<p>Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet<strong> </strong>var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. <strong>Bakgrund:</strong> Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. <strong>Metod: </strong>Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier <strong>Resultat: </strong>Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. <strong>Slutsats: </strong>För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. <strong>Background:</strong> Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person<strong>. Methods: </strong>The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. <strong>Findings: </strong>Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. <strong>Conclusions: </strong>To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.</p>

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 år i Sverige varje år, vilket har medfört att kraven på hälso- och sjukvårdens resurser angående diabetesomvårdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till föräldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, då livet förändras avsevärt när barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillämpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehållsanalys. Data som användes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrån databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjälp av sökord relaterade till studiens syfte. Resultatet visade att interventionerna till föräldrarna innehöll information, utbildning, praktiskt utförande, socialt stöd, emotionellt stöd och bekräftelse. I sjuksköterskans arbete är kunskap om situationen för föräldrar till barn med nyupptäckt T1DM en viktig och central del. Lika så är omvårdnadsåtgärderna som utförs en viktig del för att ge en bra och effektiv vård samt för att kunna arbeta utifrån en familjefokuserad omvårdnad

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier framkom. Personer med diabetes typ 1 upplevde välbefinnande på olika sätt, dels genom ökad kunskap, både genom ett eget aktivt sökande och från utbildningsprogram. En individuellt anpassad egenkontroll med en balans i livet framkom som en annan förutsättning. Även inställningen i form av positiva tankar, acceptans och integrering av sjukdomen ökade välbefinnandet. Stöd från vårdpersonal genom patientperspektiv och samtal var också viktigt. Även stöd från andra diabetiker och stöd från närstående framkom som förutsättningar för att uppleva välbefinnande. Slutsatser: Resultatets variation av upplevelser visar på vikten för sjuksköterskan att alltid ha patientperspektivet i fokus för att nå de individuella upplevelserna och därmed kunna främja hälsa och välbefinnande.

No description available.

Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost. Syftet med litteraturstudien var attkartlägga effekterna av lågkolhydratkost till patienter med diabetes typ 2genom att sammanställa aktuell forskning. Resultatet visade bland annatbetydande viktreduktion samt minskning av HbA1c och antidiabetika.Inga negativa effekter på kardiovaskulära riskfaktorer sågs. Sjuksköterskan kandärför ge information om lågkolhydratkost och dess effekter för att underlättaför diabetes patienter att ta beslut i sin egenvård. Det ställer dock krav påuppföljning från sjukvården för att undvika hypoglykemi hos patienterna. Dåartikelsökningen endast genererade i kvantitativa studier behövs det iframtiden kvalitativa studier för att få fram effekterna av lågkolhydratkost påpatientens upplevelse av hälsa och livskvalitet. Det behövs ocksåuppföljningsstudier för att få fram långtidseffekterna av att ätalågkolhydratkost för diabetiker. / Diabetes mellitus type 2 is increasing rapidly in Sweden and all over the world. This can be related to bad eating habits and overweight. The confusion about what people should eat to stay healthy and slim has never been bigger. There are different ideas and media sends different messages. The nurse shall work for science and proven experience, and will therefore be able to provide the right information to patients regarding diet. The purpose of this study was to identify the effects of low carbohydrate diet in patients with type 2 diabetes by compiling the current research. The result showed among other things, significant weight reduction and decrease of HbA1c and antidiabetic medications. No negative effects were observed on the cardiovascular risk factors. The nurse can therefore provide information about low carbohydrate diet and its effects to make it easier for diabetics to make decisions in their self-care. It does however require follow-up from health care to avoid hypoglycaemia in patients. Since the article search only generated in quantitative studies, qualitative studies are needed in the future to obtain the long term effects of low carbohydrate diet in patients experience of health and quality of life. It also needs follow-up studies to obtain the long term effects of eating low carbohydrate diet for diabetics.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen. Litteraturstudiens syfte var att undersöka hur patienter med diabetes mellitus typ 2 beskriver sitt behov av stöd. Litteraturstudien består av 10 vetenskapliga artiklar, sex kvalitativa, två kvantitativa och två artiklar som är både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet redovisas i fem teman: patientens behov av information som stöd, patientens behov av kunskap som stöd, patientens behov av undervisning som stöd, patientens behov av socialt stöd, patientens behov av stöd från sjukvårdspersonal. Patienter önskar information om blodsockerkontroller, medicinering, kost och motion från sjukvårdspersonalen för att kunna genomföra egenvård. Utbildning i grupp uppskattades av patienter, särskilt tillsammans med patienter med samma sjukdom och erfarenheter som de själva. Stöd från patientens omgivning kan stärka patientens livskvalitet. Upplevs behovet av stöd från sjukvårdspersonalen som tillräckligt upplevs sjukdomen hanterbar av patienterna. Det är därför relevant att sjuksköterskeprogrammet lyfter fram behov av stöd för patienter med diabetes mellitus typ 2 redan i utbildningen. Blivande sjuksköterskor kan då överföra kunskapen till vårdverksamheten. För vidare forskning inom ämnet vore det intressant att fler studier i Sverige undersöker patienternas behov av stöd och hur de upplever att deras behov blir bemötta i dagens sjukvård. / There are 365 000 people in Sweden who suffer from diabetes mellitus type 2. The disease is caused by factors that are genetic or environmental. The disease occurs from insulin resistance in the cells of the muscle, liver or fat tissue. The disease can result in serious complications. The patient has a need for support from the healthcare professionals to be able to manage self-management and the life- style changes that are necessary. The patient can through empowerment take charge over the disease. The aim of this study was to define how patients who suffer from diabetes mellitus type 2 describe their need for support. The literature study consists of ten scientific articles, six qualitative, two quantitative and two articles that were both qualitative and quantitative. The result is presented as five themes: the patient’s need for information as support, the patient’s need for knowledge as support, the patient’s need for education as support, the patient’s need for social support, the patient’s need for support from healthcare professionals. The patients desired information from the healthcare professionals about self- monitoring of blood glucose, medications, diets and exercise to be able to perform self-management. Peer education was appreciated by patients, particularly with patients with the same disease and experience as their own. The support from the surroundings could strengthen patient’s quality of life. If the need for support from the healthcare professionals was experienced as adequate the disease seemed more manageable by the patients. Therefore it is relevant, already in the beginning of the nursing program, to emphasize the need for support with diabetes mellitus type 2. Registered nurses can then include the knowledge within the clinic. Further research within healthcare is recommended, especially studies within Sweden that investigate the patient’s need for support.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta. Oron för att barnet skulle drabbas av hypoglykemi var stor hos många föräldrar och många var också oroliga över att låta barnet ta ansvar över sin sjukdom. Att kunna få stöd från sjukvården tyckte många föräldrar var viktigt, de sökte också information på andra sätt exempelvis genom föräldragrupper. De 15 vetenskapliga artiklarna kvalitetgranskades, analyserades och sammanställdes. Den slutsats som framkom var att livet förändrades på många olika sätt efter att barnet fått sin diagnos. Detta krävde stort engagemang från föräldrarna då hela familjens liv påverkades. / The purpose of this study was to describe how parents of children with type 1 diabetes mellitus experienced and coped with their everyday lives and how they experienced support and information from health care. The used design was descriptive literature study. The databases used were Cinahl and PubMed and the result was formed from 15 scientific articles. The results that emerged were that in connection with the child got sick the parents experienced including chaos, anxiety, grief and shock. The parents had to take a major responsibility of the disease and used different coping strategies to deal with it. Concern that the child would suffer from hypoglycemia was high among many parents and many were also concerned about letting the child take responsibility over their illness. Many parents found it important to be eligible support from health care professionals, they also examined the information in other ways such as parent groups. The 15 scientific articles quality were examined analyzed and summarized. The conclusion that emerged was that life changed in many different ways after the child received his diagnosis. This required considerable commitment from the parents when the entire family´s lifes were affected.

Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2009