Att större delen av befolkningen använder internet och att användandet ökar medför att allt fler tjänster flyttat ut på den digitala arenan, nu även inom det sociala arbetet - i offentlig regi. Då möjligheter till utveckling av det sociala arbetet på internet upptäcktes har Stockholm stad lanserat ytterligare en e-tjänst som kan underlätta kontakten med kommunen. Socialrådgivning på nätet som den digitala tjänsten heter, är tänkt att bland annat ge en ökad tillgänglighet till stadens medborgare. E-tjänsten är tänkt att nå ut till “alla” medborgare inom staden, vilket medför att det är av vikt att undersöka i vilken utsträckning invånarna är intresserade av att använda e-tjänsten samt vilka attityder som riktar sig till densamma. Tidigare forskning har visat att det finns digitalt resursstarka respektive digitalt resurssvaga grupper i samhället, vilket för med sig att de som redan befinner sig i en socialt exkluderad grupp i och med den tekniska utvecklingen riskerar att hamna än mer utanför samhället - i detta fall informationssamhället. Syftet är således att genom att undersöka medborgare i Stockholm stads avsikter att använda och attityder till Socialrådgivning på nätet, få en ökad förståelse av medborgarnas inställning till Socialrådgivningen på nätet. Studien genomförs genom en kvalitativ metod. Den insamlade empirin består av fem fokusgruppintervjuer med fyra till fem deltagare i vardera, vilka utförts tillsammans med en semi-strukturerad intervjuguide. Undersökningen består av en explorativ samt en deskriptiv ansats. Resultaten visade att det generellt sett fanns mer eller mindre positiva attityder till e-tjänsten Socialrådgivning på nätet mellan grupperna, men även inom. De grupper som står närmst informationsteknologins centrum i samhället tangerar att vara mer positiva till rådgivningstjänsten, medan attityderna varierar bland de grupper som står längre bort. Mest negativ attityd till Socialrådgivningen på nätet gick att finna hos de medborgare som står längre bort, i periferin av det moderna informationssamhället. Attityder korrelerade till stor del med viljan att använda e-tjänsten då majoriteten av medborgarna i den här undersökningen valde att inte använda sig av e-tjänsten. De informanter som kan tänka sig använda Socialrådgivning på nätet bestod främst av medborgare i grupper som stod närmare centrum och främst i dess mitt. Den utökade tillgängligheten kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser. Några av de positiva aspekter som medborgarna i samtliga grupper var överens om var att som ett komplement till redan etablerade kontaktvägar, var Socialrådgivning på nätet ett bra alternativ som även ökade tillgängligheten. De medborgare som stod närmre det moderna it-samhällets centrum upplevde sig mer mottagliga för en ökad digitalisering, medan de som stod längre bort, i periferin, upplevde sig bli mer marginaliserade. Det traditionella sociala arbetet är ofta förknippat med det personliga mötet. Värdet av att mötas är en del av essensen i arbetet med människor. Det finns en oro över att en digital kontakt kan orsaka en distans där individer går miste om det viktiga fysiska mötet. Även om socialt arbete 2.0 idag, än så länge finns i begränsad utsträckning, fanns det föreställningar bland studiens deltagare om att den digitala rådgivningstjänsten, trots ökad tillgänglighet kanske inte når ut till de som är i störst behov - de socialt utsatta. Om e-tjänsten går att anpassas till den målgrupp densamma i första hand vänder sig till, ökar chansen att medborgare upplever sig nöjda med den digitala tjänsten, vilket i förlängningen även kan verka för ökad legitimitet av myndigheten.

This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ‘theory of the knowledge commons’ has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law. To get a wider perspective, international literature such as official and law-binding documents from the Nordic countries and the European Union have also been consulted. Policies and contributions to the debate about making cultural heritage available online have also been included to give light to the complexity of the question. In 2013 the Swedish copyright law was changed to facilitate for certain archives and libraries to sign an agreement with a so called Collective Administration Organization (CAO). There are no examples of ECLs being used by Swedish archives for classical archival materials even if the possibility to draw up this type of agreements has existed since 2005. One of the reasons might be the complexity of the law and that the archival institutions have problems of interpreting it. The institutions often avoid providing access to their materials online or choose material they know is in the public domain already. Finding copyright holders before publishing material online is time-consuming. One of the major advantages of functional ECLs is that they save time and resources – both for the archival institutions and the copyright holders. The ECLs provide an opportunity for the archival institutions to share their collections with the public and the copyrights holders get an organized way to communicate their terms and conditions. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Institution mythique du monde de la photographie, l’agence Magnum, fondée en 1947 par un groupe de photographes entrepreneurs, est plus qu’une coopérative. Dans l’histoire de la photographie de la seconde moitié du XXe siècle, c’est un modèle prestigieux pour l’ensemble de la profession, qui revendique son excellence et défend un canon d’images d’exception. Magnum ne serait-elle pas davantage une académie,institution éternelle et renommée, où l’on entre par cooptation ? Cette thèse propose, à partir de l’étude d’archives inédites, de retracer l’histoire de Magnum. Le prisme académique permet d’articuler l’évolution économique d’une entreprise, l’analyse des images produites, le récit des débats d’un groupe de photographes, l’histoire de leurs rêves collectifs.La première partie interroge les sources de l’académie, à commencer par la propagation du mythe Magnum et les dix premières années d’existence, lorsque l’agence fait corps avec le monde cosmopolite de l’après-guerre. La deuxième partie analyse le renouvellement académique de la fin des années 1950 à 1981, de la refondation d’une photographie engagée dans l’urgence mémorielle des années 1960,à la réponse cynique face au péril conformiste et commercial des années 1970, en passant par la dialectique coopérative qui déchire et réconcilie les membres. La troisième partie montre comment l’académie revendique son immortalité de 1981 à nos jours, s’imposant comme un monument patrimonial et une référence sur le web, et revient sur l’histoire des femmes à Magnum.Cette thèse met en lumière un chaînon méconnu de la production des photographies.Magnum est un point nodal qui définit la valeur économique des images, leur statut juridique, leurs usages commerciaux, journalistiques, documentaires et artistiques au sein de circuits de diffusion et de légitimation. Plateforme d’échanges partagée par plusieurs auteurs, Magnum invite à repenser, à l’heure de l’économie collaborative connectée, l’histoire et le rôle des « communs ». / Founded in 1947 by a group of entrepreneurial photographers, Magnum Photos, amythic institution in the world of photography, is more than a cooperative.Throughout the second half of the 20th century, it remained a prestigious model for the whole profession, claiming its excellence and promoting a canon of exceptional images. More than a mere agency, may Magnum be seen as an academy, a prestigious institution whose access is controlled by peers? The concept of an “academy” brings together the economic evolution of a business, the analysis of the pictures produced,the account of numerous debates amongst photographers, and the story of their collective dreams.This dissertation offers to retrace Magnum’s history, based on the study of unpublished archives. The first part investigates the sources of the academy, starting with the dissemination of Magnum’s myth and the first ten years of existence, when the agency was at one with the post-war cosmopolitan world. The second part analyzes the academic renewal from the end of the 1950s until 1981. It explores there-rooting of concerned photography into the memory urge of the 1960s; thecooperative dialectics, which divided and reconciled Magnum members; and the cynical answer to the conformist and commercial threats of the 1970s. The third part demonstrates how the academy claims its everlasting fame from 1981 until today,establishing itself both as a heritage landmark and an online reference; it alsointerrogates the history of women within Magnum.This dissertation sheds new light on a little-known stage of photographs’ production.Magnum is a nodal point defining the economic value of images, their legal status,their commercial, journalistic, documentary and artistic uses within circulation and legitimating networks. As an exchange platform shared by many authors, it invites us to rethink, within the context of a digital and collaborative economy, the history and the role of the “commons”.

Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting. The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems. This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability. / Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e-post. Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört betydande förändringar de senaste decennierna för hur kommunikation sker inom organisationer. Digitala kommunikationsmedier medför att organisationens medlemmar inte längre begränsas av att fysiskt närvara på arbetsplatsen. En central komponent till organisationers och arbetslags framgång är chefens ledarskap som nu kan genomföras på distans, något som benämns distansledarskap. Distansledarskap är präglat av teoretisk negativitet i form av exempelvis lägre prestationer och mindre berikande kommunikation samtidigt som otaliga svenska chefer bedriver distansledarskap. Likväl påvisar medarbetarskap att chefens roll är oumbärlig för medarbetarnas engagemang och meningsfullhet vilket ytterligare är en komponent att bevaka i relationen mellan medarbetaren och distansledaren. Chefer måste därför möjliggöra engagemang och meningsfullhet trots de hinder som distansen medför.   Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur chefens distansledarskap kan främja medarbetarnas engagemang och meningsfullhet?   Metod: Syftet med studien är att beskriva och analysera individers upplevelser och därför har kvalitativ undersökningsmetod använts. I relation till vår teoretiska referensram har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Majoriteten av studiens respondenter innehar en chefsposition men har sin primära ledarskapsstimulans på distans.   Slutsatser: Engagemang och meningsfullhet hos medarbetare påverkas i synnerhet av bemyndigande och kontroll från chefen. Om chefen kontrollerar och inte bemyndigar medarbetaren att genomföra arbetsuppgifterna påverkas engagemang och meningsfullhet negativt. För att ytterligare kompensera för hindren som distansledarskap medför bör chefer lära känna medarbetarna, ge mer feedback, stöttning och uppmärksamhet. Chefen bör genom fysisk interaktion lära känna medarbetarna för att påskynda förtroendeingivande processen mellan medarbetare och chef. Efter initial fysisk interaktion kan chefen distansera sig och därav inte fysiskt närvara på arbetsplatsen, om så inte är nödvändigt, istället bör chefen vara tillgänglig via digitala medier. / Background: Digitization has led to significant changes over the past few decades for communication in organizations. Digital communication resources mean that organizational members are no longer restricted by being physically present at the workplace. A key component of the success of organizations and work teams is the leadership that can now be implemented at a distance, called remote leadership. Remote leadership is characterized by theoretical negativity while countless Swedish managers conduct remote leadership. Nevertheless, followership show that the role of the manager is indispensable for the employees' commitment and meaningfulness, which is another component to consider in the relationship between the employee and the remote leader. Managers therefore need to enable commitment and meaning despite the obstacles that the distance causes.   Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the manager's remote leadership can promote employee involvement and meaningfulness?   Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey methodology has been used. In relation to our theoretical reference framework eight semi-structured interviews have been conducted. The majority of the respondents hold a senior position but have their primary leadership stimulus at a distance.   Conclusion: Commitment and meaningfulness among employees are particularly affected by the authorization and control of the manager. If the manager controls the employees and gives little authorization, commitment and meaningfulness are negatively affected. In order to further compensate for the obstacles caused by remote leadership, managers should get to know the employees, provide feedback, support and attention. The manager should, through physical interaction, get to know the employees to accelerate the thrust-inducing process between the employee and the manager. After initial physical interaction, the manager should distance themselves and therefore not physically attend the workplace, unless necessary, instead, the manager should be constantly available through digital media.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective

A criação e a popularização da Internet pelo mundo levaram à institucionalização de uma realidade de governança descentralizada e multifacetada, que toca diversos regimes internacionais vigentes, arregimenta uma pluralidade quase infinita de stakeholders e conta com grande protagonismo de atores privados. A governança global da Internet diz respeito ao endereçamento dos dispositivos computacionais terminais e nucleares que integram a Internet e às tarefas de transmissão, roteamento e comutação de pacotes de dados de uma ponta à outra da Rede. Tais tarefas técnicas permeiam inevitavelmente a tensão existente entre, de um lado, o caráter global de fluxos e transações que ocorrem através da Internet, e, de outro, a vinculação territorial da infraestrutura, dos usuários e dos provedores de bens e serviços relativos à Internet. Isso os submete a diferentes jurisdições soberanas e regimes regulatórios nacionais e internacionais, e impõe desafios de coordenação da ação coletiva no campo das políticas públicas em diferentes níveis: da governança internacional das telecomunicações em sentido estrito à própria governança política no plano global, passando, inclusive, pela governança política no âmbito das poliarquias contemporâneas. Este trabalho responde ao seguinte problema de pesquisa: como a governança da Internet insere-se no contexto do desenvolvimento histórico da Era Digital? O que explica o regime internacional de governança da Internet vigente? Que assimetrias de poder caracterizam a governança global da Internet e as disputas políticas em torno de seu perfil institucional na atualidade? A pesquisa empregou os métodos de análise contextual e de rastreamento histórico de processos políticos, dos quais derivaram as seguintes técnicas de investigação: revisão de literatura e análise documental; participação presencial e remota em eventos científicos e de articulação política sobre o tema; acompanhamento etnográfico de fóruns on line sobre governança da Internet; e entrevistas com atores selecionados. O trabalho divide-se em três grandes partes. Na primeira, são apresentados os conceitos fundamentais para a compreensão deste estudo e sua articulação ao contexto sistêmico observável na política internacional, a fim de introduzir o papel central da Internet nas disputas políticas em torno da ecologia institucional da Era Digital. Na segunda parte, procura-se descrever, em perspectiva histórica, os diferentes formatos institucionais assumidos pela governança da Internet até os dias atuais e apresentam-se as implicações decorrentes para o estudo das relações internacionais. A terceira parte procura explicar a paralisia do desenvolvimento institucional da governança da Rede na primeira década do século XXI e propõe a reinterpretação do fenômeno a partir de uma crítica à abordagem do institucionalismo econômico de matriz racionalista, que se firmou como a principal concepção teórica voltada a orientar normativamente a evolução da governança da Internet. A crítica reinsere a matriz histórica da teoria institucional e a matriz realista ao estudo de regimes internacionais e da governança global. Em conclusão, alerta-se para os riscos que uma abordagem liberal-anárquica tem para que a governança global da Internet seja efetuada de forma verdadeiramente democrática, equitativamente pluriparticipativa e efetivamente habilitadora do desenvolvimento humano. Ao fim, projeta-se a continuação da pesquisa. / The creation and spread of the Internet throughout the World have led to the institutionalization of a decentralized and multifaceted governance reality, which is related to several other international regimes, comprised of a myriad of stakeholders and marked by the leading role of private actors. Internet’s global governance is basically related to the task of addressing computers and networks, as well as transmitting, routing and commuting data packets between terminals. Those technical tasks are inherently related to the tension that exists between, on the one hand, the global character of data flows and transactions that are carried through the Internet and, on the other, the territoriality of infrastructure, users, and Internet goods, services and application providers, which links them to sovereign jurisdictions and regulatory regimes (national and international). Therefore, Internet governance involves challenges of coordinating collective action in the field of public policies on different levels: from the stricter field of telecommunications governance to the wider field of global governance, touching upon political governance in contemporary polyarchies. This dissertation provides an answer to the following research question: How is Internet governance related to the historical development of the Digital Era? What explains the characteristics of the existing regime for Internet global governance? And what power asymmetries and political struggles define that regime? The investigation employed contextual analysis and process tracing with the support of literature and documentation review, remote and in loco participation in scientific and political events; on line ethnography of different deliberative fora; selected interviews. Three main parts integrate this research report: The first presents some basic concepts for the comprehension of the study. These concepts are articulated with the systemic context that characterizes their development as a way of defining the central role of the Internet in current political struggles over the institutional ecology of the Digital Era. The second presents a historical perspective of the institutional development of Internet governance, highlighting the implications of that development for the study of International Relations. The last part explains the institutional development paralysis that marked the first decade of the 2000s by proposing the reinterpretation of the regime’s trajectory through a critique of the rational institutional approach, which has become consolidated as the main theoretical framework to provide normative guidance for the future of Internet governance. The critique draws upon the historical streams of institutional theory and the realist approach to international regimes and global governance in the field of International Politics. In conclusion, the report underlines the risks that liberal-anarchic solutions present for a truly democratic, fair, multi-stakeholder and development-oriented Internet governance. In the end, the furtherance of the research is detailed.

Revisorns oberoende är en avgörande aspekt för revisorsbranschen. Oberoendet är viktigt för att behålla allmänhetens förtroende för kapitalmarknadens funktioner och trovärdigheten av framställda finansiella rapporter. Däremot finns det ett antal faktorer som hotar oberoendet. Det finns ett antal väl kända hot sedan tidigare forskning, men i takt med samhälls-utvecklingen uppkommer nya hot mot oberoendet för dagens revisorer. Studiens syfte är att skapa en förståelse för på vilket sätt de nya hoten, digitalisering, konkurrens samt lagförändringar, kan påverka revisorns oberoende gällande objektivitet, opartiskhet eller självständighet. I tidigare forskning samt i den teoretiska referensramen beskrivs revisorns uppgift och de hot som existerar sedan tidigare samt de nya hoten som uppkommer på marknaden. För uppsatsen används en kvalitativ metod för att besvara syftet och i resultatkapitlet presenteras den insamlade empirin för att ge en bild av revisorns uppfattning kring de olika hotparametrarna. I analysen kopplas teori och empiri samman och i diskussionen påvisas likheter mellan de gamla hoten och de nya. Slutsatsen av uppsatsen är att de nya hoten både visar likheter med redan existerande hot samt nya tendenser vilket gör dessa viktiga att ta hänsyn till. Förslag till vidare forskning är att studera det nya hotet digitalisering i och med att det förefaller vara något som ökar i utsträckning och verkar ta över revisorers arbete alltmer. / The independence of the auditor is a crucial aspect of the audit industry. Independence is important for maintaining public confidence in the capital market’s functions and the credibility of financial reports. However, there are several factors that that threaten independence. There are some well-known threats since previous research, but in line with the development in the society, new threats to independence for today’s auditors arise. The purpose of the essay is to create an understanding of how the new threats; digitization, competition and changes in law can affect the auditor’s independence regarding objectivity, impartiality or autonomy. In previous research and the theoretical reference framework, the auditor’s task as well as the threats existing and new threats arising in the market are described. For the essay, a qualitative method is used to answer the purpose and in the chapter of the results presents the collected empirical evidence to give and account of the auditor’s perception of the various threat parameters. In the analysis, theory and empiricism are linked together and the discussion shows similarities between the old threats and the new ones. The conclusion of the essay is that the new threats both show similarities to existing threats as well as new trends which make these important to consider. Proposals for further research are to study the new threat of digitization as there appears to be something that increases to an extent and seems to take over auditor’s work more and more.

Unternehmen werden zu digitalen Unternehmen. Das verlangt nach neuen Maschinen und Anlagenkonzepten, wodurch neue Anforderungen an den Anlagen- und Maschinenbau entstehen. Gefordert werden digitale Planung und Simulation, Integration in industrielle Kommunikationsnetzwerke, Anbindung an höchste Sicherheitsfunktionalitäten und durchgängige Datenschnittstellen für neue Servicekonzepte. [... aus dem Text]

A criação e a popularização da Internet pelo mundo levaram à institucionalização de uma realidade de governança descentralizada e multifacetada, que toca diversos regimes internacionais vigentes, arregimenta uma pluralidade quase infinita de stakeholders e conta com grande protagonismo de atores privados. A governança global da Internet diz respeito ao endereçamento dos dispositivos computacionais terminais e nucleares que integram a Internet e às tarefas de transmissão, roteamento e comutação de pacotes de dados de uma ponta à outra da Rede. Tais tarefas técnicas permeiam inevitavelmente a tensão existente entre, de um lado, o caráter global de fluxos e transações que ocorrem através da Internet, e, de outro, a vinculação territorial da infraestrutura, dos usuários e dos provedores de bens e serviços relativos à Internet. Isso os submete a diferentes jurisdições soberanas e regimes regulatórios nacionais e internacionais, e impõe desafios de coordenação da ação coletiva no campo das políticas públicas em diferentes níveis: da governança internacional das telecomunicações em sentido estrito à própria governança política no plano global, passando, inclusive, pela governança política no âmbito das poliarquias contemporâneas. Este trabalho responde ao seguinte problema de pesquisa: como a governança da Internet insere-se no contexto do desenvolvimento histórico da Era Digital? O que explica o regime internacional de governança da Internet vigente? Que assimetrias de poder caracterizam a governança global da Internet e as disputas políticas em torno de seu perfil institucional na atualidade? A pesquisa empregou os métodos de análise contextual e de rastreamento histórico de processos políticos, dos quais derivaram as seguintes técnicas de investigação: revisão de literatura e análise documental; participação presencial e remota em eventos científicos e de articulação política sobre o tema; acompanhamento etnográfico de fóruns on line sobre governança da Internet; e entrevistas com atores selecionados. O trabalho divide-se em três grandes partes. Na primeira, são apresentados os conceitos fundamentais para a compreensão deste estudo e sua articulação ao contexto sistêmico observável na política internacional, a fim de introduzir o papel central da Internet nas disputas políticas em torno da ecologia institucional da Era Digital. Na segunda parte, procura-se descrever, em perspectiva histórica, os diferentes formatos institucionais assumidos pela governança da Internet até os dias atuais e apresentam-se as implicações decorrentes para o estudo das relações internacionais. A terceira parte procura explicar a paralisia do desenvolvimento institucional da governança da Rede na primeira década do século XXI e propõe a reinterpretação do fenômeno a partir de uma crítica à abordagem do institucionalismo econômico de matriz racionalista, que se firmou como a principal concepção teórica voltada a orientar normativamente a evolução da governança da Internet. A crítica reinsere a matriz histórica da teoria institucional e a matriz realista ao estudo de regimes internacionais e da governança global. Em conclusão, alerta-se para os riscos que uma abordagem liberal-anárquica tem para que a governança global da Internet seja efetuada de forma verdadeiramente democrática, equitativamente pluriparticipativa e efetivamente habilitadora do desenvolvimento humano. Ao fim, projeta-se a continuação da pesquisa. / The creation and spread of the Internet throughout the World have led to the institutionalization of a decentralized and multifaceted governance reality, which is related to several other international regimes, comprised of a myriad of stakeholders and marked by the leading role of private actors. Internet’s global governance is basically related to the task of addressing computers and networks, as well as transmitting, routing and commuting data packets between terminals. Those technical tasks are inherently related to the tension that exists between, on the one hand, the global character of data flows and transactions that are carried through the Internet and, on the other, the territoriality of infrastructure, users, and Internet goods, services and application providers, which links them to sovereign jurisdictions and regulatory regimes (national and international). Therefore, Internet governance involves challenges of coordinating collective action in the field of public policies on different levels: from the stricter field of telecommunications governance to the wider field of global governance, touching upon political governance in contemporary polyarchies. This dissertation provides an answer to the following research question: How is Internet governance related to the historical development of the Digital Era? What explains the characteristics of the existing regime for Internet global governance? And what power asymmetries and political struggles define that regime? The investigation employed contextual analysis and process tracing with the support of literature and documentation review, remote and in loco participation in scientific and political events; on line ethnography of different deliberative fora; selected interviews. Three main parts integrate this research report: The first presents some basic concepts for the comprehension of the study. These concepts are articulated with the systemic context that characterizes their development as a way of defining the central role of the Internet in current political struggles over the institutional ecology of the Digital Era. The second presents a historical perspective of the institutional development of Internet governance, highlighting the implications of that development for the study of International Relations. The last part explains the institutional development paralysis that marked the first decade of the 2000s by proposing the reinterpretation of the regime’s trajectory through a critique of the rational institutional approach, which has become consolidated as the main theoretical framework to provide normative guidance for the future of Internet governance. The critique draws upon the historical streams of institutional theory and the realist approach to international regimes and global governance in the field of International Politics. In conclusion, the report underlines the risks that liberal-anarchic solutions present for a truly democratic, fair, multi-stakeholder and development-oriented Internet governance. In the end, the furtherance of the research is detailed.