This study aims to investigate how to strengthen the resilience of Sweden's population against disinformation. To answer the purpose, the study has been based of the framing of questions: 1. What characterizes a desirable resilience agaisnt disinformation? 2. What challanges exists in Sweden to strenghten the resilience against disinformation? 3. How can preventive strategies and measures be used in order to strengthen Swedish populaiton's resilience against disinformation? Based on these questions, a qualitative method and an inductive approach were chosen. The data collection consisted of semi-structured interviews with respondents who have professional experience in various societal areas and levels, both practical and theoretical. This resulted in two central themes: 1) Today's Resilience, which includes how Sweden's resilience is precieved today, who's at risk, and what a desirable resilience characterizes, 2) Strategies, Measures and Challanges, includes strategies and measures which can be used in order to strengthen the resilience against disinformation, as well as existing challanges and risks in the Swedish society. The study results in a greater understanding of how several important components and levels of the Swedish society interact and together strengthen the resilience agaisnt disinformation. In addition the task requires a broad societal perspective where preventive measures need to be combined in order to have succesful effects. / Studien syftar till att undesöka hur Sveriges befolknings resiliens kan stärkas mot desinformation. För att besvara syftet har studien baserats på frågeställningarna: 1. Vad kännetecknar en önskvärd resiliens mot desinformation? 2. Vilka utmaningar förekommer i Sverige för att stärka resiliensen mot deisnformation? 3. Hur kan preventiva strategier och förebyggande åtgärder användas för att stärka Sveriges befolknings resiliens mot desinformation? Utifrån dessa frågor valdes en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med respondenter som har yrkesmässig erfarenhet inom olika samhälleiga områden och nivåer, både praktisk och teoretisk. Detta utmynnades i två centrala teman: 1) Dagens Resiliens, som inbegriper hur Sveriges resiliens uppfattas i dag, vilka i samhället som befinner sig i riskzon och vad en önskvärd resiliens baseras på, 2) Strategier, Åtgärder och Utmaningar, omfattar strategier och åtgärder för att stärka resiliensen mot desinformation, vilka utmaningar och risker som återfinns i Sverige och tillkommer åtgärderna. Studien resulterar i en större förståelse om hur flera viktiga komponenter, delar och nivåer av samhället interagerar och tillsammans kan stärka resiliensen mot desinformation. Att det krävs ett brett samhällsperspektiv där preventiva åtgärder behöver kombineras för att uppnå framgångsrika effekter.

The purpose of this bachelor´s thesis is to create an understanding and reflection about how librarians at a small public library work to counter disinformation in their professional practice. Similarly, we students, aim to understand how disinformation impacts library´s democratic mission, and how they promote media- and information literacy. The practical work that librarians perform daily needs to be further highlighted to create awareness among the public. That's because librarians work for democracy, information acquisition, education, and free opinion according to the Swedish Library Law (SFS 2013:801). In a similar way, smaller public libraries need to be made more visible. A qualitative method was employed, consisting of semi-structured interviews conducted with six librarians from two small public libraries [in the middle part of Sweden]. The theoretical framework of the thesis consists of the concept of media and information literacy. The findings of the thesis demonstrate that the librarians at smaller public libraries have more control over the spread of disinformation in the practical work related to literature purchases than in their interaction with library patrons. Conversations within the library space present a complex situation and crossing a boundary pose challenges in fulfilling the library´s democratic mission. The findings demonstrate that the librarian´s action is influenced and subject to reflection, particularly when addressing social crises, like covid-19, as compassion plays a role on their practice. The thesis has helped to create an understanding and insight into how smaller public libraries work with the few resources and conditions that exist to counteract disinformation in their daily work practice.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga. / Fake news, Misinformation and disinformation are terms that have been prevalent in the public debate in recent years and have been used in political contexts to influence political opinion as well as for economical purposes. A particularly central actor in the dissemination of such information is social media. To combat fake news, misinformation and disinformation, certain solutions are developed to make it easier for users to distinguish true from false. However, previous research showscounterproductive effects in many of the ways that deceptive information is being fought today. A more reliable way is therefore to promote people's psychological defence and instead underpin critical skills in evaluation of sources. People's ability to critically evaluate the reliability of sources have also been a subject for research, although mainly focused on people's capabilities. The present studies aim was therefore instead to explore social media users' subjective experiences of practicing source evaluation. To answer the studies research questions, 9 semi-structured interviews were conducted with social media users. The data was then analysed with the help of the studies theoretical framework Theory of planned behaviour (TPB), from which the participants' attitudes, subjective norms, perceived behaviouralcontrol and intentions would explain the existing behaviours. Inter alia, the results show that the participants have a good knowledge of how sources should be evaluated although the behaviour is viewed as cognitively cumbersome and time consuming which in the long run purports the behaviour to mainly happen when the information is viewed as important. Future solutions should therefore lower the resource requirements without compromising the users’ analytical capabilities.

A form of political disinformation that had a prominent place in journalism during the US presidential election in 2016 was called fake news. There were, however, uncertainties what could be called fake news. The purpose of this study was to explore qualitatively how mainstream media described the word fake news. The data collection approach was inductive. Data were collected primarily by searching the electronic media databases. The qualitative analysis of 212 articles resulted in two overarching themes which outlines how the concept of fake news has been described in meanstream media. The results of the analysis resulted in the two themes: fabricated lie and distorted truth. The main conclusion is that it circulates two different meanings for the concept of fake news. These definitions of fake news have different meanings, areas of action, actors behind och motives.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.

The storming of the U.S. Capitol on January 6, 2021, came to shock the entire world. An angry mob of Trump supporters had, after months of encouragement from President Trump, attacked the heart of American democracy in an attempt to overturn the results of the 2020 presidential election. The attempt failed, when a new president, Joe Biden, was inaugurated on January 20, 2021. The aim of this case study is to create an understanding of how President Donald Trump, his administration and allied Republicans tried to overthrow American democracy in connection with the 2020 presidential election, and why they didn’t succeed. Using Steven Levitsky and Daniel Ziblatt's 2018 book “How Democracies Die” as the theoretical framework of the thesis, an ideal-type definition of “how to overthrow a democracy” was formed. Based on this ideal-type definition, the source material, consisting of documents, social media posts, newspaper reports and transcribed speeches, was examined. The results indicate that President Trump largely fulfilled almost all signs and variables of the ideal-type definition, by spreading disinformation to systematically undermine election results, interfering with and pressuring institutions, such as the DOJ, to accept conspiracy theories of election fraud, inciting large-scale protests, refusing to condemn threats against government officials and refusing to stop the attack of the Capitol on January 6, 2021. The results also indicate that democracy survived mostly because of the brave civil servants and politicians who, even under threat, secured the election result and protected the democratic institutions during the 2020 presidential election and on January 6, 2021. But even though it's been a year since Trump's attempt to overturn the election results, democracy is still under attack. Trump´s strong hold on the Republican Party has resulted in, for example, the exclusion of Republicans who stood against Trump´s attempt to overthrow American democracy and the introduction of new election laws that make it harder for people to vote.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

TikTok är en snabbt växande plattform som främst används av generation Z. Innehållet på plattformen har förändrats de senaste åren, där det har gått från att i störst del bestå av dans och musik till att numera även beröra ämnen som politik, aktivism och nyheter. Detta kräver ett källkritiskt förhållningssätt av användarna eftersom det tenderar att spridas desinformation. Därför syftar studien till att undersöka hur källkritiska generation Z är till samhällsnyttig information på TikTok samt deras förmåga att källkritiskt granska innehållet. Vidare diskuterar studien hur plattformens funktioner påverkar generation Z och deras förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt.  Studien baseras på en kvantitativ och kvalitativ metodansats i form av enkät- och intervjuundersökningar. Intervjun genomfördes med sju personer inom generation Z fördelat på tre åldersgrupper, 16–19 år, 20–23 år och 24–27 år. Resultatet visade att generation Z har kännedom om innebörden av källkritik, men att de inte utnyttjar deras källkritiska kunskaper på plattformen. Respondenterna uppgav även att de sällan granskar innehåll på TikTok och att de tenderar att referera till innehållet i samtal med andra. Studien konstaterar även att generation Z använder TikTok framför allt för underhållning och tidsfördriv vilket bidrar till att det dels saknas intresse av att ifrågasätta innehåll som bekräftar deras egna övertygelser. Dels saknas det förutsättningar för att de ska kunna vara källkritiska på grund av det korta videoformatet och avsaknad av bakgrundsinformation från avsändaren. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att ansvaret gällande att vara källkritisk enbart ligger på användaren, men det krävs även ansvar från avsändare. Vidare visade även resultatet från intervjuerna att TikToks funktioner i form av gilla-markeringar, kommentarsfält och tillägg av bilder har en påverkan på generation Z:s tillförlitlighet till innehållet, både positivt och negativt. / TikTok is a rapidly growing platform used mainly by Generation Z. The content of the platform has changed in recent years, moving from a predominantly dance and music content to topics such as politics, activism and news. This requires a source-critical approach from the users as there is a tendency to spread misinformation. Therefore, the study aims to investigate how source-critical Generation Z is to socially useful information on TikTok and their ability to critically review the content. Furthermore, the study discusses how the platform's functions affect generation z's trustworthiness of TikTok content.  The study is based on a quantitative and qualitative methodological approach in the form of surveys and interviews. The interviews were conducted with seven people in Generation Z divided into three age groups, 16-19 years, 20-23 years and 24-27 years. The results showed that Generation Z is aware of the meaning of source criticism, but that they do not utilize their source criticism knowledge on the platform. The respondents also stated that they rarely review content on TikTok and that they tend to refer to the content in conversations with others. The study also notes that Generation Z uses TikTok mainly for entertainment and amusement, which contributes to a lack of interest in questioning content that confirms their own beliefs. On the other hand, there are no conditions for them to be critical of the source due to the short video format and the lack of background information from the creator. Based on the results of the study, it can be concluded that the responsibility for being source-critical lies solely with the user, but responsibility is also required from the creators. Furthermore, the results from the interviews also showed that TikTok's functions in the form of likes, the comment section and the addition of images have an impact on generation Z's credibility to the content, both positively and negatively.

Denna studie undersöker hur desinformationskampanjen mot socialtjänsten har påverkat socialsekreterares arbete, framför allt i möten med klienter. Empiriskt material har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom området barn och unga. Intervjumaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kunde fyra huvudteman urskiljas, vilka innefattar socialtjänstens arbetssätt, bemötande av klienter, förtroende gentemot socialtjänsten samt desinformationskampanjens spridning och möjliga åtgärder. Studien visar på att socialsekreterare upplever att desinformationskampanjens påverkan på deras arbete inte är helt tydlig, men att de har vissa erfarenheter från klientmöten som tros kunna kopplas till desinformationskampanjen. Studien belyser även att det finns ett bristande förtroende för socialtjänsten bland klienter samt en redan existerande negativ syn på myndigheten. Desinformationskampanjen tros bidra till denna negativa uppfattning ytterligare. Studien visar på att klienters förtroende för socialtjänsten är av vikt för att socialsekreterarna ska kunna genomföra sina utredningsarbeten. Därmed behöver åtgärder för att motverka spridningen av desinformation samt förtroendeskapande insatser implementeras. Studien visar att socialsekreterarna, genom klientmöten, kan bemöta fördomar och okunskap om socialtjänsten på individnivå. Dock krävs även insatser på högre nivåer för att kunna åstadkomma en allomfattande inverkan på allmänhetens inställning till socialtjänsten. / This study examines how the disinformation campaign aimed towards social services in Sweden has affected the work of social workers, specifically in regards to meetings with service-users. The empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with professional social workers who operate within the Swedish child-welfare system. The data was analyzed through thematic analysis. From the thematic analysis four main themes could be identified, which include how social services operate, meetings with service-users, trust towards social services and the spread of the disinformation campaign and possible measures. The study shows that the social workers rarely have experienced any particular effects in their work that could be directly tied to the disinformation campaign. However, they shed light on some instances in meetings with service-users that could potentially be connected to the disinformation campaign. The study also highlights that distrust among service-users towards social services exists and that an already-existing negative perception of social services prevails. The spread of the disinformation campaign is believed to further contribute to this poor perception. The study shows that trust among service-users towards social services is of high importance in order for social workers to be able to execute their tasks. Thus, measures towards counteracting the spread of desinformation as well as measures towards creating trust must be implemented. The study highlights that social workers, through one-on-one meetings with service-users, have the ability to directly respond to prejudice and lack of knowledge in regards to social services among service-users. However, measures on larger scales must also be implemented in order to achieve a comprehensive impact on the public’s perception of social services.