I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

Datum: 2024-05-29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Valeria Calles    Selma Migchelsen     Emilia Shafipour            (00/08/30)         (01/09/05)                    (02/10/27) Titel: Skillnader i Ledarskapsstilar mellan Manliga och Kvinnliga Ledare inom Organisationer: En kvalitativ studie som kartlägger ledares självuppfattningar Handledare: Konstantin Lampou  Nyckelord: Ledarskapsstilar, autokratiskt ledarskap, demokratiskt ledarskap, könsstereotyper gällande ledarskapsstilar  Forskningsfråga: Hur skiljer sig ledarskapsstilar mellan könen inom organisationer? Syfte: Syftet med vårt projekt är att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga ledare, utifrån ledarnas egna perspektiv och uppfattningar. Vi vill ta reda på om det finns vissa ledarskapsstilar som är vanligare hos män än hos kvinnor och vice versa.  Metod: En kvalitativ studie har utförts där en abduktiv ansats har använts. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts via Zoom och därefter har sekundärkällor och vetenskapliga artiklar använts för att stärka studiens empiri och slutsats.  Slutsats: Slutsatsen som går att dra efter att ha undersökt ledarskapet mellan fem kvinnor och fem män är att det inte finns stora skillnader mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Vår forskning har visat att både män och kvinnor generellt föredrar den demokratiska ledarskapsstilen mer än den autokratiska, men både männen och kvinnorna hade åtminstone en autokratisk egenskap. Detta visar att den autokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det manliga könet och att den demokratiska ledarskapsstilen inte är tillhörande det kvinnliga könet. / Date: 2024-05-29  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hp  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Valeria Calles       Selma Migchelsen        Emilia Shafipour         (00/08/30)                (01/09/05)                 (02/10/27) Title: Differences in Leadership Styles between Male and Female Leaders in Organizations: A qualitative study that identifies leaders self-perceptions  Supervisor: Konstantin Lampou  Keywords: Leadership styles, autocratic leadership, democratic leadership, gender stereotypes on leadership style Research question: How do the leadership styles differ between genders within organizations?   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there are any differences between female and male leaders, based on the leaders' own perspectives and perceptions. We want to find out if there are certain leadership styles that are more common in men than in women and vice versa. Method: A qualitative study has been made by using an abductive approach. In order to collect empirical data, semi-structured interviews have been conducted via Zoom. Secondary sources and scientific articles have been used to strengthen the study's empirical data and conclusion. Conclusion: The conclusion that can be drawn after examining the leadership between five women and five men is that there are no major differences between female and male leadership. Our research has shown that both men and women generally prefer the democratic leadership style more than the autocratic, but both men and women had at least one autocratic trait. This shows that the autocratic leadership style does not belong to the male gender and that the democratic leadership style does not belong to the female gender.

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European Union´s status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty. The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists. The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights.

”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan. / “Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.

Swedish local governments participate in different forms of intermunicipal cooperation in particular policy fields to achieve benefits of scale. This is often thought to improve efficiency and/or facilitate recruitment of experts and other competent personnel, aspects which are considered deficient in many municipalities as a consequence of demographical changes. Intermunicipal cooperation has become a widely used measure to face these challenges.However, there is little empirical evidence supporting that benefits of scale are realized – and the many forms of cooperation municipalities participate in is considered to affect local governments’ democratic anchorage negatively due to the principal-agent problem that arises. In this essay the effects of intermunicipal cooperation have been studied in an explorative way, with both quantitative and qualitative methods. Firstly, the effects on efficiency and need of additional personnel are examined with descriptive statistics from local government environmental inspection (food safety). Secondly, interviews have been conducted with local politicians and local government head officials exploring how the democratic deficit arising from intermunicipal cooperation is perceived from a transaction cost perspective. The interviewees represent a total of four municipalities (medium or small sized), two of which engage in a joint committee in local government environmental authority (which includes food control), the other two engage in a joint administration in the same policy field.The findings from the descriptive statistical analysis does not give solid evidence of improved efficiency or improved organizational competencies. However, the interviewees percieve these aspects as improved by intermunicipal cooperation. The findings from the qualitative approach is that the democratic deficit is perceived as problematic by the local politicians, but that several circumstances influence how problematic it really is. If the municipality needs cooperation to function, and the cooperation delivers satisfactory service, the principal-agent problem is more likely to be tolerated by the principal i.e. the citizens. Other factors seem to matter as well, factors such as: which policy field the cooperation is conducted, if the service is kept in the municipality’s vicinity, and if there is trust between the cooperating municipalities.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.