Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien: Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal? Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte? De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis uppleverintervjupersonerna att samtal som inkräktar på den personliga sfären är svårast. Exempelvis missbruksproblematik, dålig hygien och sjukdom är svåra samtalsämnen. Samtliga chefer och personalansvariga betonar vikten av förberedelser innan de påbörjar samtalen. Sammanfattningsvis ser intervjupersonerna arbetet mer som en yrkesroll och med hjälp av fakta känner de sig säkrare i delgivningen av svåra besked. Empati anses betydande för samtalets utgång. Vardagliga samtalsämnen som upplevs lätta kan visa sig svåra, eftersom de blir oförberedda inför situationen, vilket kan skapa svårigheter. / The study aims to shed light on how managers and human resources managers in different organizations experiencing difficult conversations in work-related situations. We wish to complement previous research in the area difficult conversation with a wider social psychological approach as analysis tools. Using qualitative methods in form of seven semi-structured interviews, we reach an understanding of how managers and human resource managers are experiencing difficult conversations in work-related situations. The questions we answer in this study are: How do managers and human resources managers in different organizations experience difficult conversations? Which aspects of the conversation contribute the experience of a conversation as difficult or not? The conclusions to be drawn from this study are that the interviewed managers and human resource managers believe that difficult conversations exist at work. In conclusion, the respondents perceive the conversations as intrusive of the personal sphere are the most difficult. For example, substance abuse problems, poor hygiene and diseases are difficult topics. All managers and human resource managers stress the importance of preparation before conversations. In summary, the respondents work more as a professional role and using the facts, then they feel safer in the service of non positive news. Empathy is considered important for the conversations. Everyday topics that are perceived ease, may prove difficult because they are unprepared for the situation, which can create difficulties.

This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

Ce mémoire présente une étude sur le processus du co-design dans le contexte d’un projet d’architecture d’intérieur mené avec des acteurs multidisciplinaires. Nous nous sommes intéressés principalement sur la méthode de participation des acteurs lors du déroulement du processus. Le but de cette recherche est de mieux comprendre les rôles des différents intervenants en co-conception selon leurs disciplines et en contexte des différents outils représentationnels utilisés. Le projet du réaménagement de la bibliothèque HEC Montréal a été utilisé pour cette étude où trois groupes de participants multidisciplinaires, composés d'architectes, professeurs, bibliothécaires, professionnels, gestionnaires, étudiants et designers, on été mobilisés. Nous avons effectué l’observation de ces trois groupes lors de l’idéation, où les conversations, les comportements et les activités des participants ont été observés et analysés. Les résultats suggèrent une différence importante entre les rôles des participants multidisciplinaires en fonction de l’utilisation des outils représentationnels traditionnels et numériques. Nous avons trouvé que la multidisciplinarité est principalement plus importante dans les premières phases des conversations de design, et que les phases les plus avancées davantage font plus appel aux connaissances des disciplines en question. À travers les différents rôles des participants, les résultats proposent aussi l’apparition de deux types de hiérarchie communicationnelle et créative. À partir de ces résultats, cette étude apporte de nouvelles pistes de recherche qui pourront bonifier davantage l'approche du co-design en architecture d’intérieur et en design en général. / This paper presents a study on the co-design process in the context of an interior design project with multidisciplinary stakeholders. We focused mainly on the method of participation of stakeholders in the process flow. The purpose of this research is to better understand the roles of different stakeholders in co-design according to their disciplines and in context of different representational tools. The project of the redevelopment of the library HEC Montreal was used for this study where three multidisciplinary groups of participants were mobilized composed of architects, teachers, librarians, professionals, managers, students and designers. We conducted the observation of these three groups during the ideation, where conversations, behaviours and activities of the participants were observed and analyzed. The results suggest a significant difference between the muldisciplinary participants roles based on the use of representational tools, the involvement of the multidisciplinary nature mainly in the earlier phases of collaborative ideation; two types of hierarchies (communicational and creative) emerged from the different roles of the participants. From these results, this study may provide new avenues of research that could further enhance the approach of co-design.

Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse av elevernas upplevelser av att delta imatematiska samtal i helklass. Arbetet tar avstamp i följande frågeställningar: Vad för slags deltagarmönster framträder i helklassamtal? Och Hur upplever elever delaktighet i matematiska samtal i helklass och vilka faktorer gör att delaktigheten upplevs så? Den metod som använts för att besvara syftet är semistrukturerad intervju samt observation. Studien genomfördes på en grundskola i tre olika klasser, samtliga i årskurs två. För att få en djupare förståelse av elevernas upplevelser valde vi att observera de klassrum som eleverna befann sig i under matematiklektionerna. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de vårt ramverk vi utgått från är utforskande samtal. Studiens mest framträdande resultat visar att eleverna upplevde sitt deltagande som osäkert i matematiksamtal. De ville inte dela med sig av svar de var osäkra på samt tyckte att det var jobbigt att svara fel. Ett annat framträdande resultat var att två av eleverna upplevde praktiken som trygg. De hade inga problem med att dela med sig av svar de inte var säkra på och ansåg att de alltid hann tänka klart när läraren ställt en fråga. Faktorer som bidrog till elevernas upplevelser handlar om de frågor läraren ställer, att läraren endast väljer elever som räcker upp handen samt den korta betänketid som eleverna gavs. / The study aims to contribute an increased understanding of students´ experiences ofparticipating in mathematical whole-class conversations. The work is based on the following questions: What kind of participant pattern emerges in whole-class conversations? And How do students experience participation in mathematical whole-class conversations and what factors contribute? The method we used was semi-structured interviews with the students and observations during lessons in mathematics. The study was conducted at an elementary school in three different classes, all in grade two. To gain a deeper understanding of the students´ experience, we chose to study the environment they stayed in to relate their answers to the practice. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and the framework we used is exploratory conversations. The study's most prominent results show that students experienced their participation as insecure in mathematics conversations. They did not want  to share answers they were unsure of and thought it was hard to answer incorrectly. Another result shows that two of the students experienced their participation as safe. They had no problem sharing answers they were not sure about and felt that they always had time to think when the teacher asked a question. Factors that contributed to the students' experiences are about the questions the teacher asks, focus on the right answer, that the teacher only chooses students who raise their hand, and the short reflection time that the students were given.

The study aimed to analyze females and males in mixed-sex conversations and same-sex conversations using cooperative speech, competitive speech, interruptions, and similarities and differences in their communication styles in the Tv series modern family. Men and women are said to use different speech styles regarding cooperative, competitive, and interruptions. I used three conversations taken from Season 1 Episode 24, Family Portrait, for mixed-sex conversations in my analysis. I also used three same-sex discussions taken from Season 3, Episode 5, Hit and Run, and Season 1, Episode 11, Up all night. The result shows similarities in both same-sex and mixed-sex conversations regarding women’s use of cooperative speech styles and men’s use of competitive speech styles and interruptions. However, my study found differences regarding women in mixed-sex and Same-sex conversations when it comes to interruptions. Women interrupt in mixed-sex discussions and not in same-sex discussions. Therefore, my analysis of the series modern family is in line with previous research on gender and language.

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.

Studien tar utgangspunkt i et metodeutviklingsprosjekt ved et barnevernkontor i Oslo, kalt ”DuKanJo” – et forsøk på å anvende eksternaliserende samtaler som en form for empowermentstrategi allerede i undersøkelsesfasen i en barnevernsak. I alt fire familier ble invitert til å delta i såkalte ettersamtaler – en form for evaluering av et empowermentprosjekt – samtaler som også utgjorde de primære forskningsdata i studien. Studien bruker en narrativ tilnærming både som forskningsmetode og som metodisk tilnærming i ettersamtalene og kan derfor betraktes som både en evaluering av en empowermentsrategi og som et forskningsprosjekt. Hensikten med studien er å belyse om hvorvidt en narrativ metodikk i undersøkelsessaker kan bidra til å flytte fokuset i barnevernssaker fra problemorientering til ressursorientering. Studien søker også å svare på om det er mulig for barnevernet - med et så klart definert kontrollmandat -, å gjøre bruk av en ressursorientert tilnærming for å fremme familienes salutogene krefter og mestringsstrategier. Studien bekrefter at en slik tilnærming er mulig, men at det fortsatt finnes faglige og etiske dilemmaer knyttet til en slik tilnærming. / The study is a result of, and an ambition of, using a narrative approach as an empowerment strategy at a child protection office in Oslo. Externalising conversations is the main method in the strategy, in order to implement this kind of narrative orientation, at an early stage in the co-operation between the family and the social workers. Four families were invited to an interview, which also was designed as an evaluation dialog of the empowerment process, which they have been attending to during the project. The data from the interviews was then examined by a narrative research method. The main purpose of the study is to confirm that a salutogenic approach is a useful orientation for social workers in their attempt to invite families into a more formal partnership at an early stage in the investigation process. The study confirms the advantages of the orientation, but also that there still is some methodological and ethical dilemmas related to this orientation. / <p>ISBN 91-7997-142-3</p>

Adolescents are coming to high school counselors to talk about sexuality for various reasons and the purpose of this study is to gain an enhanced understanding of how adolescents in high school talk regarding sexuality and LGBTQ. The empirical material is assembled on eight narrative interviews with high school counselors. The school counselors have through their experiences in meeting adolescents, submitted stories about the adolescents´ conversations regarding sexuality to us. The empirical data were analyzed by a standard critical perspective and with the help of heteronormativity it made norms about what is normal and abnormal visible and problematized. The result demonstrates that adolescents are influenced by norms of society, the media, family and friends. The main discussion areas of sexuality and LGBTQ, as seen in this study, are the media, social context plus norms and values. Adolescents express themselves in various ways and they are generally described as up-front, in case of discussing sexuality. To get a deeper insight into the empirical material we have used a narrative analysis that contributed reconstructions based on specific themes of the school counselors stories. The study's main findings is that adolescents surroundings, self-identity and self-esteem are the underlying factors of why adolescents talk with school counselors about sexuality. These three factors influence how adolescents talk about sexuality and what the conversations with the school counselors contains. / Ungdomar vänder sig till gymnasiekuratorn av olika anledningar för att prata om sexualitet och studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur gymnasieungdomar samtalar om sexualitet och HBTQ med kuratorer. Det empiriska materialet grundar sig på åtta narrativa intervjuer med gymnasiekuratorer. Kuratorerna har genom sina erfarenheter av att möta ungdomar, berättat för oss om ungdomars samtal gällande sexualitet. Empirin har analyserats genom ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av heteronormativitet har vi synliggjort och problematiserat normer om vad som anses normalt och avvikande. Resultatet visar att ungdomar påverkas av normer från samhället, media, familj och vänner. De främsta samtalsområdena inom sexualitet och HBTQ är media, social kontext och normer samt värderingar. Ungdomar uttrycker sig på olika sätt vid samtalen och de är överlag öppna kring att samtala om sexualitet. För att få en fördjupad insikt i det empiriska materialet har vi använt en narrativ analys som bidragit till rekonstruktioner av kuratorernas berättelser utifrån särskilda teman. Studiens viktigaste resultat är att ungdomars omgivning, självidentitet och självkänsla är bakomliggande faktorer till varför ungdomar samtalar med gymnasiekuratorer om sexualitet. Dessa tre faktorer påverkar hur ungdomar pratar om sexualitet och vad samtalen med kuratorn handlar om.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.