Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

The singing voice is a highly personal instrument which occasionally may harvest feelings of MPA (music performance anxiety) and low self-efficacy among singing pupils. This qualitative study investigates pupil-teacher relationships and teachers' handling of MPA and self-efficacy from a pupil’s perspective implemented through semi-structured interviews. The study is permeated by a relational perspective focused on relational competence. Results obtained show that pupils describe the majority of pupil-teacher relationships as good and secure. A dauntless relationship is incused by trust and openness which is obtained through the teachers' ability to listen, show compassion, establish a forgiving atmosphere, attach to and treat the pupil with kindness and respect. The results show the importance of the teachers ability to communicate, read and differentiate relative to the pupil. Concerning MPA the results indicate the importance of teachers' ability to interact with the pupil in a communicative way through compassion, understanding and guidance. Furthermore the results emphasize teachers' ability to adjust the teaching according to individuals and the situation in relational practices. / Sång är ett högst personligt instrument vilket emellanåt kan generera känslor av prestationsångest, även kallat MPA (music performance anxiety), och problematik gällande självtilltro hos sångelever. I denna kvalitativa studie undersöks elev-lärarrelationer samt lärares hantering av prestationsångest och självtilltro ur ett elevperspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomsyras av ett relationellt perspektiv med fokus på lärares relationskompetens. Resultatet visar att elever upplever majoriteten elev- lärarrelationer goda och trygga. En trygg relation präglas av tillit och öppenhet vilket skapas utifrån lärarens förmåga att lyssna, förstå, skapa en tillåtande atmosfär, anknyta till samt bemöta eleven på ett trevligt och respektfullt vis. Samtliga erhållna resultat präglas av lärarens förmåga att kommunicera, läsa av samt förhålla sig till eleven med en adekvat nivå av närhet och distans. Gällande hantering av prestationsångest visar resultatet vikten av lärares förmåga att bemöta eleven både kommunikativt och inkännande, visa förståelse samt vägleda. Vidare understryker resultatet vikten av lärares förmåga att anpassa undervisningen efter individ och undervisningssituation i relationell praktik.

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med en övergång mellan förskola och förskoleklassen ser ut utifrån lärarnas perspektiv. Studien som presenteras i examensarbetet har gjorts i en specifik kommun för att få en inblick om hur arbetet med övergångar genomförs. Övergångar idag är konstruerade utifrån lärarnas tolkning av läroplanerna, då det inte finns en bestämd handlingsplan för hur en övergång ska ske. Till studien användes både en kvantitativ metod som bestod av enkäter som blev utskickade till förskolor och skolor i den specifika kommunen, samt en kvalitativ metod som bestod av semistrukturerade intervjuer med lärare och förskollärare.  Studiens resultat analyseras med hjälp av anknytningsteorin av Riddersporre och Bruce (2016), postmodern teori av Dahlberg, Moss och Pence (2014), samt med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv av Halldén  (2007).  Resultatet av vår studie visar att lärarna vill samverka mellan verksamheterna, men hur de ska gå tillväga är oklart för samtliga parter. Då ingen handlingsplan finns kan det bli otydligt om hur och vem av verksamheterna som ska ta kontakt med den andra. Detta försvårar lärarnas mål om en trygg och likvärdig övergång till skolan för alla barn.

Bakgrund    Hypertoni är en allvarlig folksjukdom som kraftigt ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, stroke, njurproblem och andra livshotande sjukdomar samt för tidig död. Cirka 1,28 miljarder människor lider av hypertoni. Icke påverkansbara riskfaktorer är hög ålder och ärftlighet, påverkansbara riskfaktorer är livsstilsfaktorer och fokus ligger på att sänka blodtryck genom egenvård. Sjuksköterskans omvårdnad i form av stöd till egenvård har en betydande roll och i tiden ligger den snabba utvecklingen av digital hälsa. Här undersöks mobila applikationers möjlighet till att påverka hypertoni och ge stöd till egenvård. Syfte  Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att undersöka effekterna på blodtryck vid användning av mobila applikationer som stöd till egenvård hos personer med hypertoni. Metod Arton kvantitativa artiklar ingår i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Artiklarna har kvalitetsgranskats med stöd av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och är publicerade de senaste tio åren. Artiklarna söktes i PubMed och CINAHL. Resultat Den integrerade dataanalysen resulterade i två teman och fem subteman. De övergripande teman var effekter på blodtryck och påverkan på egenvård.  Resultatet visade att mobila applikationer har potential att fungera som ett viktigt verktyg i syfte att sänka blodtryck och uppnå positiv påverkan på genomförd egenvård. Slutsats En mobil applikation kan vara ett betydande verktyg i sjuksköterskans roll att ge stöd för egenvård hos patienter med hypertoni och därmed kunna hjälpa patienten att uppnå ett lägre blodtryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har insikt och kunskap om funktioner och användningsområden för mobila applikationer för att hen ska kunna ge det stöd till egenvård som varje enskild patient är i behov av och därmed kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Hypertension is a serious disease that increases the risk of developing cardiovascular disease, stroke, kidney problems, life-threatening diseases and premature death. Approximately 1.28 billion people suffer from hypertension. Uncontrollable risk factors are old age and heredity, controllable risk factors are lifestyle factors with focus on lowering blood pressure through self-care. Nurse's care in the form of support for self-care has a significant role and rapid development of digital health is actual and relevant. The possibility of affecting hypertension by using mobile applications and to mediate support for self-care is examined. Aim The aim of this non-systematic literature review was to investigate the effects on blood pressure when using mobile applications as support to self-care for people with hypertension. Method Eighteen quantitative articles are included in this non-systematic literature review. The articles have been quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment and published in the last ten years. The articles were found in PubMed and CINAHL. Results The integrated data analysis resulted in two themes and five subthemes. The overarching themes were effects on blood pressure and impact on self-care. The results showed that mobile applications have the potential to function as an important tool in order to lower blood pressure and achieve a positive impact on completed self-care. Conclusions A mobile application can be a significant tool in the nurse's role to provide support for selfcare in patients with hypertension and thus be able to help the patient achieve a lower blood pressure. It is important that the nurse has insight and knowledge about functions and areas of use for mobile applications so that she can provide the support for self-care that each individual patient needs and thus be able to provide individually tailored care.

Bakgrund: Hemlöshet är ett utbrett globalt problem. I Sverige lever cirka 33 000 personer i någon form av hemlöshet. Personer i hemlöshet har ofta både fysisk och psykisk ohälsa förutom multipla sociala besvär. För att personer i hemlöshet, med komplexa behov, ska få adekvata insatser gällande vård-och omsorgsinsatser behövs individuella åtgärder och samverkan mellan olika instanser. Ledorden för Agenda 2030 understryker att ingen ska lämnas utanför och möjlighet till hälsa och tillgång till vård ska ses som mänskliga rättigheter. Samtidigt undviker personer i hemlöshet att söka vård i större utsträckning än andra. Att vård- och omsorgsinsatser samordnas och organiseras så att de används och uppskattas av personer som lever i hemlöshet är en förutsättning för att nå ambitionen om jämlik vård. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter personer som lever i hemlöshet har kring samverkan av vård- och omsorgsinsatser.   Metod: En litteraturöversikt vars resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat presenteras i två kategorier; Brister i planering, samverkan och utskrivning och Behov att skapa tillgänglig kontinuerlig och individanpassad vård. Det framkom att de hinder som fanns för att personer i hemlöshet skulle söka vård reducerades genom uppsökande verksamhet och samverkan vilket gav tillgång och kontinuitet i vård- och omsorgsinsatser. Med hjälp av vårdsamordnare kunde förtroendefulla vårdrelationer formas där komplexa behov tillgodosågs.  Sammanfattning: Personer som lever i hemlöshet upplever bristande tillgång till vård och stöd de är i behov av. Bristande kommunikation mellan huvudmän leder till att personer i hemlöshet känner sig negligerade. Ansvar läggs idag på att personer i hemlöshet själva ska navigera i svårtolkade strukturella system. Vårdsamordnare behövs för att kunna främja vårdkontinuitet. Personcentrerade insatser behövs för att tillgodose behov hos personer som lever i hemlöshet. / Background: Homelessness is a widespread global problem. In Sweden, approximately 33,000 people live in some form of homelessness. People in homelessness often have both physical and mental illnesses in addition to multiple social struggles. In order for homeless people with complex needs to receive adequate care and care interventions, individual measures and cooperation between different agencies are needed. The guiding word for Agenda 2030 emphasize that no one should be left out and the opportunity for good health and access to care should be seen as human rights. At the same time, people in homelessness avoid seeking care to a greater extent than others. That care and care interventions are coordinated and organized so that they are used and appreciated by people living in homelessness is a prerequisite for achieving the ambition of equal care. Aim: The aim was to describe the experiences people who live in homelessness have regarding health and welfare interventions.  Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: The results are presented in two categories; Deficiencies in planning, collaboration and discharge and the need to create accessible continuous and individually tailored care. The results showed that the obstacles that existed for homeless people to seek care were reduced with the help of outreach services and cooperation. This gave homeless people access and continuity of care and social care efforts. Through a care coordinator, trusting care relationships could be formed where complex needs were met.  Summary: People living in homelessness feel that they do not receive the care and support they need. Lack of communication between organizers leaves people experiencing homelessness feeling neglected. Today, responsibility is placed on people living in homelessness to navigate difficult-to-interpret structural systems themselves. Care coordinators are needed in order to promote continuity of care. Person-centered interventions are needed to meet the needs of people living in homelessness.

This thesis is about Polish migrant workers’ housing situation in Sweden. The primary purpose is to show how the housing situation looks like for Polish migrant workers who live in Sweden. The second purpose is to highlight how complex the right to housing is and show how this right influence their living standard. The conclusion is based on a content analysis of surveys which were completed by 427 Polish migrant workers. Some information was a result of a content analysis of reports and statistics from different governmental authorities and housing ads from the website poloniainfo.se. The result shows that the majority, 81 percent, either own a flat or have a lease/rental contract of their accommodation. However, what is considered being alarming is that at least 18 percent of respondents are homeless according to The National Board of Health and Welfares (Socialstyrelsen) definition of homelessness. Cramped housing accommodation and ethnic discrimination occurs. There is also an increasing risk for poverty among these people due the deficit on the housing market.

Background: The mandatory audit for small companies is up for discussion in Sweden today. The motives behind voluntary auditing in small companies have been investigated in several countries before. One of these motives, outsourcing, is currently unexplored. Outsourcing is very common amongst companies today and is expected to increase even more in the near future. The global market for outsourced financial services is expected to grow to over 525 billion dollars by 2030, according to a report by Grand View Research (2022). But how does the outsourcing of financial functions actually affect small companies' choice of voluntary audit? Purpose of the study: To investigate the motives behind voluntary audits among small companies in Sweden who outsource their financial function, and how the outsourcing offinancial services can contribute to an increased need for audits in small companies. Method: This is a qualitative study conducted with semi-structured interviews with 10 Swedish companies who are not required to be audited and do outsource their financial work. Conclusions: The main motives for voluntary audit in outsourcing companies are the following: The accountant’s expertise and advice. Security for the company owner To fulfill the indirect requirements of external stakeholders. Creditworthiness, to get a good score on UC and Creditsafe. Increased quality of the financial reports: audit gives a quality stamp. The company will soon be required to go through external audit Regarding outsourcing, the respondents testify that the audits do assure them that their external consultant does the financial work properly, but controlling the external consultant is not the main reason for choosing voluntary audit. Our study also shows a new aspect, which is, the company owners' previous experiences with outsourcing seems to influence their view of how outsourcing affects the need for auditing. Overall, the results show that outsourcing alone is not a motive for the choice of audit.