I detta arbete undersöktes och jämfördes begreppskoherens och attityd till fysik blandelever på fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolanPolhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventorysom är ett omdiskuterat flervalstest från USA som ska mäta studentersbegreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mångaundersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes också elevernas attitydtill fysik med ett svenskt test av Likertmodell.Undersökningarna gjordes på elever som precis börjat åk 1 och på äldre elever som lästkursen Fysik A inom båda programmen. Resultatet av undersökningarna är att elevernapå fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet än eleverna pånaturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attitydentill fysik är dessutom mer positiv på fysikprogrammet men eleverna pånaturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd. Slutsatsen är attPolhemskolans fysikprogram har lyckats locka de elever som det är tänkt för. / In this paper the conceptual coherence and towards physics among students in thephysics and science program at Polhemskolan in Lund were measured and compared.The conceptual coherence was measured with the Force Concept Inventory, a muchdebated multiple choice test from USA that is supposed to measure students’ conceptualcoherence for the concept of force in classical mechanics. Since many studies show thatthe interest in physics is declining the students’ attitude towards physics was alsomeasured with an attitude test of Likert model.The study is done among students that just started year one and older students that havehad instruction in physics at the Swedish correspondence to high school. The result ofthe study is that the students at the physics program have a higher conceptual coherencefor the concept of force than the students at the science program and that the coherence4is improved with the physics course Fysik A. The attitude towards physics is morepositive at the physics program but the attitudes among the students at the scienceprogram are more widely scattered. The conclusion is that the physics program atPolhemskolan has succeeded in attracting the students it is meant for.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur.Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar.

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat. Genusaspekten är också en påverkande faktor då pojkar, i större utsträckning än flickor, har ett stort behov av förebilder av samma kön och godkännande från kamratgruppen i sitt identitetsskapande. Resultatet i min undersökning visar att av elevernas läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning, så är läsbakgrund den faktor som minst påverkar elevernas val av gymnasieprogram. Intresse för läsning är en faktor som har viss påverkan på elevernas val av gymnasieprogram, och den faktor som har störst påverkan av dessa tre är läsvana.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra.

Huvudsyftet med denna studie var att få insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rätten till stöd från skolan och lärare? Ett andra syfte var att ta reda på vad de anser om lärarnas roll i barns/ungdomars självbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, är gjorda. Ungdomarna är två pojkar på högstadiet och två flickor som kommit längre i skolåldern, de går på gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lärarnas bemötande är viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god självbild och för att lärande skulle ske. Det framkom också tydligt att föräldrarna och deras stöd är viktigt. Ungdomarna menade att deras föräldrar har varit tvungna att kämpa både för att de skulle få en diagnos men också för att skolan skulle sätta in rätt stödåtgärder. Speciellt hyllade ungdomarna sina mammor och deras envishet och starka tro på sina ”barn”. Min andra slutsats blev därför att föräldrar och speciellt mammor är viktiga för ungdomarnas studier och självbild.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frågor som rör långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa. I Sverige är i dag kvinnor överrepresenterade när det kommer till långtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram på arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen är att kartlägga fem långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseområde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som påverkar om kvinnorna hjälps av att vara i ett åtgärdsprogram. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju när jag samlat in mitt empiriska material. Analysen baseras på Aaron Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang. Analysen bygger även på studier om rehabiliteringsprocessen, motivation, delaktighet, resurser, goda möten och genus.Resultatet i studien visar på positiv social integration och växande av självförtroende till negativ stress och press. Kvinnorna anser att det viktigaste för en lyckad rehabiliteringsprocess är dialogen mellan rehabiliteringsaktörerna. Den är i dag obefintlig. Flertalet av kvinnorna har upplevelser av misstrohet och likgiltighet i möten med läkare. De blir missförstådda och läkare litar sinsemellan inte på varandras omdöme. Dock finns en solskens historia, när det kom till ett möte mellan en kvinna och hennes läkare. Kvinnornas uppfattning om sin självkänsla är mycket låg. Kvinnorna känner att omgivningen har oerhört svårt att förstå sig på deras sjukdomstillstånd. De upplever det som mycket stressigt och nedvärderande att hela tiden försöka bevisa för omgivningen hur sjuka de är. Ett dilemma är att kvinnorna själva har mycket svårt att förstå sin livssituation.

Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder / Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.