Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 gestaltar demokratifostran inom ramen för SO-undervisningen med särskilt fokus på vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds eleverna. Intresse för ämnet väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen där jag mötte olika gestaltningar och förhållningssätt gällande demokratifostran. För att undersöka detta vidare har jag observerat tre lärare utifrån vilka demokratifostrande inslag och kommunikationsmöjligheter de erbjuder eleverna. Studien bevittnade tre väldigt olika klassrumsmiljöer med påvisade goda exempel, men även en del brister. Bristerna gällde främst de kommunikationsmöjligheter som erbjöds eleverna, men även brist i visad respekt från lärarens sida. Studiens slutsatser är att demokratifostran förekom på en betydligt lägre nivå än väntat och skolor måste jobba mer aktivt med demokratifostran genom kvalitetskontroller av sina verksamma lärare.

Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar. Demokratibegreppet förklaras på ett instrumentellt vis, bland annat genom frågan hur istället för varför. Resultatet visar även att det finns svårigheter gällande tolkning av demokratibegreppet.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till elevinflytande och demokratiuppdraget i SO-undervisningen, och med utgångspunkt i lärarnas praktik skapa förståelse för hur de arbetar med detta. Att utveckla elevernas demokratiska kompetens är en stor del av SO-lärares uppdrag och ett område som ställer stora krav på deras egen kompetens. Eftersom det är en så stor del av lärarens uppdrag ville vi undersöka detta forskningsområde närmare för att få en tydligare bild av lärares förhållningssätt och praktik. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av intervjuer av fem lärare i de samhällsorienterande ämnena. Till stöd vid intervjuerna användes en intervjuguide och intervjuerna spelades in samt transkriberades. Därefter sammanställde och kategoriserade vi det empiriska materialet för att sedan analysera det med hjälp av de teoretiska perspektiv vi utgick ifrån i studien. Resultatet av studien sammanfattades i en slutsats och diskussion med tidigare forskning som stöd. Genom studien kunde vi dra slutsatsen att lärarna överlag har en positiv och tydlig bild av vad elevinflytande och demokratiuppdraget innebär, men att deras agerande i praktiken kan skilja sig från varandra. De är också medvetna om möjligheter och begränsningar som existerar. Vi kunde även dra slutsatsen att det finns yttre faktorer som påverkar hur lärare förhåller sig och agerar i relation till dessa begrepp i sin SO-undervisning. Vi har även kommit fram till att dessa yttre faktorer möjliggör och omöjliggör olika aspekter i undervisningen, och styr därmed lärarens agerande i praktiken.

Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.

<p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet.