been happy with from previous projects, even though, they may not be the optimal choice for a project. This can mean, the contractor, who chooses to go the safe route miss out on innovative solutions other consultants may bring to the table, which results in slow industry development. The purpose of this thesis is to investigate how less established consulting companies, only with experience from public procurement, should proceed to become more sought after among contractors for private construction projects. To achieve a clearer picture of the situation, the advantages and disadvantages are compared with public and private procurement, respectively. It is further investigated what entrepreneurs want consultants to focus on for optimal collaborations. The results are based on interviews with respondents whose roles involve consulting purchases among the largest construction contractors in Sweden. The interviews were conducted with a total of nine respondents. The results from the interview study show that contractors see some recurring problems among consulting procurement. The contractors mainly wish the consultants could keep schedules better and be more controllable to reach the goal faster, which is often challenging to put concretely. The entrepreneurs' recommendations to smaller consulting firms were to focus on the skills they are best at and to present their organization and previous references in a professional way, whether they are from public or private assignments.

Eftersom samhället ständigt utvecklas och det ställs allt högre krav på snabba lösningar och metoder måste byggbranschen möta detta behov och tänka från ett nytt perspektiv. I denna rapport har vi studerat de mest använda kontraktsformer totalentreprenad, utförandentreprenad och samverkansentreprenad. Samverkansentreprenad är en kontraktsform som inte är lika mycket beprövad som utförandeentreprenad och totalentreprenad. Det finns flera benämningar för samverkansentreprenad såsom partnering och tidig entreprenörmedverkan men dem är alla lika i hur beställaren jobbar med entreprenörer. I stora bygg och anläggningsprojekt med högteknisk komplexitet krävs det hög kompetens inom projektering. Dessa stora och komplexa projekt kan ibland vara problematiska då entreprenören i vissa fall inte har tillräckligt med teknisk kompetens vilket gör att det ofta uppstår stora förluster då ändring, tillägg och avgående arbeten samt andra oväntade händelser uppstår. Detta har fått många att tro på tidig entreprenörsinvolvering som lösningen av detta problem då beställaren kan dra nytta av entreprenörens erfarenheter. Därav syftet i rapporten har varit att undersöka möjligheten att höja effektiviteten samt förbättra ekonomin på ett bygg-och anläggningsprojekt med hjälp av samverkansentreprenad. Detta har gjorts genom litteraturstudier, intervjuer och möten med handledare på Trafikverket vid flertal tillfällen. Det som framkommit av studien om tidig samverkansentreprenad är att projekteringsprocessen blir väldigt lång men uppstarten av projekten blir effektiva. Däremot behöver modellen utvecklas mycket för att uppnå de resultat som efterfrågas. Det största problemet med tidig entreprenörmedverkan är att gemensamt komma överens om ett pris. / Because the society constantly is evolving and higher demand is made on fast solutions and methods therefore the building branch have to adapt and meet these needs and think from a new perspective. In this report we have studied the most common contract forms design plant and turnkey and Collaboration construction. Collaboration construction is a contract form that is not as proven like design plant and turnkey. There are several denominations for Collaboration construction such as partnering and early contractor involvement, they are all equal on how the purchaser is working with the contractor. In big construction and plant projects with high technical complexity it requires high competence in projection. These big projects can sometimes be problematic because the contractor has insufficient technical competence which causes big losses because of changes, additions and outgoing works and also other unexpected events. This has led many to believe that early contractor involvement could be the solutions to this problem since the purchaser could benefit from the contractor’s experience. Therefore, the purpose has been to investigate the opportunities to increase efficiency and improve the economy on a construction/plant project using interaction construction. This has been done through literature studies, interviews and meetings with our supervisor on Trafikverket at several occasions. The conclusion of this report is that early contractor involvement makes the design process very long, but the start-up of the projects become effective. However, this model needs to be developed to achieve the results requested. The biggest problem with early contractor involvement is to jointly agree on a price.

The thesis is focused on the determination of fees for banking services and their proportion of the total cost of realization work. The theoretical part is zoomed in terms of supplier orders from the search for a recording contract for work that is described in detail. Furthermore, have been clarified the methods of determining bid price of construction, as construction is financed. The following is analysis of banking products that relate to construction contracts, what is their purpose, what is their price. The practical part is focused on the financial costs of several construction companies and their analysis. The last is a specific contract, which is described from the point of view gradually accruing costs.

I denna studie utreds definitionen av samverkan, vad det egentligen innebär och hur detupphandlas, samt vilka för- och nackdelar som finns med samarbetsformen. Äveninvolveringen av strategiskt viktiga underentreprenörernas har studerats. För att undersökadetta har både en litteraturstudie och en kvalitativ intervjustudie utförts.Studiens utgångspunkt är upplevelsen och erfarenheten av att arbeta med samverkan och föratt få ett så brett perspektiv som möjligt intervjuades beställare, huvudentreprenör ochunderentreprenör.Litteraturstudien ger en överblick av byggbranschens problem som bland annat innefattarbristfällig projektering, otillräcklig kompetens och tidsbrist. I denna rapport beskrivs hursamverkansentreprenad växt fram som en motreaktion till dessa problem. Det redogörs ävenför vad som kännetecknar en lyckad samverkan och när det är som mest lämpat att använda.Resultatet visar att definitionen av samverkan är projektspecifikt och det är beställarensengagemang som är avgörande för att samverkan faktiskt genomsyrar projektet. Vidare visarstudien att upphandlingen till stor del sker på mjuka parametrar och att lagen om offentligupphandling, LOU, inte egentligen är något hinder.Sammanfattningsvis är det av stor vikt att en samverkansentreprenad består av gemensammamål, förtroende och transparens för att lyckas. / In this study, the definition of partnering is looked into, what it actually means and how it isprocured, as well as the advantages and disadvantages of partnering. The involvement ofstrategically important subcontractors has also been studied. To examine this, both a literaturereview and a qualitative interview study have been conducted.The starting point of this study is the experience of working with partnering, and to gain asbroad a perspective as possible, clients, main contractor, and subcontractor were interviewed.The literature study gives an overview of the construction industry's problems, includinginadequate planning, insufficient competence, and time constraints. This report describes howpartnering has emerged as a reaction to these problems. It also explains the characteristics ofsuccessful partnering and when it is most suited.The results show that the definition of partnering is project-specific, and it is the involvementof the client that is crucial for partnering to permeate the project. Furthermore, the studyshows that procurement largely relies on soft parameters and that the Public Procurement Actis not actually an obstacle.In summary, it is crucial for partnering to consist of shared goals, trust, and transparency inorder to succeed.

I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin. / To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.

I byggsektorn genomförs just nu stora framsteg gällande logistik och externa stödfunktioner. Senaste åren har stort fokus lagts på bygglogistik och många av de större byggföretagen har internt börjat ta fram logistikverktyg i ett sätt att systematisera sin logistikhantering. Det här examensarbetet syftar därför till att undersöka möjligheterna med en intern logistiklösning, och hur entreprenören kan utöka användningsområdet för en sådan lösning. Examensarbetet har vidare tittat på tredjepartslogistik (TPL), om det går att systematiskt definiera olika typer av TPL samt vilka behov en entreprenör har av en sådan lösning. Den interna logistiklösningen är väl förankrad och omtyckt på NCC - dess ytterligare utvecklingspotential är således stor. Den interna logistiklösningen skulle kunna utnyttjas vid externa mellanlager, där mellanlagret skulle kunna representeras av en materialzon. I TPL-lösningar där flera entreprenörer arbetar under gemensam logistiker är den interna logistiklösningen mer svårapplicerad då gemensam logistikplan gäller, och då ofta med tillhörande verktyg. Gällande systematisering av TPL-lösningar har det framkommit att man kan dela in lösningarna efter fyra teoretiska typer. Det har konstaterats att de TPL-lösningar som NCC använder sig av kan kategoriseras enligt någon av dessa fyra typer. Beroende på omfattningen av den tjänst som logistikern tillhandahåller blir upplägget från NCCs perspektiv olika. En kategorisering av lösningarna bidrar således till ett standardiserat tillvägagångssätt för NCCs logistikhantering.  Entreprenörens behov av en TPL-lösning har visat sig vara relativt okomplicerat formulerade, men svårare att faktiskt tillämpa. Det entreprenören behöver ha ut av en TPL-lösning är en flexibel plan som kan revideras under projektets gång. Det krävs även att TPL-lösningen har kapacitet att hantera materialflödet under hela projektet, vilket varierar stort under projektets gång. Bygglogistik är som ovan nämnt ett aktuellt ämne och en av de främsta anledningarna är den förbättrade arbetsmiljön som visat sig tillkomma vid en genomtänkt logistikplan. Genom att ha en strukturerad och ordningsam arbetsplats förbättras arbetsmiljön för samtliga projektdeltagare. Att väl utförd bygglogistik kan bidra till förhöjd arbetsmiljö skapar en potentiell konkurrensfördel då säkerhet många gånger är A och O i byggbranschen. / A lot of progress is today made in the Construction Industry regarding logistics and external support functions. A large focus has the last year been put on building logistics and a lot of the larger Contractors has internally developed logistic tools as a measure to systematize their logistics process. This master thesis therefore aims to reflect over the possibilities with such an internal logistic tool, and how the field of application can augment. The master thesis has further investigated third party logistics (TPL) and if it is possible to systematize different types of TPL-solutions and what the entrepreneurs needs are of a solution as such.  It has been found that the internal logistic solution can be used further by adding external stores as material zones. The internal logistic solution is well anchored and appreciated at NCC – its’ development potential therefor big. In TPL-solutions where more than one contractor is working with a common logistician, it has shown that the internal logistic solution is more difficulty applied due to the common layout of the logistics, with the belonging logistic tools.  Regarding systematization of TPL-solutions, some categorization can be made. It has also shown that NCC internally uses several of these types. Depending on the extent of the service the logistician provides, the setup for NCC is different and a categorization contributes to a standardized approach for NCCs own logistic management.  The contractors needs in a TPL-solution has shown to be rather uncomplicated to phrase, but more difficult to actually apply. What the contractor needs of a TPL-solution is a flexible plan that can be modified during the project. It is also a demand that the TPL-solution has the capacity of managing the flow of material throughout the entire project, which may vary greatly during the project.  Building logistics is as mentioned above a very current and up-to-date topic, and one of the premier reasons is the improved work environment that has shown to be a result of a carefully prepared layout of the logistic. By having a structured and orderly project site, the work environment is improved for all project members. That a well conducted logistic layout can contribute to improved work environment creates a big competitive advantage since safety many times is vital in the construction industry.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.