Detta examensarbete handlar om synen på barn som fyra pedagoger från två olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer från de båda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av våra informanters tankegångar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som ägde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lärarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frågeställningar var följande: Hur resonerar pedagoger på två olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen på respektive förskola? Vilken barnsyn återspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, där vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna. Vårt teoretiska ramverk består av Merleau-Pontys livsvärldsperspektiv och teori om den levda kroppen samt Dion Sommers resonemang om den senmoderna barndomen. Ur vår empiri kan man utläsa att våra informanter återger en bild av barnet som rikt och kompetent med inneboende möjligheter att söka och erövra nya kunskaper. Trots det pekar en del inslag både vid observationer samt intervjuer fortfarande på en bild av det inkompetenta barnet.

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samthur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrdaaktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolansamt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier somligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISAundersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågtkunskapsmässigt inom matematik. Jag frågade pedagogerna om deras syn på om matematikeni förskolan skulle kunna lägga grunden för en förståelse och ett aktivt och intresserat lärandeupp i skolåldern. Enligt Lpfö 98 (rev.2010) ska förskolan arbeta för att lägga grunden till ettlivslångt lärande och bedriva verksamhet som stimulerar barnens lust till utveckling ochlärande. Jag genomförde min undersökning på två olika avdelningar på en förskola i Skåne.Undersökningen var uppdelad i två olika moment, moment ett var en intervju där jag ställdekvalitativa frågor till pedagogerna som jag skickade ut till dem i skriftform och moment tvåvar observationer som jag gjorde på de båda avdelningarna. Något som genomsyrade svarenjag fick in från personalen var synen på det kompetenta barnet, barnet som kan bara det gesmöjligheter att utvecklas vidare. Men också behovet av vidare utbildning inom ämnetmatematik från pedagogernas håll, de som har vidare utbildning inom matematik beskriverhur det har förändrat deras syn på matematik i förskolan. Barnets intresse och inflytande varockså något som framträdde som viktigt bland svaren. Det som framkom under mina tvåbesök på förskolan var att barn möter matematik på en mängd olika sätt. De stöter på den närde övar sin rumsuppfattning, vid dukning, på gården, vid samlingar, vid renamatematikövningar men också löpande genom alla aktiviteter hela dagen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnsynen gestaltas i de mest, enligt biblioteken i en mellanstor kommun i Södra Sverige, populära bilderböckerna år 2000 och 2014. Det är en kvalitativ studie och vi har tolkat empirin med teorin om det kompetenta barnet som perspektiv då det är en teori som utgör en viktig del i förskolans Läroplan (1998 rev 2010). Vi vill ta reda på hur barnsynen i dessa böcker gestaltas och hur pass den stämmer överens med idén om det kompetenta barnet. Vi ger en historisk inblick på barnsynen i bilderböcker samt barnsyn generellt för att se om det skett en förändring, vi drar paralleller mellan historien om bilden av barnet i Sverige och den svenska bilderbokens historia. Vi undersöker också om bild och text förmedlar samma barnsyn eller om den är tvetydigt. Att en barngestalt inte alltid är ett människobarn är något vi också diskuterar. Vi använder oss av Nikolajeva och Scotts teorier om hur bild och text kan interagera med varandra. Böckerna i denna studie har ofta en flerstämmig dynamik mellan bild och text (2001). Sagan kan framföras med hjälp av båda dessa kommunikationsmedel. I studien använder vi oss av Rhedins bilderboksdefinition. Framförallt speglas vår studie av Daniel Sterns teorier om det kompetenta barnet.Vår studie visar att det kompetenta barnet är synligt i de flesta bilderböcker som ingått i vår empiri. Bilderböckerna förmedlar en liknande barnsyn som den som läroplanen menar att förskolan ska sträva efter.

Syftet med denna studie är att undersöka olika tillvägagångssätt som förskollärare använder för att främja barns inflytande i planerad undervisning, samt vilka utmaningar arbetet medför. Vi har valt att undersöka detta mot bakgrund av den osäkerhet bland förskollärare som tidigare forskning visat på inom området. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuats för att komma närmare deras perspektiv. Barnsyn har sedan använts som ett teoretiskt begrepp när intervjuerna analyserats. De tillvägagångssätt och utmaningar som framkommit under intervjuerna har därför satts i relation till barnsyn, med fokus på idén om det kompetenta barnet. Resultatet visar att förskollärarna har en samstämmig syn på barn som kompetenta och visar en strävan mot att öka barns inflytande i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att barns intressen är en återkommande utgångspunkt för att ge barn inflytande i planerad undervisning. Däremot är det även barns intressen som framkommer som den främsta utmaningen i arbetet då förskollärare upplever en svårighet i att tillgodose alla barns intressen. Den slutsats vi kan dra utifrån denna studie är att ett arbete som främjar barns inflytande kräver en engagerad, aktiv, närvarande och lyhörd förskollärare som ser barn som kompetenta individer. Däremot kan vi med utgångspunkt i de intervjuer som gjorts konstatera att det krävs en förändring på politisk nivå för att förändra förskoleverksamheten så att förskollärarna får de förutsättningar som krävs för att kunna säkerställa att alla barn får känna inflytande i förskolans undervisning.

Purpose: The purpose of thestudy is to analyzehowdifferenteducatorsworking attwo different preschools, perceiveand reflect onthe conceptofthe competent child. Questionat issue:Howis the concept of the competent child perceived bythe participating preschool teachers? What is the concept loaded with and what meaning is given to the concept by the teachers? Method:The method used for this study is a phenomenographicone where qualitative interviews were conducted with eight teachers from two different preschools. Main theories:The theoretical framework used in this text is phenomenography where focus is on the study of perceptions, and on analysis of how people perceive phenomenon as well as analysis of how people create content and meaning in the relationship between the self and the surrounding world. Summarized conclusion:The results from the eight interviews show that the concept of the competent child is a complex one. However, the analysis of the empirical data shows that the concept can be described through five different perspectives; the perspectives of the child, thepedagogical approach, knowledge, care and education. The study shows that these different perspectives are based on personal experience which forms the basis for how they perceive the child and how they relate to the child. Therefore, we believe it is important that all educators in preschools together reflect on the concept of the competent child to create an equal preschool for all.

The objective of this study is to examine how some preschool teachers working with recycling materials in Reggio Emilia inspired preschools. The study questions are "Why do educators in Reggio Emilia inspire preschools to use recycling materials in their preschools?" And "What is the purpose of educators with recycling materials?"   This research was done in the form of qualified interviews with five pre-school teachers and a studio carving. The qualified interviews were done in three kindergartens located in the same unit in a town outside Stockholm. These kindergartens are inspired by the Reggio Emilia philosophy and they use the recycling materials in its operations.   The study is based on theories Vygotskijs both socio-cultural perspective and internalizing and Reggio Emilia philosophy. Vygotskijs point out that children learn through interaction with others. Reggio Emilia philosophy is based on a democratic thought, a deep respect for children and a believer in the ability of children to explore the world.   Data collection for the study were analyzed and reported after dividing it into different categories. The categories are under the heading of "Educators knowledge of the Reggio Emilia philosophy," "The compelling perspectives of Reggio Emilia," "Educators awareness of recycling materials," "Educators approach to recycling materials" and "Responsive educators". Findings show that all the participating preschool teachers are aware of what the term means recycling materials. They also have a full understanding of how they should relate to recycling materials and they have an underlying purpose to reuse materials in their operations.

The purpose of this study has been to find out the educators' perception of children's participation and influence in preschool. The study has focused on making a comparison between the teachers' perception and their way of working. The purpose has also been to find out whether the children's age has any influence on the extent to which the children are given the opportunity to participate and influence. The results of the study are analyzed and presented on the basis of the perspectives of participation and influence, power, the competent child and age. The study report also presents a comparison between the teachers' answers and their working methods. Studies results have shown that the educators work equally with their interview responses and that the children were given the opportunity to participate and influence to a very large extent. The age influence on the children’s opportunities for participation and influence has also been an aspect that has been focused on in this study. On the basis of the collected material, no difference has been observed, however, the teachers emphasized that the verbal language was an advantage and that different approaches were required depending on their age.

<p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept <em>the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. </em></p><p><strong>Question at issue:<em> </em></strong>What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?</p><p><strong>Method: </strong>To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.</p><p><strong>Main theories: </strong>I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.</p><p><strong>Summarized conclusion: </strong>The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.</p><p> </p>

Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children’s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher’s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks? Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools. Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers. Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways. The individual choice affects their expectations of the child and as such the way that they treat it. This shows that it´s important for all preschool teachers to constantly reflect on how they see and treat the children since this shapes them as they grow.