This essay sheds light on the protest events in connection with the Davis-Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. They are relatively close in time, touch on the same sports competition, similar issues, engage largely the same group of protesters and were the subject of enormous media interest. When looking at the events in Båstad in a retrospective light, the event in 1968 is reflected much more strongly than the event in 1975, in this essay this imbalance will be examined in more detail. The main purpose of the essay is to, based on articles in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, comparatively investigate how these newspapers may have shaped the historical image of the events in connection with the Davis Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. The theoretical framework is based on framing theory, which shows how media's representations of reality affect people's perceptions, how media, in some ways but not others, reproduces and disseminates different power centers’. The choice of the theoretical framework rests on the thesis that the newspapers' depiction of the events created a historical picture of them. The newspapers visualize the reality according to preferences that they find to be rewarding now. The essay's methodological starting point is both quantitative and qualitative as it consists of a conventional content analysis on the one hand and is inspired by a quantitative four-step model that is connected to the framing theory on the other. The results show that the framings of the newspapers can be linked to the different course of events of the protests, as well as the modernization of social institutions, in particular sports. In 1968, the white sport was still white, but the events in Båstad nullified the possibility of seriously claiming that sports and politics did not influence each other. The similar framings of the newspapers in 1975 also show how far the abolition of authority had come. Sport was opened to the world and to politics, modernized and democratized and is today more democratically governed than before.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.

Denna studie undersöker hur media porträtterar förskolor i Malmö under två olika tidsperioder. Vårt syfte var att undersöka vilka bilder av Malmös förskolor som producerats i dagspress och vad det säger om förskolan, hur det talas om förskolorna och vem som kommer till tals. För att uppnå vårt syfte tog vi hjälp av två frågeställningar där vi undersökte hur diskurserna om förskolan framställs samt hur de förhåller sig till varandra. Vår empiri består av tidningsartiklar från Sydsvenska Dagbladet där vi har utfört textanalyser både utifrån rubriker och innehållet i texterna. Vi har analyserat och stannat upp vid valda nyckelord för att tolka hur ordval och meningar bidrar till att framställa olika bilder av förskolan. I textanalysen har vi utgått från Faircloughs (2015) kritiska diskursanalys som anses användbar i forskning om samhällsdebatter då den utgår från en tredimensionell modell som förutom grammatiska ord även tar hänsyn till det sociala sammanhanget.Studiens resultat visar på att det sker diskursiva kamper i debatterna om förskolan. En central poäng som framkom är att även som samma ämnen diskuterats i artiklarna såg argumenten och hur man talade om förskolan olika ut. Beroende på vems röst som talade producerades olika bilder av förskolan. Det förekom skillnader i hur det debatterades mellan de olika tidsperioderna, däremot skilde sig inte ämnena åt i någon större utsträckning. De mest framträdande diskurser upplevdes vara krisdiskurser, där de olika rösterna var överens om att krisen i förskolan är ett faktum.

Abstract The study examines how the two Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet wrote about England, Germany and Russia during World War One. The study examines the two newspapers’ changed view of the three countries during the course of the war. Furthermore there is a compararition between what the two newspapers wrote. The study is a qualitative and comparative analysis based on material from Dagens Nyheters and Svenska Dagbladets editorial pages. The method that has been used is a qualitative content analysis and a comparative method. Framing theory is used as the study's theoretical ground. The result of the study shows that Dagens Nyheter had a neutral and positive framing of England, a negative and neutral framing of Germany and a mostly negative framing of Germany. Svenska Dagbladet had a mostly negative framing of England, a positive framing of Germany and a negative framing of Russia.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hålls vid fyra olika årtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid år 1912, därefter följer åren 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfället år 2008. Vid de dagar tävlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de två första dagarna, de två dagarna i mitten och de två avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. Några generella slutsatser från resultatet kan inte göras, däremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 år. Resultatet från denna uppsats kan användas för att förstå var de normer och attityder vi har idag grundar sig. Det framkommer i studien att synen på kvinnliga idrottsutövare och bilden media målar upp av dem har förändrats enormt mycket under denna period och på flera olika plan. En stor förändring är den syn på vilken idrott som kvinnor bör utöva och den som män bör utöva där vi kan se att acceptansen för vilka idrotter som är för kvinnor blir större för varje år. En utvecklingsprocess vars rötter sitter i än idag till en viss del.

Sommaren 1944 skedde tre stora sovjetiska offensiver på östfronten samtidigt som landstigningen i Normandie ägde rum. Den nutida västeuropeiska och nordamerikanska populärhistoriska bilden av sommaroffensiverna 1944 har dominerats av D-dagen. De senaste femton åren har dock historiker som Ian Kershaw och Norman Davies delvis nyanserat bilden genom att tydligt poängtera den större betydelsen av Sovjetunionens insatser på östfronten. Hur rapporterades skeendena i de tre svenska tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman? Uppsatsen undersöker pressrapporteringen under juni-juli 1944 och tidningarnas inställning till aktörerna, med fokus på Sovjetunionen.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse. Resultatet visade sig bli att även om tidningarna på vissa plan hade olika retoriska tillvägagångssätt så var stommen i deras budskap detsamma. Slutsatsen blir att även om de svenska medierna inte direkt kan påverka den amerikanska politiken så sätter den ändå ramarna för vad den svenska allmänheten kan säga och tänka om den. / This study is aiming to reflect on the power that the media is possessing through studies of rhetorical tricks and approaches that Svenska Dagbladet and Sydsvenskan are using in their editorials to persuade their readers. The papers are very close to each other on a political level, but aren’t on the same exact spot on the political scale, which makes it interesting to see if their view on the elections differed. To get to conclusions about this I used a classical theory about media power called agenda setting and the rhetorical theories of metaphors. These theories were applied during rhetorical analysis of the editorials concerning the elections which was published during the first quarter of 2012. In the rhetorical analysis the rhetorical concepts have been identified, analyzed and interpreted considering hermeneutic approaches of my own pre-understanding. The result was shown to be that even if the papers on some cases had different rhetorical approaches the core in the message was the same. The conclusion is that even if the Swedish media not really are able to influence the American politics, they still set the framework for what the Swedish people are able to say and think about it.

This study aims to investigate how female and male murder victims are represented in two swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. By analyzing articles about the murders of Lisa Holm, Ida Johnsson, Ahmed Obaid and Rami Amin this study seeks to understand how they differ depending on the gender of the victim. To answer this, three research questions have been included; 1) How is the murder victim represented depending on if it’s a man or a woman? 2) Which other aspects than the murder victim is given a focus in the articles and what realities is formed from it? 3) ​Are there any differences between the morning newspaper and the evening newspaper, if so, which? The theoretical framework that was used to answer these three questions are social constructivism, Stuart Halls encoding/decoding and representation, gender theory, agenda theory and attribute agenda, priming and framing. The material consists of articles from the two newspapers, and the chosen methods are both a quantitative and qualitative textual analysis. The results shows that the male murder victims are described by their future plans and careers in a way that the female victims were not. There were two other aspects which were given a focus in the articles, the location and the murderer. ​The location of the murders of Ahmed Obaid and Rami Amin, which in both cases were Malmö, was described as a dangerous place with a lot of criminal acts. Since none of the victims were involved in any criminal activity they were represented as innocent, who fell victims to the city. In the case of Ida Johansson, the exact location of the murder, a jogging track, was given focus. Since a jogging track normally is not seen as a dangerous place the murder of Ida was represented as an unfortunate case of being in the wrong place at the wrong time. The murderer was only known in the two cases with the female victims, and were given almost as much focus in the articles as the victims. The main differences between the two newspapers were that Aftonbladet wrote more articles about the cases and also had a tendency to use more media dramaturgy than Svenska Dagbladet.

Den här studien ämnar att undersöka hur fyra nyhetsmedier: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, framställer det vita snuset och kopplar resultaten med hur det kan påverka trender bland ungdomar. När det vita snuset lanserades 2016 ingick inte det i lagen om tobaksprodukter vilket innebar att snuset kunde marknadsföras och säljas till personer under 18 år väldigt enkelt. Resultatet blev en explosionsökning av snusande ungdomar. I augusti 2022 kom ”lagen om tobaksfria nikotinprodukter” till vilket innebar en förändring i samhället i form av marknadsföring och försäljning. Hur skriver nyhetsmedier om det vita snuset idag? Sammanfattningsvis belyser studien efter en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys att nyhetsartiklar idag framställer och gestaltar nikotinsnuset som mestadels hälsofarligt och är ett pågående problem för dagens ungdomar.