Bakgrund: Intensivvården tillhandahåller avancerade och invasiva behandlingar till kritiskt sjuka patienter varav en del är sköra. Skörhet kan kvantifieras med Clinical Frailty Scale (CFS) och kopplas till mortalitet, komplikationer och förlängd återhämtning. Patienter som återinskrivs till IVA inom 72h löper större risk för komplikationer och död. I nuläget saknas verktyg för sjuksköterskor för att identifiera patienter som är i riskzonen för återinskrivning till intensivvårdsavdelning (IVA) inom 72h.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan patienters skörhet enligt Clinical Frailty Scale och återinskrivning till IVA inom 72h.Metod: Retrospektiv single-center kohortstudie med 118 patienter (kontrollgrupp n=60) på en IVA i Sverige mellan åren 2021 och 2022. Analys med kortsabulering, korrelation och logistisk regression samt Mann Whitney U Test.Resultat: I denna studie kunde inget signifikant samband mellan återinskrivning till IVA och CFS poäng konstateras. Det fanns däremot ett starkt samband mellan behandlingsbegränsningar och CFS i kontrollgruppen.Slutsats: CFS kan inte användas för att förutse återinskrivning till IVA inom 72h. Studiens design begränsar möjligheten att generalisera resultat.Intensivvårdssjuksköterskor bör fortsätta använda sig av helhetsbedömning och sin kliniska blick för en patientsäker vård. / <p>2023-05-29</p>

In an era where mens violence against women is increasingly recognized as a growing societal issue, this study focuses on the role of next of kins. These next of kins, often overshadowed by the victims of violence, face daily challenges arising from the violence. The study aims to explore the challenges adult next of kins experience in supporting their abused loved ones, the strain on their well-being, and their experiences and needs for support. Using qualitative interviews with ten adult next of kins and an abductive approach, results were analyzed alongside previous research and theories of secondary and vicarious traumatization, codependency, and social exchange theory. The empirical data yielded three main themes: the next of kins care, external support, and the silent burden, further developed into four analytical themes: conditional support, loss of a relationship, involuntary impact on well-being, and in the shadow of the abused.  The findings reveal significant challenges next of kins face in supporting the abused, especially in adapting support to the victims' wishes. The adaptation by next of kins is examined through codependency theory, highlighting strategies used to manage the situation. The study also indicates the psychological and physical impact on next of kins, with symptoms like anxiety, worry, and sleeplessness. Although some symptoms align with secondary traumatization, they more closely fit vicarious traumatization, emphasizing the personal internal change of helping a traumatized loved one. Furthermore, the study underscores the need for increased societal awareness of violence in intimate relationships and its impact on next of kins. Many relatives do not prioritize seeking help for themselves, focusing instead on the victim, and those who seek support often find it lacking due to misunderstanding or lack of knowledge.          This study aims to deepen the understanding of the challenges next of kins face in supporting their loved ones and how they perceive their own support needs. By doing so, it contributes to a relatively new field of knowledge by providing deeper insights into the experiences of next of kin’s and suggesting areas for improvement. / I en tid där mäns våld mot kvinnor alltmer uppmärksammas som ett växande samhällsproblem, fokuserar denna studie på de anhörigas roll. Dessa anhöriga, som ofta är i skuggan av de våldsutsatta, hanterar dagligen den belastande situationen som uppstår av våldet. Studiens syfte är att utforska vilka utmaningar vuxna anhöriga upplever av att stötta sin våldsutsatta närstående, vilka påfrestningar på måendet anhöriga upplever, samt deras erfarenheter och behov av stöd. Genom kvalitativa intervjuer med tio vuxna anhöriga och en abduktiv forskningsansats har resultaten analyserats tillsammans med tidigare forskning och teorierna sekundär och vikarierande traumatisering, medberoende och sociala utbytesteorin. Studiens empiriska data resulterade i tre huvudteman; den anhöriges omsorg, det utomstående stödet och den tysta bördan, vilka ytterligare utvecklades till fyra analytiska teman; det villkorande stödet, förlusten av en relation, den ofrivilliga påverkan på måendet och i skuggan av den våldsutsatta. Resultaten påvisar att anhöriga ställs inför betydande utmaningar i sitt stöd till de våldsutsatta, särskilt när det gäller att anpassa stödet efter de våldsutsattas önskemål. Anhörigas anpassning till situationen undersöks genom medberoendeteorin, som belyser de strategier anhöriga använder för att hantera situationen. Studien visar också hur anhörigrollen innebär en psykisk och fysisk påverkan, med symptom som ångest, oro och sömnlöshet. Även om anhörigas symtom delvis överensstämmer med sekundär traumatisering, matchar de i större utsträckning kriterierna för vikarierande traumatisering, vilket betonar den inre personliga förändringen av att hjälpa en närstående som upplevt trauma. Vidare framhåller studien vikten av en ökad samhällelig kunskap om våld i nära relationer och dess påverkan på anhöriga. Många anhöriga prioriterar inte att söka hjälp för sig själva, då fokus oftast ligger på den våldsutsatta och de som söker stöd upplever generellt ett bristande stöd i form av oförståelse eller okunskap.  Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen om de utmaningar anhöriga möter när de stöttar sina närstående, samt hur de själva upplever behovet av stöd. Med detta bidrar studien till ett relativt nytt kunskapsområde genom att ge en djupare inblick i anhörigas erfarenheter och förslag till förbättringsområden.

No description available.

The Court of Justice of the European Union (CJEU) recently clarified some fundamental questions regarding the right to compensation under Article 82 of the General Data Protection Regulation (GDPR). The CJEU emphasised the cumulative conditions for the right to compensation, namely, damage resulting from a data breach and a causal link between the two. There are a number of ways in which the GDPR provides a more detailed framework for what should typically constitute damage, how the control of personal data can facilitate the assessment of the concept of damage and how the burden of proof can be interpreted in the light of the purpose of the Regulation. There is no automatic right to compensation and a more detailed assessment must be made under all of the criteria set out in Article 82. In the absence of further case law, I have tried to clarify the applicable law by interpreting the GDPR and the two judgements from the CJEU on the right to compensation. From a procedural point of view, a future with more litigation in the form of representative actions as a result of the Representative Action Directive is likely. The Directive does not change the Swedish representative action rules in any major way, but what is worth noting are the differences between opt-in and opt-out. An opt-in system, such as the Swedish one, may see some increase in the number of representative actions, but in an opt-out system, like the one in the Netherlands, it is likely to see many more representative actions. Uncertainties remain as to whether the opt-out system is compatible with the GDPR, and the CJEU will have to clarify the legal status in the near future. When evaluating the consequences of the legal developments, a potential over- regulation is a risk, while information security is likely to improve. As I see it, the CJEU has two choices to counteract any over-regulation that may arise as a result of legal developments. Either the CJEU can clarify that Article 80 of the GDPR does not allow for an opt-out system, or the CJEU can clarify where the upper limit of the amount of damages in representative actions lies, for example through the principle of proportionality.

No description available.

No description available.

No description available.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.

No description available.

No description available.