In the highly competitive environment that companies find themselves in today, it is key to have a well-functioning supply chain. For manufacturing companies, having a good supply chain is dependent on having a functioning production planning. The production planning tries to fulfill the demand while considering the resources available. This is complicated by the uncertainties that exist, such as the uncertainty in demand, in manufacturing and in supply. Several methods and models have been created to deal with production planning under uncertainty, but they often overlook the complexity in the supply uncertainty, by considering it as a stochastic uncertainty. To improve these models, a prediction based on earlier data regarding the supplier or item could be used to see when the delivery is likely to arrive. This study looked to compare different predictive models to see which one could best be suited for this purpose. Historic data regarding earlier deliveries was gathered from a large international manufacturing company and was preprocessed before used in the models. The target value that the models were to predict was the actual delivery time from the supplier. The data was then tested with the following four regression models in Python: Linear regression, ridge regression, Lasso and Elastic net. The results were calculated by cross-validation and presented in the form of the mean absolute error together with the standard deviation. The results showed that the Elastic net was the overall best performing model, and that the linear regression performed worst.

With an increasing urban population around the world, the need for urban freight distribution is constantly growing. Many cities face problems with traffic congestion, especially during eak hours in the morning and afternoon. At the same time, the roads are often nearly empty during nighttime. In some cities, like Stockholm, heavy haulage is not permitted to enter the city during the night. This means that carriers are forced to perform these deliveries during the day, which leads to inefficient distribution. To investigate the possibilities to use nighttime hours for deliveries, which could lead to a more efficient distribution system and increased sustainability of the city, a pilot project has been initiated by the City of Stockholm to test off-peak deliveries. Other similar trial projects have encountered difficulties with getting businesses to participate, and the incentives to shift to offpeak deliveries have been unclear. Therefore, this thesis aims to investigate what incentives there are for actors within a supply chain to make this shift and the key factors that enable the supply chain to benefit. The thesis is performed as a case study on the pilot project in Stockholm, and uses a business model perspective to analyze how value is created and captured throughout the supply chain. The results show that there is potential for supply chains to increase its total value through offpeak deliveries as a result of increased efficiency, improved delivery reliability and increased utilization of trucks. Pricing models and relative negotiation power between actors have a large effect on how the value is distributed. The main contributors to creating increased value are sufficient delivery volume, compatible processes, and full utilization of trucks. The possibility to use off-peak deliveries for marketing is relatively unexploited and could potentially create more value. / Med  en  ökande  befolkning  i  städer  världen  över  ökar  också  behovet  av  varudistribution  istadskärnor. Många städer har problem med trängsel i trafiken, i synnerhet under rusningstid på morgonen och eftermiddagen. Samtidigt är vägarna ofta nästan tomma på natten. I en del städer, som Stockholm, är det förbjudet att köra tung lastbil i innerstaden under natten. Detta betyder att distributörer är tvingade att utföra dessa leveranser under dagtid, vilket leder till ineffektiv distribution.För att undersöka möjligheterna att utnyttja nattens timmar till leveranser, vilket skulle kunna leda till ett mer effektivt distributionssystem och en ökad hållbarhet för staden, har ett pilotprojekt initierats av Stockholms Stad för att testa nattliga leveranser. Andra liknande projekt har stött på problem med att få företag att deltaga, och incitamenten för att flytta leveranser till nattetid har varit otydliga. Därför syftar detta arbete till att undersöka vilka incitament som finns för aktörer inom en försörjningskedja att göra detta byte och vilka huvudfaktorer som möjliggör att kedjan kan dra fördel av det.Arbetet utförs i form av en fallstudie på pilotprojektet i Stockholm, och använder ett affärsmodellsperspektiv för att analysera hur värde skapas och fångas inom kedjan. Resultaten visar att det finns potential för försörjningskedjor att öka sitt totala värde genom nattliga leveranser som ett resultat av ökad effektivitet, förbättrad leveranssäkerhet och ökad nyttjandegrad av lastbilen. Prismodeller och relativ förhandlingsmakt mellan aktörer har en stor påverkan på hur värdet fördelas. De faktorer som bidrar mest till ett ökat värde är tillräcklig leveransvolym, kompatibla processer och hög nyttjandegrad av lastbilar. Möjligheten att använda nattliga leveranser för marknadsföringssyfte är relativt outnyttjat och skulle potentiellt kunna skapa mer värde.

Den svenska marknaden för paketleveranser är en marknad i ständig expansion. Med e-handelns tillväxt har antalet varor som skickas från företag till privatpersoner ökat explosionsartat de senaste åren, samtidigt som konsumenternas preferenser ändrats. Ökningen har ställt helt nya krav på leveransföretagen, samtidigt som den inneburit möjligheter för nya företag att etablera sig på marknaden. Syftet med detta arbete är att analysera marknaden för paketleveranser till privatpersoner i Sverige. Vi riktar in oss på e-handlares prissättning på leveranser och konsumenters möjlighet att välja olika leveransalternativ. Analysen görs utifrån Structure-Conduct-Performance-modellen. Genomförandet består av tre olika metoder. Vi gör en kartläggning av leveransföretagen och deras olika leveransalternativ, en egen undersökning av pris och valfrihet samt en enkätundersökning till olika aktörer på marknaden. Vi drar den huvudsakliga slutsatsen att det råder informationsasymmetrier på marknaden som gör att e-handelsföretag har möjlighet att ta ut överpriser på leveranser gentemot sina konsumenter. Vi drar också slutsatsen att konsumenters valfrihet av leveransalternativ är begränsad – trots att antalet leveransföretag är större än någonsin. Vidare konstateras att det råder stark avtalsintegration på marknaden och att flera faktorer talar för att leveransföretagen såväl som e-handelsföretagen besitter marknadsmakt. På grund av detta identifierar vi en risk att konkurrensen och därmed valfriheten försämras på sikt.

Deep decarbonisation of road transportation is challenging. One of the most potentially beneficial approaches is electrification which is the subject of this PhD thesis. A widespread penetration of electric vehicles (EVs) across a large proportion of road transport demand is needed to realise the benefits of an electrified transport sector. However, this is dependent on overcoming significant barriers. This study performs a systematic analysis of how proven power charging technologies could be used to unlock the barriers to widespread electrification of road transportation. Various road transport sectors and type of journeys are explored including aspects of autonomous operations and novel wireless power transfer technologies. For each operation, a framework is proposed that allows the exploitation of current and potential future electrification technologies to enable shifting towards EVs. Based on that, simulation tools and methods are developed to calculate the power requirements of EVs and determine a suitable charging infrastructure. The additional power demand, electric load and the implications for the electricity supply network are explored. The total expenditure needed and the CO2 emission savings are also calculated for each investigated operation. Transitional strategies include the electrification of bus routes, refuse collection functions, home deliveries and aspects of autonomous operations for public transportation within the boundaries of the cities. In the long-term, focus is given on passenger cars and freight vehicles for both urban and inter-urban journeys. A nationwide adoption of all electrification strategies proposed in this thesis would increase the peak power demand of Great Britain by approximately 38 GW (72% of the current peak) and the electricity consumption by 180 TWh per year (45% of current consumption). The total capital cost required is calculated at £225 billion which is similar to the cost of other large infrastructure projects of the country. The impact would be a significant aggregate saving of approximately 2,000 MtCO2 between the numbers calculated for today's norms (2018) and those calculated for 2050.

Purpose: The problem with the construction industry is inefficient material handling that creates waste in form of unnecessary activities that do not increase the value of the product. The construction industry is accused of production delays, exceedance of budget and difficulties in having a high quality. The aim is to find opportunities for improvements to make the material handling on a construction site at deliveries, material storage and material transports more efficient. Method: A qualitative case study of an organisation was carried out to achieve the aim of the report. The methods used in this study was unstructured observations, semi structured interviews and document analysis. Findings: A checklist for material handling based on the theories of Muda, 5S and JIT within Lean has been designed as an improvement and is intended to be used at a construction site. The checklist is based on the collected empirical study and consists of three parts, based on the issues of the study, which were deliveries, material storage and material transport. The purpose of the checklist is to improve the material handling at a construction site by identifying and eliminating wastes in terms of waiting, transport, storage and defects. Implications: By using the checklist, follow the delivery plan, improve the construction site plan and improve the contract between the suppliers and the company that have been concluded from the study result, waste in deliveries, material storage and material transport can be reduced. The recommendation is to follow the suggestions for improvement to make the material handling more efficient and reduce waste on a construction site. Limitations: The limitations that have been made in the study is to identify the wastes in the material handling moments that have been used in the study during the different material handling processes. The communication between workers, in what way the company plans their work activities, work environment and quality of work is not included in the study. / Syfte: Problemet i byggbranschen är ineffektiv materialhantering som skapar slöserier av resurser i form av onödiga aktiviteter som inte ökar värdet på slutprodukten. Byggnadssektorn anklagas för förseningar, budgetöverskridande och svårigheter att hålla en hög kvalitet. Målet är att hitta förbättringsmöjligheter för att effektivisera materialhantering på en byggarbetsplats vid leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie av en organisation genomförts. De datainsamlingsmetoder som har använts är strukturerade observationer, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Resultat: En checklista för materialhantering baserad på teorierna Muda, 5S och JIT inom Lean har utformats som ett förbättringsförslag och är tänkt att användas på en byggarbetsplats. Checklistan är gjord utifrån studiens insamlade empiri och består av tre delar som utgår från studiens frågeställningar leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttningen. Syftet med checklistan är att effektivisera materialhanteringen på en byggarbetsplats genom att identifiera och eliminera slöserierna i form av väntan, transport, lager och defekter. Konsekvenser: Genom att använda checklistan, följa leveransplanen, uppdatera APD-planen och förbättra kontraktet mellan leverantörer och företag som har framtagits i studiens resultat kan slöserier inom leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning minskas. Rekommendationerna blir att följa förbättringsförslagen för att effektivisera materialhanteringen och reducera slöserier på byggarbetsplatsen. Begränsningar: De avgränsningar som har gjorts i studien är att identifiera de valda slöserier inom Muda som behandlades i studien under olika materialhanteringsmoment. Kommunikationen mellan arbetarna, på vilket sätt företaget jobbar med att planera olika arbetsmoment, arbetsmiljö och arbetskvalitet ingår inte studien.

No description available.

Many companies do not prioritize warehouse logistics sufficiently in their core business, with the help of increased knowledge, more companies can reduce non-value-creating activities on their warehouse space. There is research and methods designed for standard warehouses that help reduce picking time and non-value-adding activities, however, there is not enough research regarding companies with limited warehouse space and how they can work towards continuous improvement. The purpose and contribution of the study is increasing knowledge of how companies with limited warehouse space can manage and time-efficient their warehouse space with the help of warehouse logistics. A qualitative case study has been performed with observations and an interview where picking time has been the main focus. The collection of the theoretical framework has been reviewed and revised through scientific articles and other literature to strengthen the empirical research. The research is delimited and focuses on limited storage areas. More specifically, the study has placed its emphasis on warehouse logistics and picking time. The study looked at a company's limited storage space and focused on a small part in a delivery, from arrival control to storage. In the empirical study, a case company has been studied and confirmed that warehouse logistics needs to be given better priority in companies with limited warehouse space. With the help of reduced time in warehouse routines, many companies can reduce non-value-creating activities. The purpose of the study and issues will contribute to future research and can be used as a basis. Future research will also help other companies in the same situation to eliminate non-value-adding activities and reduce picking time. / Många företag prioriterar inte lagerlogistik tillräckligt i sin kärnverksamhet, med hjälp av en ökad lagerlogistik-kunskap kan fler företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Det exister forskning och metoder som är utformade för standardlager som hjälper till att reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter, däremot saknas det tillräcklig forskning gällande företag med begränsad lageryta och hur dom kan arbeta mot ständiga förbättringar när det kommer till lagerlogistik.  Studiens syfte och bidrag ligger i att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta, med hjälp av lagerlogistik, kan hantera och tidseffektivisera sin lageryta. En kvalitativ fallstudie har utförts med observationer och mejlkommunikation där plocktid varit huvudfokus. Samling av det teoretiska ramverket har genom vetenskapliga artiklar och annan litteratur granskats och reviderats för att stärka den empiriska undersökningen. Forskningen avgränsas och fokuserar på begränsade lagerytor. Mer specifikt har studien lagt sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Studien har tittat på ett fallföretags begränsade lageryta och på en liten del i en leverans, från ankomstkontroll till förvaringsförråd.  I den empiriska undersökningen har ett fallföretag studerats och bekräftat att lagerlogistik behöver prioriteras bättre hos företag med begränsad lageryta. Med hjälp av reducerad tid vid lagerrutiner kan många företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter. Studiens syfte och frågeställningar kommer att bidra till framtida forskningar och kan användas som underlag. Framtida forskning kommer även bidra med att hjälpa andra företag i samma sits att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och reducera plocktid.

På en alltmer global handelsplats med allt tuffare kundkrav handskas många företag med utmaningar kopplade till flexibilitet. Kunderna vill ha korta ledtider, stora anpassningsmöjligheter och utmärkt service, naturligtvis till ett lågt pris. Ytterligare en dimension av komplexitet adderas när stora koncerner gör förvärv av mindre bolag, vilket gör att koncernen måste säkerställa att även dessa nya förvärv kan möta kundens krav i samma utsträckning.  En lösning på denna problematik återfinns i litteraturen i konceptet logistikplattform. Konceptet innebär att ett företag arbetar med en centralt framtagen resursbas som sedan servar alla delar av företaget på en mer decentraliserad nivå för att kunna möta kundens krav. Fem viktiga byggstenar i en logistikplattform är central styrning, logistiska koncept, fysisk struktur, logistiska processer och aktiviteter samt informationssystem (Abrahamsson, et al., 2003).  I denna studie beskrivs koncernen Kesko, som i Sverige framför allt är aktiv inom byggbranschen och den tekniska handeln, med varumärkena K-Bygg, K-Rauta, Onninen samt Mark & Infra. Där återfinns denna problematik, speciellt kopplat till förvärv och kapaciteten på centrallagret som servar hela koncernen. Baserat på detta har denna studie syftet att utreda hur Kesko kan använda sig av en logistikplattform för att serva de olika varumärkena samt vad användandet får för konsekvens för centrallagret i Pilängen.  Studien fokuserar framförallt på de logistiska koncepten och den fysiska strukturen inom Kesko. De logistiska koncepten har avgränsats till att handla om försörjningskoncepten lagerhållning, kontinuerlig försörjning, leverantörsstyrt lager, cross-docking samt direktleverans och den fysiska strukturen har avgränsats till att hantera lokaliseringsstrategi, lagerstrategi samt transportstrategi.  Baserat på Keskos kunders, leverantörers samt produkters karaktäristik utformas vilka krav detta ställer på en logistikplattformen. Baserat på denna karaktäristik och krav utreds en ideal bild av Keskos logistikplattform i form av försörjningskoncept och den fysiska strukturen. Sedan utreds hur Kesko i nuläget verkligen arbetar med försörjningskoncepten och den fysiska strukturen. Dessa två versioner, den ideala bilden och nuläget, jämförs sedan i en så kallad gap-analys där skillnader utreds för att upptäcka var förbättringspotential finns och vilka förändringar Kesko kan genomföra för att kunna sägas jobba mot konceptet logistikplattform.  Analysen visar att Kesko är på god väg till det som anses viktigt inom konceptet, men att framtiden ställer stora krav på centrallagret och dess kapacitet. De sex gap som identifierades mellan den ideala och nuvarande utformningen och som ansågs påverka kapaciteten på centrallagret var 1) Användandet av cross-docking, 2) E-handelslagrets lokalisering och transportupplägg, 3) Förädlingsstrukturen, 4) Varumärket K-Byggs sortiment på centrallagret, 5) Varumärket Onninens sortiment på centrallagret och 6) Användandet av extern part för säsongslagring. Utifrån dessa gap formulerades åtta stycken förändringsförslag för hur Kesko kan minimera dessa gap och i och med detta gå mot den mer ideala utformningen. Förslagen visade att centrallagret, för att kunna fungera som en resursbas för Kesko i framtiden, troligen behöver en utökning av antalet pallplatser och plockautomatsplatser, en utökning av antalet in- och utlastningsportar samt utlastningsyta. Genom dessa förändringar förväntas centrallagret bli bättre anpassat för att serva de nuvarande varumärkena inom koncernen men även vara bättre förberett för att serva framtida nyförvärv. / In a business environment which is becoming more and more globalized and with continually increasing customer requirements, companies are dealing with flexibility challenges. Customers want short lead times, a lot of customization and excellent service, everything while keeping prices low. Another dimension of complexity is added when large company groups make acquisitions of smaller companies, which means that the company group must ensure that these new acquisitions also can meet the customer's requirements to the same extent.  A solution to this problem can be found in the literature as the concept of a logistics platform. The concept describes a company working with a centralized resource base that serves all parts of the company at a decentralized level in order to meet the customer's requirements. Five building blocks of a logistics platform are central control, logistics concepts, physical structure, logistics processes and activities, and information systems (Abrahamsson, et al., 2003)  This study describes Kesko Sverige, which is a company primarily active in the construction and technical trade, with the brands K-Bygg, K-Rauta, Onninen and Mark & Infra. The problems described above are also found within Kesko, especially regarding acquisitions and the capacity of the central warehouse, which is a warehouse that serves all brands in Kesko Sverige. Therefore, the purpose of this study is to investigate how Kesko can use a logistics platform to serve the various brands and what the use is for the central warehouse in Pilängen.  The study primarily focuses on the logistical concepts and the physical structures within Kesko. The logistics concepts have been restricted to deal with the distribution concepts warehousing, continuous replenishment, vendor managed inventory, cross-docking and direct deliveries, and the physical structure has been restricted to handle location strategy, inventory strategy and transport strategy.  Based on Kesko's customer, supplier and product characteristics, the requirements for the logistics platform are discovered. Based on these characteristics and requirements, an ideal picture of Kesko's logistics platform in the form of distribution concepts and the physical structure is investigated. It is then investigated how Kesko currently is applying the distribution concepts and the physical structure. These two versions, the ideal state and the current state, are then compared in a so-called gap analysis where differences are investigated to discover where there are areas for improvement for Kesko to be considered working towards the concept of a logistics platform.  The analysis shows that Kesko is well on its way to what is considered important in the concept, but that the future places great demand on the central warehouse and its capacity. The 6 gaps that were identified between the ideal and current state and which were considered to affect the capacity of the central warehouse were 1) The use of cross-docking, 2) The e-commerce location and transport arrangements, 3) The physical structure for value-adding services, 4) K-Bygg's assortment at the central warehouse, 5) Onninen's assortment at the central warehouse and 6) The use of external part for seasonal storage. Based on these gaps, eight proposals were formulated regarding how Kesko can minimize these gaps and hence move towards the ideal state. The proposals showed that the central warehouse, in order to work as a resource base for Kesko in the future, probably needs an increase in the number of pallets and places in the automated picking machine, as well as an increased number of loading and unloading ports and an expansion of the unloading area. By making these changes the central warehouse will be better at serving the current brands and the warehouse will also be better prepared to serve future acquisitions.

Global climate change is already having a noticeable impact on the environment that threatens the future of all species including humans. Unfortunately, it is currently accelerating and global temperatures will continue to rise in the coming decades mainly due to greenhouse gases produced by human activities in daily life. One of the biggest contributors is emissions from the transport sector which accounts for 32% of Swedish total CO2 emissions. Within the transport sector, freight transportation is more disruptive to traffic flow than personal vehicles because they take up more space on the road and their speed cannot be controlled as nimble as personal vehicles which causes congestion, waste of fuel and greater emissions. Based on the forecast that freight transportation will grow at a faster rate in the next few years, there is a need to manage them more intelligently while keeping up the demand for daily transport. The concept of OHD with the purpose of traffic distribution has recently been proposed and discussed in some academic and pilot projects. By shifting freight transportation from peak hours to off-peak hours, traffic can be alleviated, thus reducing emission from fuel consumption and reducing the timethey and that parts of traffic operate during the day spent on the road.This thesis presents a more comprehensive assessment of the impact of sustainability on theconcept from multiple perspectives and applies the results to the external logistics of Swedish recycling companies. An empirical study was conducted through fourteen semi-structured interviews with researchers, experts within relevant fields and companies with OHD experience. The combination of the empirical and theoretical study concludes that the opportunities and challenges coexist when the industrial companies implement OHD. The most noticeable opportunity provided by the transition is to get rid of congestion which leads to efficiency improvements, fuel savings and reductions in emissions. However, the concept also has a damaging impact as it exposes residents in the surrounding to noise pollution at the time when they need quiet rest. In addition, another challenge in implementing OHD is getting customers’ cooperation which involves the issue of access. / Klimatförändringar har en märkbar inverkan på miljön och hotar framtiden av alla jordens arter. Dessvärre ökar klimatförändringar och de globala temperaturerna kommer att fortsätta stiga under de kommande decennierna, främst på grund av växthusgaser som produceras av dagliga mänskliga aktiviteter. Transportsektorn ansvarar för 32% av den totala svenskakoldioxid utsläppen och är därav den sektorn med mest utsläpp. Inom transportsektorn orsakar godstransporterna fler hinder i trafikflödet än personbilar eftersom de tar mer plats på vägen och har inte den tekniska möjligheten att accelerera, bromsa eller bibehålla hastigheter i samma mån som personbilar. Därav orsakar de trängsel, slöseri av bränsle samt bidrar till ökat utsläpp av koldioxid. Trafikprognoser förutspår att godstransporter kommer att växa i snabbare mån än andra transportmedel under de kommande åren. Därav finns det ett behov av att hantera godstransporten mer effektivt. Konceptet OHD vars syfte är trafikfördelning av trafiken har nyligen erhållit mycket uppmärksamhet både akademiskt i forskning samt praktiskt i pilotprojekt. Genom att flytta godstransporter från högtrafikerade tider till lågtrafikerade tider kan trafiken fördelas, vilket minskar utsläppen, bränsleförbrukning samt ökar trafik effektivitet.Denna avhandling presenterar en omfattande bedömning av hållbarhetens inverkan av OHDkonceptet från flera perspektiv. Det tillämpar resultaten på externa logistikavdelningen av ett återvinningsföretag. En empirisk fallstudie innehållande fjorton semistrukturerade intervjuer med forskare, experter inom relevanta områden samt företag med erfarenhet av konceptet har genomförts. Studien erhöll slutsatserna att återvinningsindustrin kan erhålla flerfaldiga möjligheter och utmaningar orsakad av implementeringen av OHD i deras verksamhet. Där möjligheterna kan sammanställas till effektivitetsförbättringar, bränslebesparingar och minskade utsläpp, utmaningarna kommer vara ljudföroreningar samt övertygande av alla berörande nödvändiga för dess implementering.

Many literature suggested that BIM (Building Information Modeling) is a promising future for the AEC (Architecture, Engineering, and Construction) industry that offers enormous benefits to its actors, such as improved design quality due to less collision between disciplines and better understanding of building overview for better communication among the project team and decision-making process. However, lack of BIM knowledge and skill, absence of BIM legal acts, huge investment, software limitations, etc, are most of the time becoming barriers for them to reap the full potential of BIM. Especially during the project processes, there is a loss of value in information assets across phases.  In a project setting, CPM (construction project management) organisation is believed to be in a key position between the client and the other project team members to encourage BIM implementation, for instance by the ability to formulate BIM guidelines, influence the organisational and contractual arrangement, and mandating model-based deliverables. Yet, this power comes with a bigger responsibility to manage those challenges aforementioned. The purpose of the study is to investigate the current practise of a chosen CPM organisation, Forsen Projekt AB, and propose a suggestion of improvement to implement BIM during the design and construction phase. This study adopts qualitative method that builds on literature study and semi-structured interview in order to answer the research questions on what are the gaps faced by CPM organisation in implementing BIM and how to align BIM with the CPM practise in order to manage those gaps. The interview with eight different project roles from Forsen and its affiliated organisations in a project setting enables multiple perspectives about the challenges they perceived when working in BIM environment. The findings revealed that the major gaps founded in BIM implementation are related to organisational, legal or contractual, people and process, and IT-capacity. Suggestions on how to bridge those gaps are then formulated accordingly, such as the collaborative organisational structure, BIM general guidelines, and knowledge management strategies. / Många litteratur föreslog att BIM (Building Information Modeling) är en lovande framtid för AEC (arkitektur, teknik och konstruktion) som erbjuder enorma fördelar för sina aktörer, till exempel förbättrad designkvalitet på grund av mindre kollision mellan discipliner och bättre förståelse för byggande överblick för bättre kommunikation bland projektgruppen och beslutsprocessen. Bristen på BIM-kunskaper och färdigheter, frånvaron av BIM-rättsakter, stora investeringar, programvaru begränsningar, etc, är emellertid oftast hinder för att de kan skörda BIMs fulla potential. Speciellt under projektprocesserna finns värdeminskning i informations tillgångar över faser. I en projektinställning antas CPM-organisation (byggprojektledning) vara en nyckelposition mellan klienten och de andra projektgruppsmedlemmarna för att uppmuntra BIM-genomförandet, till exempel genom förmågan att formulera BIM-riktlinjer, påverka organisatoriska och avtalsmässiga arrangemang , och mandatmodellbaserade leveranser. Ändå kommer denna kraft med ett större ansvar för att hantera de utmaningar som nämns ovan. Syftet med studien är att undersöka den nuvarande praxisen hos en utvald CPM-organisation, Forsen Projekt AB, och föreslå ett förslag om förbättring för att implementera BIM under design och konstruktionsfasen. Denna studie antar kvalitativ metod som bygger på litteraturstudie och halvstrukturerad intervju för att svara på forskningsfrågorna om vilka luckor som CPM-organisationen står inför för att implementera BIM och hur man anpassar BIM med CPM-praxis för att hantera dessa luckor. Intervjun med åtta olika projektroller från Forsen och dess anknutna organisationer i en projektinställning möjliggör flera perspektiv på de utmaningar som de uppfattar när de arbetar i BIM-miljö. Resultaten visade att de stora luckorna som grundas i BIM-genomförandet är relaterade till organisatoriska, juridiska eller avtalsmässiga, människor och processer och IT-kapacitet. Förslag på hur man överbryggar dessa luckor formuleras därefter i enlighet med den samarbetsorganisationsstruktur, BIM: s allmänna riktlinjer och strategier för kunskapshantering.