• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 121
  • 3
  • Tagged with
  • 124
  • 124
  • 124
  • 67
  • 41
  • 35
  • 35
  • 35
  • 27
  • 25
  • 18
  • 16
  • 16
  • 15
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Att stå stadigt när det stormar : En enkätstudie om första linjens chefers utmaningar och framgångsfaktorer i stresshantering under covid-19-pandemin / To ride out the storm : A survey study on the challenges and success factors of firstline managers in stress management during the covid-19-pandemic

Isaeva, Malika, Saalo, Hilma January 2023 (has links)
Första linjens chefer har stora krav på sig, både från överordnade och anställda. Under covid-19-pandemin blev arbetsbelastningen extrem för många linjechefer inom äldreomsorgen i Sverige. Höga sjukantal, utsatta äldre, många nya arbetsuppgifter, ständigt förändrade rutiner och riktlinjer skapade stor stress. Denna studie syftar till att undersöka stresshanteringen för enhetschefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i en större kommun i norra Sverige samt om man kan förbättra befintliga rutiner för stresshantering. Datainsamlingen gjordes via enkäter till enhetscheferna. Resultatet från studien visade att många chefer upplevt stress i relation till sitt arbete under pandemin. Det visade också att man känt sig överväldigad av sin arbetsbelastning, inte haft tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter samt att man inte kunnat ta pauser eller återhämta sig på sitt arbete / First-line managers have high demands on them, both from superiors and employees. During the COVID19 pandemic, the workload became extreme for many line managers in elderly care in Sweden. High sickness rates, vulnerable elderly, many new tasks, constantly changing routines and guidelines created great stress. This study aims to investigate the stress management of unit managers in specialized housing in elderly care in a large municipality in northern Sweden and whether existing routines for stress management can be improved. Data collection was done through questionnaires to the unit managers. The results of the study showed that many managers experienced stress in relation to their work during the pandemic. It also showed that they felt overwhelmed by their workload, not having enough time for their tasks and not being able to take breaks or recover at work.
12

Frontlinjesjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress under första vågen av COVID-19 pandemin : En litteraturstudie

Zhang, Xiaoyan January 2023 (has links)
Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.
13

Covid-19's inverkan på restauranger : En kvalitativ studie om vilken roll Covid-19 pandemin haft på restaurangernas kommunikationsstrategier och krishantering

Elbayrouti, Feryal, Stenmark, Emma January 2022 (has links)
Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.
14

Hur påverkar katastrofer och kriser våld i nära relation? : En kvalitativ intervjustudie om socialsekreterares upplevelser under Covid-19 pandemin. / How do disasters andcrises affect domestic violence? : A qualitative interview study concerning social workers' experiences during the Covid-19 pandemic.

Börjegren Hedman, Sandra, Kjellgren, Maja January 2020 (has links)
Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som ständigt återkommer i samhällsdebatter och inom forskning. I och med Covid-19 pandemins utbrott har flertalet länder världen över rapporterat om en snabb ökning av våld i nära relation varpå denna studie syftar till att undersöka om Sverige följer samma trend. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation under rådande Covid-19 pandemi samt hur pandemin påverkar utförandet av arbetet med våld i nära relation. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där empirin samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika kommuner, två från barn- och ungdomsenheten respektive tre från vuxenenheter. Intervjuer har analyserats genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys som mynnade ut i fyra olika teman. Resultatet visar att nya riktlinjer relaterade till Covid-19 pandemin inneburit stora förändringar i socialsekreterarnas arbetssätt i form av minskning av fysiska möten och ökat hemarbete vilket medfört begränsningar i klientkontakter. Studien kan dock inte fastslå något samband mellan ökat våld i nära relation och pandemin. Vi diskuterar bakomliggande orsaker till varför Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Flertalet forskare menar att lockdowns bidrar till betydande negativa effekter vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Enligt vanmaktsteori kan sådan påverkan bidra till ett ökat våld pågrund av avsaknad av kontroll. Ytterligare möjliga förklaringar är att våldet ännu inte blivit synligt då pandemin fortfarande är pågående samt att ökningar som skett under Covid-19 pandemin tillskrivs andra orsaker. Slutsatsen i studien är att Covid-19 pandemin inneburit begränsningar för socialsekreterares arbete med våld i nära relation samt att en påverkan av våld i nära relation på grund av Covid-19 pandemin inte går att fastslå i dagsläget.
15

Självledarskap vid digitaliseringsförändringar : En kvalitativ studie inom revisionsbranschen

Bjärehäll, Evelina, Johansson, Sara January 2021 (has links)
The world is getting more and more digitalized, and the progress has been further accelerated by the Covid-19 pandemic. In March 2020, the Public Health Agency of Sweden encouraged everyone that could to work from home. The auditing industry is one of the affected industries due to the Covid-19 pandemic, and the risk of an impaired quality in the audit was high. One thing that increases in importance when working from home is self-leadership since the individual is getting a greater responsibility to plan their workday.  The purpose of this study is to describe how self-leadership strategies are used by auditors to handle digitalization changes, and to develop a framework. The purpose will be answered by the following research question:  How are self-leadership strategies used by auditors to handle digitalization changes?  The method used in this study is a qualitative case study where each respondent forms an individual case. The empirical material has been collected by semi-structured interviews with six respondents. After the interviews, the empirical material has been analyzed by a thematic analysis.  This study shows that self-leadership strategies are generally used by the auditors, and the most used behavior-focused strategies are self-goal-setting, self-rewarding, positive cues, and negative cues. Within the thought-focused strategies, the most commonly used are self-talk, belief and assumptions, and change of thought patterns. From the natural rewarding strategies, the most common are natural rewards, and only one respondent uses focus on positive aspects. The study shows that some of the strategies are used by the auditors independent of digitalization changes or changes due to the Covid-19 pandemic. Self-leadership strategies used to handle digitalization changes are foremost the thought-focused strategies and, to a certain extent, positive cues, negative cues, and natural rewards. The authors of this study have also found empirical support for the usage of other strategies that the respondents are using to handle digitalization changes and changes in the workplace due to the Covid-19 pandemic. The contribution of this study to the self-leadership research is hence the two new self-leadership strategies of focus together with recovery and relaxation. / Världen blir hela tiden mer digitaliserad och något som påskyndat denna utveckling ytterligare är Covid-19-pandemin. I mars 2020 uppmanade Folkhälsomyndigheten att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det. En bransch som påverkades av detta är revisionsbranschen och det fanns en risk att revisionens kvalité skulle försämras. Självledarskap får en större betydelse vid hemarbete eftersom individen får ökat ansvar för att planera sitt arbete och arbetsuppgifter då.  Syftet med denna studie är beskriva hur självledarskapsstrategier används av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar samt att utveckla ett ramverk, vilket besvaras med hjälp av frågeställningen som är:  Hur används självledarskapsstrategier av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar?  Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där varje respondent utgör ett enskilt fall. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som sedan har analyserat genom en tematisk analys.  Studien visar på att självledarskapsstrategier används generellt i en revisors arbete men de som används mest under de beteendemässiga strategierna är självmålsättning, självbelöning samt positiv och negativ signalering. Inom de tankemässiga används självprat, tro och antagande samt att ändra tankemönster. Av de naturliga belöningsstrategierna används främst naturligt belönande uppgifter men endast en av respondenterna använder sig av fokusering på positiva aspekter. Studien visar således på att vissa av strategierna används av revisorerna oberoende av digitaliseringsförändringar eller förändringar till följd av Covid-19-pandemin. De strategier som vidare använts av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar är de tankemässiga strategierna samt i viss utsträckning signalering och naturliga belöningar. Författarna till studien har även hittat underlag för att andra strategier används av revisorer i syfte att hantera digitaliseringsförändringar och hemarbete till följd av Covid-19-pandemin. Dessa två strategier är studiens bidrag till självledarskapsforskningen och benämns av författarna som fokus samt återhämtning och avkoppling.
16

Inskolnings- och uppflyttningsrutinernas förändringar i skuggan av Covid-19 pandemin : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares hantering av inskolningar och uppflyttningar under pandemin / Changes in the introduction routines and grade promotions during the Covid-19 pandemic : A qualitative interview study of preschool teachers´ handling of introductions and grade promotions during the pandemic

Eborn, Helena, Bengtsson, Felizia January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att få en överskådlig bild om hur fyra skånska förskolor och deras inskolnings- och uppflyttningsrutiner har fungerat innan- och under Covid-19 pandemin samt hur de tänker att inskolningen och uppflyttningen kommer se ut efter pandemin. Studien har analyserats utifrån anknytningsteorin som John Bowlby tagit fram samt analyserats med hjälp av tidigare forskning.  Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I empirin har sju pedagoger i fyra skånska kommuner och dess förskolor synliggjort deras inskolnings- och uppflyttningsrutiner. I diskussionsdelen tas synen på huruvida man ska ha en eller flera anknytningspersoner i början av inskolningsperioden i förskolan. En reflektion som tas upp i diskussionen är att vi har fått syn på att inskolning tar en större plats i vår empiri än uppflyttning. Vidare diskuteras de olika inskolningsmetoderna som förskolorna använder sig av, förändringar som skett under pandemin, anknytningshierarkin samt den trygga hamnen som barnen behöver. Slutsatsen är att det har skett förändringar i förskolans inskolningsrutiner men inte i förskolans uppflyttningsrutiner med pandemin som påverkan, och att de har hanterat den nya situationen på olika sätt.
17

Distriktssköterskors erfarenheter av hur arbetet inom barnhälsovård påverkades under Covid-19 pandemin / District nurses' experiences of how work in child health care was affected during the Covid-19 pandemic

Roohullahi, Anahita, Ulander, Kristina January 2021 (has links)
Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.
18

Arbetstagares upplevelse av work-life balance i samband med återgången till arbetsplatsen efter pandemin

Edholm, Daniella, Roosmark, Maria January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv
19

Fysisk aktivitet hos ungdomar : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet samt hur deras fysiska aktivitet påverkades av coronapandemin

Odenlid, Magnus January 2022 (has links)
Physical inactivity is increasingly prevalent in today's society, and among adolescents for example, there has been a consistent downwards spiral in physical activity in recent decades. Despite the fact that it is well known that physical activity has several health benefits, physical inactivity is becoming increasingly common among adolescents in Sweden. The aim of the study is to investigate how to increase the physical activity among adolescents and how they have been affected by the Covid-19-pandemic.   The study used a qualitative approach and, through purposive sampling, five adolescents were interviewed in order to explore their perceptions regarding their physical activity and how they experienced their physical activity during the Covid-19-pandemic. The collected data got analyzed by using a transcription and then using a manifest analysis.   The results suggest that there are various factors that can promote adolescents physical activity, such as accessibility to outdoor gyms and motivation for physical activity. The results also indicate that there are various factors that have counteracted the participants physical activity such as the Covid-19 pandemic through restrictions on gyms and lack of motivation. The conclusions are that there are various factors that can promote and counteract adolescents physical activity such as motivation for physical activity that could be related to the social relationships. But social relationships declined during the Covid-19 pandemic, which reduced motivation.
20

Introduktion av nyanställda vikarier på särskilda boenden : En kvalitativ studie av covid-19-pandemins påverkan på introduktionen / Introduction of newly hired substitues in nursing homes : A qualitative study of the impact of the covid-19-pandemic on introduction

Brodin, Ronja, Johansson, Lisa, Saalo, Hilma January 2022 (has links)
Arbetsplatsintroduktionen syftar till att introducera arbetsplatsen för den nyanställde och informera om exempelvis rutiner och arbetsuppgifter. Genom att använda en genomarbetad och rutinmässig introduktion kan man bidra till en ökad känsla av trygghet och förståelse hos den nya medarbetaren. Personalen är den främsta resursen för att bibehålla tryggheten för vårdtagarna och kvalitet på vårdinsatserna, vilket uppmärksammar vikten av att använda sig av en gynnsam och effektiv arbetsplatsintroduktion. Covid-19-pandemin har inneburit en kris för en stor del av Sveriges sociala verksamheter, inte minst för äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka nuvarande introduktion för vikarier på särskilda boenden och hur inskolningen under covid-19-pandemin upplevts genom att besvara frågeställningarna; ’hur är den allmänna introduktionsplanen utformad för verksamheterna?’, ’hur upplever nya medarbetare introduktionsperioden?’ samt ’hur upplever enhetschefer och vikarier covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsintroduktionen?’. Metodtriangulering används i undersökningen i form av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen skedde via enkäter och telefonintervjuer från vikarier och enhetschefer på särskilda boenden. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorierna socialisation och psykologiskt kontrakt. Socialisation innebär en process där individen lär sig, ofta omedvetet, hur den ska fungera i ett sammanhang. Psykologiskt kontrakt avser sociala villkor mellan chef, kollegor och individen. Studiens resultat pekar på att det råder tidspress på särskilda boenden, ekonomiska begräsningar och bristfälliga organisatoriska förutsättningar för enhetscheferna. Det framkom även att vikarier vill ha en given handledare samt fler dagar i introduktion för att känna sig trygg i sina arbetsuppgifter. Slutsatsen visar på att implementering av förslag såsom ökad uppföljning, ytterligare rutiner vid introduktion, webbaserade utbildningar och ökat kompetenskrav skulle kunna leda till en förbättrad och mer omfattande arbetsplatsintroduktion där nyanställda får en bättre inställning till arbetet, ökat engagemang och trivsel på arbetsplatsen.

Page generated in 0.0517 seconds