<p>Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.  </p><p> </p><p>Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen. Vi har också tittat på möjlighet och hinder för delaktighet.</p><p> </p><p>Till viss del kunde vi upptäcka att de samtal som fördes mellan rektor - pedagog hade drag av det deliberativa samtalet. Vi kom också fram till att det fanns en enighet omkring vikten av delaktighet men att det inte alltid är så lätt att leva upp till.</p>

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

This study examines how youths discuss politics in online forums in relation to the conditions of deliberative communication. To assess if, and to which extend the communication is deliberative a theoretical framework by Todd Graham and Tamara Witschge is being used.One of the online forums in this study is focused on Swedish politics and the other one is focused on general discussions about any topic. Four topics are examined, and they are the same in both online forums. The topics have been categorized as subjects that are either traditional politics or personal politics. Discussions about nuclear power and political parties are considered traditional, whereas discussions about drugs and legislation for sexual consent are considered personal.The  findings  show  that  in  the  general  online  forum  the  topic  being  discussed  matters. Discussions   categorized   as   personal   politics   matched   the   conditions   of   deliberative communication more than discussions that were about traditional politics. In the political forum the subject did not matter, they were all equal in terms of deliberative communication. The forums are similar in terms of deliberative communication if you exclude the topics that were about traditional politics from the general online forum.

Syftet med studien är att bidra med kunskap hur läromedel inom samhällskunskap skildrar de mänskliga rättigheterna för årskurserna 1–9 och gymnasiekursen Samhällskunskap 1 samt hur progressionen ser ut mellan åldersblocken. Forskningsfrågorna som besvaras är följande: Med vilka begrepp och i vilket sammanhang presenteras de mänskliga rättigheterna i läromedlen? På vilket sätt och i vilken omfattning uppmuntrar läromedel till deliberativa samtal? Hur ser progressionen ut mellan de olika årskurserna rörande begrepp, sammanhang och uppmuntran till deliberativa samtal?    I studien har det gjorts en kvalitativ innehållsanalys av åtta läromedel: två för årskurs 1–3, två för årskurs 4–6, två för årskurs 7–9 samt två för gymnasiekursen Samhällskunskap 1. Läromedlen som undersöks består av både tryckta böcker och digitala läromedel. Den tidigare forskningen visar att det finns viss problematik med undervisningen av de mänskliga rättigheterna, däribland lärarnas egna osäkerhet kring vad de faktiskt innebär, anknytning till elevernas egna erfarenheter och situation, samt brister i tydlighet om hur de mänskliga rättigheterna bör undervisas. Studiens analys utgår från John Deweys språkteori (1910) samt Jürgen Habermas deliberativa samtal (Englund, 2000, Englund, 2007). Resultatet visar att de mänskliga rättigheterna presenteras i olika sammanhang och med nya begrepp beroende på åldersblock. Deliberativa samtal uppmuntras som mest i läromedel för åldersblock 7–9 men ingen explicit uppmuntran i förhållande till de mänskliga rättigheterna finns i läromedlen i kursen Samhällskunskap 1. Trots detta går det att se implicita uppmaningar i och med de diskussions- och analysavsnitt som förekommer. Progressionen mellan läromedlen i åldersblocken visar på utveckling mot ökad komplexitet och fördjupning av de mänskliga rättigheterna i olika sammanhang som ämnet tas upp.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan.

Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer.Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vihar sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkthar lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverketstexter och borde således återspeglas ute på skolorna.Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur ensocialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokratioch deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn påvilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla demål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkarströmningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokalnivå?Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande ärviktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltidsynliggöres i det praktiska arbetet. Vi har sett att den dolda läroplanen, dvs. vanor ochtraditioner, fortfarande är en kraft att räkna med innanför skolans väggar. Uppfattaslärarna som ”slappa” om de ger eleverna reellt inflytande? De har viljan, men saknarkunskapen och förståelsen för Skolverkets deliberativa ansats bakom läroplanen. Mankan inte förstå det man inte vet finns. / There is no abstract in english available.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan.

Klassrumsdiskussioner i samhällskunskapsämnet på gymnasiet kan vara både ett givande och problematiskt inslag i undervisningen, särskilt om eleverna har åsikter som strider mot skolans värdegrund. I den här uppsatsen intervjuas sex samhällskunskapslärare om hur de resonerar kring förutsättningar för, användande och hantering av klassrumsdiskussioner i ämnet. Analysen av intervjuerna har formats efter teorin om deliberativa samtal och visar att den är det ideal lärarna har för diskussionerna. Samtidigt uttrycker lärarna att det finns många problem med att nå dit, särskilt på yrkesförberedande program där eleverna ofta uttrycker åsikter som strider mot värdegrunden och att de inte accepterar de grundläggande reglerna för ett deliberativt samtal. Ett annat problem som lärarna upplever är att eleverna har en mängd åsikter som de inte har argument eller fakta som talar för. En bristande källkritisk kunskap hos eleverna kan vara en bidragande orsak till detta.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolanfungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsomelevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olikaperspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år. Resultatet av vår forskning blev att elevinflytande finns och utövas inom särskolan samt existerar inom vissa ramar. Den deliberativa informella formen används vid planering av det dagliga schemat som sker i samspråk mellanpedagog och elev. Den formella formen av demokrati existerar i klassråd påhögstadiet och skolråd på mellanstadiet.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet. Dock bör man framhålla att deliberativa samtal är sällan förekommande och kommunikationen är anpassad till den institutionella omgivning som den skapas i – den formas av betygsättning, elevernas inställning till lärande och att läraren har ett övergripande ansvar för elevernas utbildning.