Denna studie undersöker hur de danska tidningarna Jyllands-Posten och Politiken samt de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har rapporterat om Metoo. Den undersökta perioden är mellan 15 oktober och 31 december 2017. Genom en kvantitativ innehållsanalys av totalt 908 artiklar, 221 danska och 687 svenska, har likheter och skillnader i bevakningen, nyhetsvärderingen, om det är män eller kvinnor som skriver och hur man hanterat namnpubliceringar i de båda länderna undersökts. Resultatet har analyserats utifrån teorier om nyhetsvärdering, nordiska könspolitiska modeller och teorin om konsekvensneutralitet samt social ansvarsteori. Resultatet visar att de svenska tidningarna har publicerat fler artiklar om Metoo än de danska. Ett annat resultat är att danska medier i högre grad än svenska valt att namnpublicera. De två danska tidningarna har publicerat fler artiklar om den svenska Metoo-rörelsen än vad de svenska tidningarna publicerat om rörelsen i Danmark. De som skrivit artiklar om Metoo är i högre grad kvinnor i de svenska medierna än i de danska. En annan skillnad syns bland opinionsartiklarna. Majoriteten av opinionstexterna i de båda länderna präglas av ett positivt förhållningssätt till rörelsen. På danska opinionssidor är texter som visar på en negativ inställning dock vanligare. I Sverige är en majoritet av alla texter skrivna av kvinnor, så även opinionsartiklarna. De som skrivit flest opinionsartiklar där ett negativt förhållningssätt uppvisas i de svenska dagstidningarna är kvinnor. I de undersökta danska tidningarna är antalet negativa opinionsartiklar skrivna av män fyra gånger så högt som antalet negativa opinionsartiklar skrivna av kvinnor. Slutsatsen är att Metoo-rörelsen fått större genomslag i de undersökta svenska medierna än i de danska.

Denna undersökning syftar till att, genom att studera tal gjorda av danska och svenska utrikesministrar under åren 2014-2020, finna likheter och skillnader mellan Sveriges och Danmarks diskurs i förhållande till utrikespolitiken samt studera hur denna diskurs förändrats över tid. Genom en idéanalys görs en kvalitativ analys av talen på vilken teorier kring utrikespolitiska mål och medel appliceras. Undersökningen visar att de ideologiska målen är de starkaste i de båda ländernas diskurser, att Danmarks utrikespolitik är mindre fokuserad på icke-europeiska länder än Sveriges och att Sverige bedriver en mer kritisk och oppositionell utrikespolitik.

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruksvård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukturerade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett metodologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat visar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta. / This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mortality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discretion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The results of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

No description available.

Genom en difference-in-differences analys undersöker denna studie hur den finska pälsmarknaden påverkades av avlingen av danska minkar år 2020. I november 2020 upptäcktes coronaviruset hos ett antal danska minkfarmer. För att förhindra smittspridning beslutade sig den danska regeringen för att avliva alla minkar i landet. Totalt avlivades omkring 15,7 miljoner minkar. Innan avlivningen stod Danmark för 40% av den globala minkproduktionen. Enligt ekonomisk teori om utbud och efterfrågan borde denna stora negativa utbudschock som kom av avlivningen av danska minkar, resultera i prishöjningar på substitutvaror till dansk minkpäls. I denna studie utgörs denna substitutvara av minkpäls från Finland. Utifrån teorin förväntas således priset på finsk minkpäls stiga i jämförelse med prisutvecklingen i perioden innan utbudschocken, som en effekt av avlivningen på danska minkar. Resultaten från analysen visar att priset på finsk minkpäls har stigit med 84,75 %. Effekterna från chocken var som störst i juni 2021 med en prisökning på 129,8 %, och började sedan avta. / This study examines how the Finnish fur market was affected by the culling of Danish minks in 2020. This will be evaluated through a difference-in-differences analysis. In November 2020, the coronavirus was discovered at some of Denmark's mink farms. In order to prevent the virus from spreading, the Danish government decided to euthanize all minks in the country - in total around 15,7 million minks. Before the culling, Denmark accounted for 40 % of the global production of mink fur. According to economic theory of supply and demand, this large negative supply shock that came with the culling of Danish mink, should result in a price increase in substitutional goods. In this study, the substitutional good is Finnish mink fur, and the hypothesis will therefore be an increase in prices in mink fur from Finland after the supply shock, compared to the period before. The results show that the price of Finnish mink fur has increased by 84,75 % after the shock. The effect was at its greatest in June 2021, showing a price increase by 129,8 %, which decreased afterwards.

Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner.Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia. En gemenskapskänsla mellan länderna, s.k. skandinavism förmedlas på olika sätt. Flera av böckerna uppvisar också ett förhärligande av den egna nationen.Skåne behandlas i de flesta läroböcker framförallt som ett viktigt ekonomiskt och militärstrategiskt område. I den nyaste svenska läroboken, Levande historia, behandlas grannlandets historia mycket lite. Danmark framstår dock som Sveriges fiende. Båda länderna tilldelas lika mycket skuld för krigens negativa konsekvenser för den svenska och danska befolkningen. Vad gäller läroplanerna ser vi ett klart samband mellan dem och läroböckerna.

Huvudsyftet med vår uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som låg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men även se hur Svend Sødring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillämpas i den danska kanonrapporten.Resultatet visade att kanonrapporten först och främst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lärarnas bristfälliga kunskaper i ämnet. Detta var också de huvudargument som försvare och förespråkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring ämnet. Resultatet av vår studie kring kanon-rapporten kunde vi även härleda till två av Sødring Jensens tre undervisningsteorier, det vill säga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade även som syfte att undersöka hur de danska lärarna såg på förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lärarna var tillfredsställda med de mål som läroplanen för historia från år 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förändra elevernas syn eller kunskap när det gäller historieämnet. Lärarna uppfattade även införandet av en nationell kanon som något konservativt och nationalistiskt. Pedagogerna ansåg även att historiemedvetenheten skulle ligga i fokus och inte de kronologiska kunskaperna något man kan återföra till Sødring Jensens tredje teori, det vill säga den formala undervisningsteorin. Emellertid ansåg lärarna att ett examensprov i historia förmodligen skulle stärka ämnets status bland både elever och lärare. Vi hade även som avsikt att göra en undersökning kring elevers syn på historieämnet samt deras kunskapsnivå i historia. För att sedan själva tolka huruvida en styrd kanon behövs eller ej. Resultatet av denna undersökning visade att det fanns ett intresse för historieämnet, men att de kronologiska kunskaperna var bristfälliga. Dock visade eleverna prov på historiska faktakunskaper och en personlig historiemedvetenhet. Med utgångsläge av denna under-sökning menar vi, att den kanonrapport och de argument som urvalsgruppen presenterar inte kommer till att gynna elevernas historieutveckling.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how crime is described in the media through a comparative study of the editorial pages in Swedish and Danish newspapers. The newspapers included in the study are Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Jyllands-Posten and Politiken. Through a qualitative content analysis, the content has been analysed based on the causes, solutions, victims and perpetrators that are highlighted on the respective editorial pages. The questions that permeate the work are about the similarities and differences that emerge in the newspapers' editorial pages in the view of the causes and solutions of crime, and how these can be explained. The applied theory is agenda setting theory. The theory can contribute with insights about how media reporting can affect the public and political agenda on various issues. The study shows that domestic crime receives more attention in the Swedish newspapers than in the Danish newspapers. The study also shows that there is a correlation between the newspapers' political affiliation and how they view different policy proposals. It showed that the authors were more positive to proposals that came from parties with a similar political affiliation.

This qualitative study aims to explain why Denmark, despite being a liberal democracy, resorts to drastic solutions causing different degrees of citizenship amongst its citizens. Existing literature can’t explain why such drastic methods, leading to juridical differences among citizens, are being used towards citizens in liberal democracies who can’t objectively be perceived as traditional threats to national security. Using literature regarding ontological security and the Copenhagen School’s Securitization Theory this thesis observes security as a matter of identity and being rather than survival. Combining methods of process-tracing and discourse analysis this study examines the portrayal of the citizens in the so-called “ghetto” both in the prime ministers' new years speeches ranging from 1994 to 2018 and in the proposals with actions regarding the “ghettos”. The study has found that the citizens of the “ghetto” are perceived and portrayed as different from the regular Danish citizen and therefore it is possible to perceive and portray them as a threat to the Danish identity and society. Since the “ghetto” is perceived as a threat to Danish identity all actions become legitimate due to the fact that if nothing is done Denmark is not believed to remain Danish.

<p>The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get.</p><p>Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions.</p><p>Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions.</p><p>In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target.</p><p>Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies</p> / <p>Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem.</p><p>Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna.</p><p>Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar.</p><p>Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent.</p><p>Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag</p>