<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>

EU förknippas ofta med en svag relation mellan väljare och valda politiker, samtidigt som att EU forskare har en diskussion kring huruvida organisationen kännetecknas av bristande demokrati. Brutna vallöften är främsta orsaken till minskat förtroende för politiker och således en försvagad demokrati. Detta då de valda politikerna skall representera väljarnas åsikter som är centralt i representativ demokrati vilket kännetecknar Europaparlamentet. Europaparlamentet är EU:s enda folkvalda instans vars främsta uppdrag är att föra fram medborgarnas politiska åsikter där vallöften har en central del i relationen. Tidigare forskning kring vallöften har främst berört nationella val. Uppsatsen syftar till att undersöka om de svenska partierna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna uppfyllde sina utlovade vallöften i EU-valet år 2009 samt att se om dessa partier påverkar demokratin i någon bemärkelse. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där båda partiernas vallöften analyseras utifrån mandat-, ansvars-, representations- och frihetsmodellerna som utgångspunkter för att undersöka om vallöftena uppfyllts. Valmanifesten som innehåller vallöftena jämförs med de dokumenterade uttalandena i plenarsammanträden ledamöterna gjort under mandatperioden år 2009 till år 2014. Socialdemokraterna uppfyllde merparten av sina vallöften och intog en stark representativ ställning vad gäller ledamöternas sätt att bedriva politik. Kristdemokraterna uppfyllde även merparten av vallöftena, samtidigt som ledamoten för partiet intog både en representativ och en frihetsställning i sina politiska handlingar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.

En utredning av begreppen begränsning i RF 2:20 och ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle i RF 2:21

Abstract The aim of this article is to examine how members of the European Parliament (MEPs) framed the debate on the introduction of transnational lists for the elections to the European Parliament. Transnational lists would allow candidates on a list to be elected from the Union as a single constituency, unlike today, where the member states are divided into separate constituencies. Previous research has mainly focused on an older, similar piece of legislation, introduced by former liberal MEP Andrew Duff, or performed minor empirical tests on how citizens would react to transnational lists being implemented. Hence, I aim to fill a gap in the existing literature and provide a deeper understanding of the subject, as well as how political actors position themselves against each other while debating this. I watched three separate debates in the European Parliament on the subject and transcribed every speech from the debates and created a coding schedule (available on request at john.hultengard (at) Hotmail.com), where I could code each speech as being pro, against or not taking a stance on the issue. By using a frame analysis and a qualitative text analysis as methods, I was able to find an overarching pattern, where I discovered that the EPP, ECR, ENF and non-partisan MEPs joined forces against the Greens, ALDE and S&amp;D, where the first coalition eventually came to win the vote on the issue. The pro-block tended to argue that there is a lack of a public sphere in the EU, and that the transnational lists would be a solution to this issue. The opponents of the idea claimed that transnational lists would weaken the link between citizens and elected MEPs, and hence the solution was to not introduce transnational lists. The two main political groups, EPP and S&amp;D, experienced major internal divisions on the issue. Further research on this subject is necessary to give a clearer picture of the debate. Key words: Transnational lists, European Parliament, party groups, AFCO, democratic deficit, frame analysis.

Valdeltagande är ett beforskat område. Vad gäller valdeltagande i EU har mycket forskning kretsat kring det låga valdeltagandet och i synnerhet att förklara varför det har sjunkit sedan första valet till Europaparlamentet 1979. Samtidigt har det förts en debatt inom litteraturen om EU:s demokratiska underskott och dess koppling till valdeltagandet. Följande uppsats tar avstamp i EU:s demokratiska underskott och undersöker huruvida spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande år 2018 påverkar deras benägenhet att rösta i EU-val. Tidigare forskning om spetskandidatprocessen har främst fokuserat på valdeltagandet 2014 och hur kännedom om de olika kandidaterna påverkade väljarnas benägenhet att delta. Den här studien lägger fokus på hur väljarnas värdering av spetskandidatprocessen påverkar deras benägenhet att rösta. Vidare undersöks om det finns en koppling mellan väljarnas uppfattade politiska inflytande i EU, det vill säga huruvida de anser att de kan påverka den politiska riktningen eller inte, och deras benägenhet att rösta samt hur denna relation ser ut. Med eurobarometer data som underlag har en logistisk regressionsanalys genomförts för att uppskatta den marginella nyttan av att delta i val. Resultatet av undersökning visar att både graden av spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande har en statistiskt signifikant effekt på benägenheten att delta i val och således den marginella nyttan av att rösta.

<p>The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.</p>

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema. I lärande för hållbar utveckling ses lärandet som ett av de mest betydelsefulla områden som förskolor och skolor har att arbeta med. Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna lägger stor vikt vid de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna ibegreppet lärande för hållbar utveckling, medan den sociala dimensionen kommer mer i skymundan. Samtidigt visar verksamheterna upp många möjligheter för barn att ha inflytandei sitt eget lärande, möjligheter att tänka kritiskt och förskollärarna visar på ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Den slutsats som dras är att de sociala aspekterna av lärande för hållbar utveckling finns i verksamheterna men är inte medvetande gjorda hos förskollärarna själva.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.