Kriser avlöser varandra i världen. Klimatförändringar leder till extrema väderfenomen såsom långvarig torka men också översvämningar och stormar, pandemier som lamslår stora delar av världen samt krig både i mellanöstern men också i Sveriges omedelbara närhet. Omvärldssituationen gör att kris- och krigsberedskap återigen är ett aktuellt ämne som prioriteras högt av den svenska regeringen. Syftet med denna studie är att konkretisera och medvetandegöra svenska fastighetsägares ansvar under kris och krig samt att presentera åtgärdsförslag för svenska fastighetsägare att vidta för att effektivt höja beredskapen i sina organisationer. Studien är avgränsad till att avhandla bostadsbolag men många av de slutsatser och åtgärder som presenteras går att tillämpa också på annat fastighetsbestånd. Studien är av kvalitativ sort där den teoretiska referensramen bygger på ett kanadensisk ramverk/ process  för “emergency management”, den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Insamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer som följt fyra huvudteman: Sveriges civila beredskap, offentliga- och privata organisationers ansvar, beredskapsarbete i fastighetsbranschen samt framtida beredskapsarbete. Den teoretiska referensramen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Slutsatsen i studien är att fastighetsbolag har få krav kopplade till hanteringen av kris- och krigsberedskap. I Sverige tar det offentliga en central roll i hanteringen av uppkomna situationer men man efterlyser samtidigt ett större ansvarstagande från näringslivet, något som näringslivet just nu håller på att göra men man ser hellre ett större ansvarstagande genom ekonomiska incitament hellre än utökade lagstadgade krav eftersom beredskap anses vara en statlig angelägenhet, slutligen presenteras ett åtgärdsförslag. / Crises follow one another in the world. Climate change leads to extreme weather phenomena such as droughts, but also floods and storms, pandemics that paralyze large parts of the world, as well as wars both in the Middle East and in Sweden's geographical proximity. The international situation makes crisis- and wartime preparedness once again a relevant topic that is highly prioritized by the Swedish government. The purpose of this study is to concretize and raise awareness of the responsibility of Swedish property owners during crises and wartime, as well as to present proposals for measures that Swedish property owners can take to effectively enhance preparedness in their organizations. The study is limited to discussing housing companies, but many of the conclusions and actions presented can also be applied to other real estate portfolios. The study is of a qualitative nature, with the theoretical framework based on a canadian process of emergency management, the statutory allocation of responsibilities, sheltering, and the property owner from a supply perspective, as well as previous and current preparedness efforts in Sweden. Data collection has been conducted through semi-structured interviews following four main themes: Sweden's civilian preparedness, the responsibilities of public and private organizations, preparedness efforts in the real estate industry, and future preparedness work. The conclusion of the study is that property owners have few requirements related to the handling of crisis and wartime preparedness. In Sweden, the public sector plays a central role in managing emerging situations, but at the same time, there is a call for greater responsibility from the business sector, something that the business sector is currently addressing, but would prefer to see a greater sense of responsibility through economic incentives rather than expanded statutory requirements, as preparedness is considered a matter for the state. Finally, a proposal for measures is presented.

Denna uppsats utforskar förändringar i styrning och ledning inom svensk offentlig förvaltning, med särskilt fokus på ansvarsprincipen i kontexten kring krishantering. Genom en narrativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps policydokument undersöks hur ansvarsprincipen har formulerats och utvecklats under perioden 2014 till 2024. Resultaten visar att ansvarsprincipen har genomgått betydande förändringar. Före Covid-19-pandemin präglades den svenska förvaltningen av decentralisering och ett starkt fokus på kommunalt självstyre. Pandemin blottade dock allvarliga brister i denna modell, såsom fragmentering, bristande samordning och otydlig ansvarsfördelning. Studien identifierar att under pandemin och andra kriser har det funnits en ökad betoning på samverkan och tydligare ansvarsfördelning. MSB:s roll som samordnande myndighet har blivit alltmer central, med ett starkare fokus på att bygga resiliens och effektiv krisberedskap. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller att implementera en mer integrerad och adaptiv styrningsmodell som kan hantera framtida kriser effektivt. Slutsatsen är att en effektiv krishantering inom svensk offentlig förvaltning kräver en balanserad integration av både centraliserade och decentraliserade styrningsmodeller. En sådan balanserad modell innebär en tydlig ansvarstagande nationell strategi, där både formella strukturer och institutioner samt bredare processer för styrning inkluderas. Detta gör det möjligt att bättre hantera komplexa och varierande kriser genom att utnyttja fördelarna med både samordning och flexibilitet. Trots att samhällsfrågor har blivit alltmer komplexa och kräver ökad expertis, kvarstår statens roll som central. Detta innebär att en blandad modell av styrning är nödvändig för att möta samtidens utmaningar effektivt genom att säkerställa en omfattande och inkluderande styrning. / This thesis explores changes in governance and management within Swedish public administration, with a particular focus on the principle of responsibility in the context of crisis management. Through a narrative analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency's (MSB)policy documents, the formulation and evolution of the responsibility principle from 2014 to 2024 are examined. The results show that the responsibility principle has undergone significant changes. Prior to the Covid-19 pandemic, Swedish administration was characterized by decentralization and a strong focus on municipal self-governance. However, the pandemic exposed serious flaws in this model, such as fragmentation, lack of coordination, and unclear allocation of responsibilities. The study identifies that during the pandemic and other crises, there has been an increased emphasis on collaboration and clearer allocation of responsibilities. MSB's role as a coordinating authority has become increasingly central, with a stronger focus on building resilience and effective crisis preparedness. Despite this, challenges remain, particularly in implementing a more integrated and adaptive governance model capable of effectively managing future crises. The conclusion is that effective crisis management within Swedish public administration requires a balanced integration of both centralized and decentralized governance models. Such a balanced model entails a clear, responsible national strategy that includes both formal structures and institutions as well as broader governance processes. This approach enables better handling of complex and varied crises by leveraging the advantages of both coordination and flexibility. Although societal issues have become increasingly complex and require greater expertise, the state's role remains central. This implies that a mixed model of governance is necessary to effectively address contemporary challenges by ensuring comprehensive and inclusive governance.

This thesis aims to study the role, function, and responsibility of municipalities in the Swedish total defence during periods of heightened preparedness. The method used in this thesis is a qualitative text analysis, and the material consists of public documents from state actors. The research question formulated is as follows: What role, function, and responsibility are municipalities expected to have within the future total defence during periods of heightened preparedness? To answer the research question, resilience has been used as a theoretical framework. The results show that municipalities are expected to take on a proactive role by working with anticipation and identification, as well as by preventing, mitigating, and preparing for crises. Additionally, municipalities are expected to have an adaptive capability and act reactively by implementing measures and restoring society to normalcy. Furthermore, although the concept of resilience is not explicitly mentioned in the analyzed documents, it is evident that municipalities are expected to have a role, function, and responsibility characterized by resilience within the framework of future total defence. By contributing new knowledge and insights in this area, the study aims to fill the knowledge gaps that previous research has not addressed, while also aspiring to provide ideas for further research and development in the field of total defence and municipal resilience.

I denna uppsats undersöks krishantering vid svenska musikfestivaler. Studien fokuserar på hur dessa evenemang förbereder sig för och hanterar potentiella kriser. Denna uppsats har använt sig av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med projekledare, säkerhetsansvariga, sakkuninga och andra personer med relevant kunskap och erfarenheter samt en dokumentstudie. Studien använder sig av ramverket Krishanteringens livscykel kompletterat med MSB:s fyra principer mot antagonistiska hot för att göra det mer tillämpat på musikfestivalbranschen. I resultatet framgår det att musikfestivalorganistationer lägger vikt vid utbildad personal, välutformade och tydliga krishanteringsplaner samt effektiv kommunikation för att säkerställa en säker musikfestivalmiljö. Som slutsats ser vi att svenska musikfestivalorganisationer ständigt måste vara förberedda för att kunna möta och planera inför nya kriser och hot. Genom tydliga och heltäckande krishanteringsplaner kan organisationerna ta an förebyggande åtgärder mot bland annat antagonistiska hot, trängselolyckor och sexualbrott. Vi har sett att säkerhetsarbetet är en kontinuerlig process som hela tiden måste utvärderas och förändras för att möta nya yttre faktorer som kan påverka musikfestivalorganisationer och dess deltagares trygghet. Denna studien är skriven på svenska. / This thesis explores crisis management at Swedish music festivals, focusing on how these events prepare for and manage potential crises. The study employs six qualitative semi-structured interviews with project leaders, security managers, experts, and other individuals possessing relevant knowledge and experience, as well as a document study. It utilizes the Crisis Management Lifecycle framework, enhanced with the MSB's four principles against antagonistic threats, to apply it specifically to the music festival industry. The results indicate that music festival organizations emphasize trained personnel, well-designed and clear crisis management plans, and effective communication to ensure a safe festival environment. In conclusion, we can see that Swedish music festival organizations must constantly be prepared to meet and plan for new crises and threats. Through clear and comprehensive crisis management plans, organizations can take preventive measures against, among other things, antagonistic threats, crowd accidents, and sexual assaults. We have seen that security work is a continuous process that must constantly be evaluated and adjusted to meet new external factors that may affect the safety of music festival organizations and their participants. This study is written in Swedish.

The goal of this theses is to analyse the preparedness of Prague Emergency Medical Services (hereinafter Prague EMS) for chemical attack in subway (metro). The theoretical part states general information about chemical terrorism and the Integrated Rescue System's solution. The research part focuses on procedures following from Integrated Rescue System Common Type Activity during joint action - Reaction on chemical attack in subway (hereinafter STČ 13/IZS). This document was subjected to content analysis to meet the goals. The work then focuses on the evaluation of Prague EMS training Metro 2014 whose goal was to practice the procedures and joint deployment of Integrated Rescues System members and other subject according to STČ 13/IZS. For the evaluation complexity, the results were supplemented by SWOT analysis which pointed at another usable knowledge. All conclusions are clearly organized in charts and they are efficiently worked with to set new measures and recommendations which would increase the preparedness of Prague EMS for chemical attack in metro. The goal of this work to assess the level of preparedness and to submit final protocol to organisation's crisis management was fulfilled. The main benefit of this work is a recommendation for the reinforcement of crisis preparedness at Prague EMS. Furthermore the work brings new expert findings to solved problematics.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter det civila näringslivet har att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel under en säkerhetspolitisk kris. Utvecklingen av vårt Totalförsvars har återigen blivit en aktuell fråga, kopplat till det säkerhetspolitiska läget i Europa idag. Det svenska Totalförsvaret syftar till att det civila försvaret tillsammans med Försvarsmakten gemensamt ska stärka samhällets motståndskraft. Ett starkt och robust civilt försvar är en förutsättning för att samhället ska kunna stödja Försvarsmakten under kriser och krig. Metoden som har varit vår ledstång under studien bygger på en induktiv ansats med ett explorativt förhållningssätt. Själva datainsamlingen och bearbetningen av den har varit kvalitativ, där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av respondenter från både näringslivet och Försvarsmakten. De insamlade data i form av intervjuunderlag har analyserats, kodats och grupperats i teman enligt metoden tematisk analys. Resultatet från studien visar på att Sverige inte längre har den förmåga till krisberedskap som vi hade i slutet av 1990-talet och där regeringen slutligen upphävde förordningen kring motorreparationstjänsten. Vårt insamlade underlag visar dock på att såväl statliga offentliga utredningar, som myndigheter och det civila näringslivet ser ett behov och möjlighet till att kunna återskapa någon form av samverkan mellan civila företag och Försvarsmakten för att öka tillgängligheten på försvarsmaktsgemensam materiel. Studien har kommit fram till att Sverige har förutsättningar för att kunna bygga upp en krisberedskap kring reparations- och underhållstjänst i likhet med den vi hade före juni 2007. I denna nya krisberedskap har civila företag en uppgift i att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel vid kriser, väpnat angrepp och krig. / The purpose of this thesis has been to investigate what opportunities the commercial industry has to support the Armed Forces with repair and maintenance services of armed forces common equipment during a security policy crisis. The development of our Total Defence has once again become a topical issue, linked to the security policy situation in Europe today. The Swedish Total Defence aims to ensure that civil defence, together with the Swedish Armed Forces, jointly strengthens the overall resilience of society. A strong and robust civil defence is a prerequisite for society to be able to support the Armed Forces during crises and war. The method that has been our guidance during the study is based on an inductive approach with an exploratory approach. The data collection and its processing has been qualitative, where the data collection has been carried out through semi-structured interviews of respondents from both the commercial industry and the Swedish Armed Forces. The collected data in the form of interview data has been analysed, coded and grouped into themes according to the method of thematic analysis. The results of the study show that Sweden no longer has the capacity for crisis preparedness that we had in the late 1990s and where the government in the end repealed the regulation on the Total Defence repair and maintenance service. However, our collected data shows that both government public inquiries, as well as authorities and the commercial industry, once again see a need and opportunity to recreate some form of collaboration between civilian companies and the Armed Forces in order to increase the availability of joint armed forces equipment. The study has concluded that Sweden has the prerequisites to be able to establish a repair and maintenance service similar to the one we had before June 2007. Where civilian companies have a role in supporting the Armed Forces with the repair and maintenance service of armed forces common equipment in the event of crises, armed attack or war.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen. / Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Given the heightened security situation in Sweden following the full-scale invasion of Ukraine in 2022, we've focused on analyzing how Swedish preparedness is visually communicated on social media. Specifically, we've examined the visual communication on Instagram by the Swedish Civil Contingencies Agency, also known as MSB, aiming to offer insights to enhance visual preparedness communication to Swedish society. Through a qualitative content analysis of images posted on MSB's Instagram over a two-year period, our study has provided valuable insights for improving MSB's visual communication. Our findings reveal that while MSB portrays gender equality in professional roles, the visual representation of civilian women and men at home is unequal, with women being overrepresented. There's also an unequal representation between urban and rural areas, with rural areas being notably underrepresented. Furthermore, our study suggests that MSB lacks a distinct visual identity that fosters recognition for the agency, which contradicts a principle of good e-governance, the aim to be visible and heard on social media. In conclusion, MSB demonstrates good e-governance through its Instagram account, adhering to guidelines for effective e-governance by providing information, maintaining transparency, and encouraging dialogue between the public sector and the public. The agency presents preparedness with a positive outlook, emphasizing our collective ability to tackle crises together. / Med bakgrund i det förhöjda säkerhetsläget i Sverige, som följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, har vi haft som intresse att analysera hur svensk beredskap förmedlas visuellt på sociala medier. Utifrån denna ansats har vi valt att granska den visuella kommunikationen på Instagram som är publicerad av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, även kallad MSB. Syftet har varit att bidra med kunskap som kan förbättra den visuella beredskapskommunikationen till det svenska samhället. Med en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som lagts upp på myndighetens Instagram-kanal över en tvåårsperiod, har studien resulterat i användbara insikter för att förbättra MSB:s visuella kommunikation. Resultatet visar att MSB förmedlar jämställdhet mellan kvinnor och män i yrkesroller, men den visuella representationen av civila kvinnor och män i hemmet är inte jämställd, då kvinnor är överrepresenterade. En ojämnställd visuell representation syns även i framställningen av städer och landsbygd, där landsbygden är markant underrepresenterad. Studien talar även för att MSB saknar en tydlig bildidentitet som skapar igenkänning för myndigheten. Detta går emot en av principerna för bra e-förvaltning, principen om att vilja synas och höras på sociala medier. Slutsatsen är att MSB har en bra e-förvaltning via sitt Instagram-konto eftersom de följer riktlinjer för bra e-governance. Detta genom att de delger information, är transparanta i sin kommunikation samt uppmuntrar till dialog mellan den offentliga sektorn och allmänheten. Myndigheten förmedlar beredskap med en positiv framtoning om att vi klarar av kriser tillsammans.

Some earlier studies have explored the peripheralization of sparsely populated municipalities and the urban-rural divide, both in Sweden and abroad. However, few studies have explored if central actors in the Swedish crisis management system puts these municipalities in their peripheralization according to the ones who conduct the crisis management in the sparsely populated municipalities. Therefore, this study aims to help fill that knowledge gap by capturing the attitudes and experiences from the ones working with crisis preparedness in those municipalities, regarding the handbooks and the other support the Swedish Civil Contingencies Agency offers. The study is conducted by semi-structured interviews with those who work with crisis preparedness on a municipal level, in sparsely populated regions. After the interviews a narrative method, together with analysis tools from Michael Foucault’s theories about power dynamics is applied. Although many good things were said about the handbooks, the results presented two narratives. The first about the peripheralization of the rural areas and the other about an understanding of the urban perspective. An application of the analysis tools made it clear that power dynamics where visible in the narratives. The urban areas have the power to create norms and exclude the rural perspective, while at the same time making it fair and reasonable according to the ones who are affected by it. Which clearly illustrates the power dynamics at play.

In my diploma thesis, I focused on the issues related to preparedness in the field of fire protection and the protection of the population in newly established municipalities with extended powers. Within the survey, I sent out 205 questionnaires to the municipalities with extended powers throughout the Czech Republic. In correspondence with the representatives of municipalities with extended powers, I noticed in their responses more than apparent differences, especially in open questions.