Sammanfattning Högkänslighet är något som på senare år arbetat sig in i media och blivit ett ämne värt att tala om. Högkänsliga individer tar in fler intryck från sin omgivning och bearbetar dem på ett djupare plan än vad andra gör. Dessa personer har även lätt att känna av andra individers känslor och sinnesstämning och blir lätt överstimulerade vid för mycket yttre eller inre stimuli. Enkelt beskrivet är dessa människor lite extra känsliga för saker som sker. De spenderar mycket tid med sina egna tankar som ständigt processar intryck, men visar även på stor empatisk förmåga och är duktiga på att uppmärksamma detaljer. Genom livsberättelser delges människors personliga erfarenheter och upplevelser om högkänslighet. Varje berättelse är unik och har tillfört kunskap till studien. Syftet med forskningen har varit att undersöka hur högkänsliga individer väljer att utrycka sin identitet och hur den formas och förändras. Studien är baserad på tre livsberättelseintervjuer med högkänsliga kvinnor. Varje intervju har transkriberats och analyserats vilket redogörs i ett tematiskt resultat. Varje intervju tillförde ny information gällande hur högkänsliga personer uttrycker sin identitet men gemensamma drag kunde även urskiljas. Ett av de främsta dragen var känslan av att vara oförstådd eller annorlunda. Vid kontakt med fenomenet högkänslighet delade de även en känsla av lättnad att äntligen veta varför man är annorlunda. Resultatet visar att det behöver göras mer forskning inom området och att det undersöks hur högkänslighet kan ses som en del i identitetsskapandet. / Abstract High Sensitivity is a personality trait that has, in recent years, worked its way into the media and become a subject worth talking about. Highly Sensitive individuals take in more impressions from their surroundings and process them at a deeper level than other people. People who are Highly Sensitive have an increased understanding of other people’s feelings and tempers but easily become overstimulated by too much external or internal stimuli. In simple terms, these individuals are extra sensitive to things that happen around them. They spend a lot of time with their own thoughts and constantly process impressions. However, these individuals also show a great empathic ability and tend to pay attention to small details. People’s personal experiences of High Sensitivity can be communicated through life stories. Every story is unique and has brought insight to the study. The aim of the research at hand was to investigate how the Highly Sensitive individuals choose to express their identity and how it is formed and changed. The study is based on qualitative research through life story interviews with three Highly Sensitive women. Each interview has been transcribed and analysed thoroughly leading to a thematic conclusion. Each interviewee came with new information on how the High-Sensitive individuals express their identity, nevertheless a few common qualities could be distinguished. One of the common features that the interviewees shared, was the feeling of not being fully understood or feeling different than the rest. Another trait they all shared was the relief when finally learning the underlying reason they felt different, as they came in contact with the phenomenon of High Sensitivity and could identify themselves having this personality trait. The result of this study shows that more research in the area is needed to better understand the individual perceptions and feelings. How High Sensitivity can be identified as a part of identity creation must also be further explored to gain deeper understanding in this field.

The following study aims to discuss the impact of Erik Poppes’ and Paul Greengrass’ respective audio-visual texts depicting the July 22 massacre on Utøya, Norway. The study will discuss the impact of said texts on the creation of a cultural memory of the event, as well as the creation of identity which is derived from its remembrance.   The cultural memory and formation of identity created by this mediating media have an impact on the reception of the depicted past as well as the ideas and views regarding contemporary times. This gives the study a deeper relation to the historical field, whilst also contextualizing the entire study in the grander field of memory studies. In addition, the method decodes the theoretical perspectives of gender-theory and ideological-theory.   Considering the choice of theoretical fields, discourse analysis is implemented as the method of analysis. It is derived from Faucault’s idea of language and its notions of hierarchical carriers of meaning, though in this context with a broader scope as to include both linguistic and non-linguistic signs.   The results of the analysis were fruitful. In terms of gender-theoretical portrayal, the films offered similarities as well as differences. Both of them portrayed a nuanced representation of gender-constructions, however in highly different ways, as their respective narratives were dissimilar. Furthermore, the ideological values portrayed were interlinked between the films, though more or less fixed towards different ideas. The discussion that followed connected this study to the wider field of cultural memory and identity creation in relations to mediating popular-historical media.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling. Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande. Ytterligare en begränsning var ungdomarnas bristande motivation till att förändra sina självbilder och beteenden. Enligt personalen fanns det flera orsaker till att de inte lyckades motivera ungdomarna: bristande information eller tid, personalens otillräckliga kompetens eller att arbetsmetoden på behandlingshemmet inte passade ungdomarna. Villkoren på behandlingshemmet kunde beskrivas som komplexa och svåra att definiera, detta på grund av de kontextuella aspekterna som behövde beaktas för att förstå identitetsskapandet för ungdomar. / The aim of this study was to examine and understand the conditions under which young people develop their identities at care and treatment homes. In this qualitative study, five staff members were interviewed at a care and treatment home consisting of two units. The staff members at the home were asked questions regarding what they thought were the possibilities and limitations for young people to create a positive identity there. The theoretic reference frame that was used in the interpretation of the results was Goffman´s and Becker´s understanding of identity as a product of interaction as well as Wrangsjö´s interpretation of adolescent development. The results showed that the possibilities that were mentioned could be divided into three themes: safety, positive acknowledgement and social quality training. At the same time safety and acknowledgement could also have had a limiting effect on the development of young people´s identities. Another limitation was the lack of motivation to change their self- images and behavior. According to the staff, there were several reasons why they did not succeed in motivating the adolescents: lack of information and time, insufficient competence among staff, or that the method used in the home did not fit the adolescents. The conditions at the care and treatment home could be described as complex and hard to define, because of the contextual aspects that had to be considered when evaluating the process of identity-development.

Denna studie har riktat in sig på hur identitet och identitetsskapandet sker, med fokus på sociala mediers påverkan. Framväxten av ett postmodernt samhälle, en individualiserad kultur och en ökad globalisering bidrar till förändring ner på mikronivå vad gäller sociala strukturer och relationer. Studiens huvudteori är Richard Jenkins identitetsteori. Anthony Giddens modernitetsteori kompletterar för att nå problematiken på makronivå medan Erving Goffmans dramaturgiska modell och Thomas J. Scheffs socialpsykologiska teori kring emotionerna skam och stolthet användas som understödjande teorier. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter mellan 20 och 26 år. Studiens resultat synliggör den jämförelsekultur som förekommer på sociala medier, vilket påverkar individens självbild. Identiteten ter sig dessutom bevisligen olikt online respektive offline. / This study has focused on how identity and identity-creation takes place, with a focus on the influence of social media. The emergence of a postmodern society, an individualized culture and increased globalization contribute to change at the micro level in terms of social structures and relationships. The main theory of the study is Richard Jenkin's theory around social identity. Anthony Giddens modernity theory complements to reach the problem at macro level while Erving Goffman's dramaturgical model and Thomas J. Scheff's social psychological theory of the emotions shame and pride are used as supporting theories. It is a qualitative method that is used in the form of semi-structured interviews with six respondents between 20 and 26 years. The study's results highlight the comparative culture that occurs on social media, which affects the individual's self-image. The identity also appears to be different online verses offline.

Studien har två syften: att undersöka relationen mellan inlärningen av ett andraspråk, i vuxen ålder, och inlärares identitet och att ta reda på om personer som arbetar på SFI, som har kommit till Sverige i vuxen ålder, arbetar identitetsstödjande med språkinlärning eller bemöter eleverna på ett sätt som stödjer identitetsskapandet för eleverna. För att undersöka detta har semistrukturella intervjuer använts och de har analyserats med hjälp av metoden fenomenografi. De åtta personer, som har intervjuats, har alla kommit till Sverige i vuxen ålder och arbetar inom olika yrkesområden på SFI i en mellanstor, svensk stad. I intervjuerna framkom att alla de intervjuade personerna förändrade sin identitet när de var nya i Sverige. Undersökningen visar att det som var svårast var att hitta nyanser i språket och att uttrycka känslor och åsikter på det nya språket. De intervjuade sa att de kopplade sin egen bakgrund till eleverna och bemötte eleverna på ett identitetsstödjande sätt. Det man behöver jobba med på SFI är nyanser och djup i språket, att veta i vilken kontext man kan använda ett visst språkbruk och att jobba med språk och kultur på samma gång. Det skulle fungera identitetsstödjande att reflektera över hur man kan komma in i samhället och bli delaktig. Alla som möter nyanlända behöver bortse från språksvårigheter och istället se människan bakom orden. / The study has two purposes: to investigate the relation between second language learning as an adult and the students' identity, and to analyse if the persons who work at SFI (Swedish for immigrants), who has arrived to Sweden as adults, work to support the students' identity as they learn the languages, or if they treat the students in a way that support their creation of a new/changed identity. To investigate this, has semi-structural interviews been used and they have been analysed with a method called “fenomenografi”. The eight persons who have been interviewed have all come to Sweden as adults and they work with different professions at SFI, in a middle-sized town in Sweden. In the interviews you could see that all the informants changed their identities when they had just arrived to Sweden. The study shows that the hardest point in the language learning was to learn to use the shades of meaning and how to express feelings and opinions in the new language. The informants told that they connected their own historical background with the students' stories and treated them in a way that supported the students' identities. At SFI you need to work with the use of different shades of meaning and go to the bottom with the language. You must also work with how to know where in different contexts you should use different styles in languages and work with both language and culture at the same time. It would work as a support to the identities to reflect on how to get into and participate in the society. Everyone who gets to meet persons who have recently arrived needs to leave the difficulties with the language out of account and instead see the individuals behind the words.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform. Analysprocessen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, då studien fokuserar på att urskilja variation i uppfattningarna om studiens problemprecisering. Resultatet urskiljer barnskötares och förskollärares uppfattningar om studiens fenomen utifrån olika betydelsefulla aspekter som tillsammans besvarar studiens problemprecisering. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare strävar efter att bemöta barnet som individ men att barnets könstillhörighet avgör för hur det blir bemött som flicka eller pojke går att urskilja som en avgörande aspekt för hur barnet skapar sin identitet. / The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how gender can affect the child's identity. The study's research question is: how can gender affect the child's identity? The literature review investigates the research question from different aspects, such as what expectations there are for girls and boys, the importance of language for the child’s identity and how gender and identity is created. The study's problem specification is: how describe nanny and preschool teacher verbally that their gender perspective can affect the child's identity? To address the research question two teaching assistants’ and four preschool teachers were interviewed using a qualitative interview form. The analysis process uses a phenomenographic research approach, which focus on identifying variation in perceptions of the research question. The study investigates the perception of child minders and preschool teacher on a number of important aspects, each of which acts as an important factor in fully answering the research question. From the results it is possible to discern that teaching assistants’ and preschool teachers’ do attempt to treat each child as an individual. It is also clear that a child's sex determines how it will be treated, and that this can be identified as a crucial aspect of how the child creates its own identity.

I denna kandidatuppsats har jag analyserat målningar av konstnärerna Elizabeth Vigée Le Brun och Adélaïde Labille-Guiard i form av självporträtt skapade i 1780-talets Frankrike.Uppsatsens syfte har varit att tolka de två kvinnornas kommunikation och skapandet av identitet genom sina konstverk och utröna hur denna kommunikation stod sig gentemotsamtidens syn på kvinnor. Genom analysering av konstverken med användning av Panofskysmetod för ikonologisk bildanalys, samt litteratur som berör centrala ämnen för uppsatsens syfte, har jag nått slutsatsen att dessa målningar var väsentliga verktyg för deras egetskapande av identitet. Jag observerade att flera aspekter av olika storlek i varje konstverk bröt med konventionen och bidrog till att vidga uppfattningen kring kvinnorna som individer, som konstnärer - och på en större skala, kvinnor i allmänhet. / In this bachelor’s thesis I have analysed paintings by the artists Elizabeth Vigée Le Brun and Adélaïde Labille-Guiard in the form of self-portraits created in 1780’s France. The purpose of the thesis has been to interpret the communication and creation of identity through the artwork of these two women and discern how this communication stood against the contemporary view of women. Through analysing the artworks using Panofsky’s method for Iconological image analysis, as well as literature concerning topics central to the purpose of the thesis, I have reached the conclusion that these paintings were instrumental tools for their own creation of identity. I observed that several aspects of varying size in each artwork broke with convention and contributed to widening perception around the women as individuals, as artists - and on a wider scale, women in general.

Depuis toujours, les peuples ont éprouvé le besoin de se différencier les uns des autres et, en même temps de trouver ce qui leur était propre, c’est-à-dire leur identité (culturelle d’abord et puis nationale). Une première définition d’identité est faite grâce aux réflexions des savants du XVIIIe siècle même si cette définition répond essentiellement aux besoins des élites au sein desquelles elle est néé. Cette utilisation de la part des élites sera plus évidente au siècle suivant lors de la formation des Etats-nations. Dans ce contexte, ce qui auparavant était « identité culturelle » deviendra dans plusieurs cas « identité nationale ». En considérant l’identité nationale comme le résultat d’un processus de création plus que comme un sentiment inné à l’intérieur des communautés, nous pouvons entreprendre la comparaison de ce qui peut sembler à simple vue « incomparable ». Pour montrer que cette étude comparative est possible, voire intéressante, pour mieux comprendre la façon dans laquelle les Etats-nations ont créé le « mythe » de l’esprit national, nous avons choisi les exemples de la Grèce et du Japon parce que, malgré leurs différences et leur éloignement culturel et géographique, leur évolution est presque parallèle. Utilisant la langue, l’histoire, les croyances, la littérature et les « traditions » ainsi que des modèles extérieurs, les intellectuels grecs et japonais vont créer leurs propres réflexions sur l’identité culturelle au XVIIIe siècle ; une identité qui deviendra le fondement de leur identité nationale lorsque l’Etat-nation adviendra dans les deux territoires au XIXe siècle. Avec cette thèse notre objectif est de répondre à la question de la création identitaire en Grèce et au Japon en examinant les raisons, les auteurs, les éléments (aussi bien externes –éléments communs- qu’internes –éléments distinctifs-) et les résultats de ce processus. / Since Antiquity, people have felt the need to establish difference between them employing various elements. At the time, they try to discover the common elements between them: that is, their identity. Thanks to the reflexion made by 18th century savants, the first definition of cultural identity was accorded. But this definition was born until the elite class and was employed by these elite in reaching their political objectives. However, elite have employed the elements that were common with the lower classes people as well.If we see the national identity as the outcome of a process thus we can compared it is “incomparable”. To montred that this comparative study is possible, we have choised the examples of Greece and Japan because they have specially interesting. Despite of geographical and cultural distance and political and historical difference, these territories showed parallel developpments in their reflexiion of identity. Employing language, history, beliefs, literature and external models, Japanese and Greel intellectuals created in 18th century their own reflexion on cultural identity. This reflexion become the fundament of the national identity at the middle of 19th century whem Japan and Greece become Nation-Etat.With this study, we can try to answer the question of identity creation by examining reasons, actors, elements both internal (distinctives elements) and external (common elements) and outcome into the process.