No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna.

Diabetes Mellitus typ 1 är den vanligaste livshotande sjukdomen bland ungdomar idag och antalet ungdomar som insjuknar ökar. Det är den totala bristen på hormonet insulin som ligger till grund för sjukdomen. Diabetes Mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som inte går att förebygga och inte heller att förutse. Studiens syfte var att belysa ungdomars upplevelser och erfarenheter av att leva med Diabetes Mellitus typ 1. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Forskningsresultat hämtades från nio publicerade artiklar genomförda med kvalitativ respektive kvantitativ metod. Dessa sammanställdes för att kunna skapa en översikt över ungdomarnas upplevelser kopplat till sin sjukdom samt den förändring som medföljer. I resultatet framkom tre teman; Att leva med ständig ängslan, Att acceptera sin sjukdom, Att inte vara ensam, samt åtta subteman. Dessa belyser ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 och de känslor samt upplevelser som kommer med sjukdomen. Vidare menar författarna att mer kunskap behövs för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta ungdomar som drabbats av Diabetes Mellitus typ 1. Genom att möta ungdomarna där de befinner sig känslomässigt kan det öka möjligheten för välbefinnande och med det upplevelse av hälsa.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av de sjukdomar som ökar kraftigasti världen. Behandlingen består av att patienten gör flera olika livsstilsförändringar i form avegenvård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja, motivera och undervisa patienten idetta och det är därför viktigt att sjuksköterskor ökar sin kunskap om hur patienter uppleveregenvård. Syfte: Beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enlitteraturöversikt som baseras på 15 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Desystematiska sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dennalitteraturöversikt framkom flera faktorer som både främjar och hindrar utförandet avegenvård. Dessa presenteras under två huvudkategorier och sju underkategorier. Faktorersom upplevdes främja egenvården var att patienten hade en god relation till sjukvården, enhög egenvårdskapacitet samt kunskap och stöd från familj. Faktorer som upplevdes hindraen god egenvården var brist på kunskap, information och motivation men även bristandestöd från familj och vänner. Diskussion: Patienter med diabetes typ 2 har olika upplevelseroch behov av egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan i samråd med patienten identifierarstrategier som förbättrar patientens egenvårdsförmåga. Sjuksköterskan bör ge patientenadekvat information samt stötta och motivera patienten till att utföra en god egenvård.Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelse avegenvård för att kunna stärka patientens egenvårdskapacitet samt öka patientens compliancetill behandling och på så sätt kunna bedriva en effektiv och god vård. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där antalet drabbade ökar varje år. Sjukdomen innebär livslång behandling och det krävs kontinuerligt engagemang från den som lever med sjukdomen. Det ställs höga krav på att dessa personer ska kunna sköta sin vård självständigt. För att ha den möjligheten krävs en kunskap om sjukdomen men även basal förståelse hur kost, motion, stress och infektioner påverkar kroppen. Med hjälp av förändrad livsstil, såsom hälsosam kost, regelbunden motion och avhållsamhet från tobak kan komplikationer från sjukdomen lindras och fördröjas. Genom att låta patienten vara delaktig i behandlingen och få lyfta fram egna omvårdnadsmål kan patienten få ökad kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar patientens följsamhet till egenvård och livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt där 16 artiklar av antingen kvalitativ eller kvantitativ design har inkluderats i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och en integrerad analys genomfördes för att sammanställa resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier framkom där utbildning, patientens attityd och ålder visade sig ha påverkat följsamheten antingen positivt eller negativt. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans professionella ansvar var betydande på så sätt att ett personcentrerat förhållningssätt kunde främja följsamheten. Detta skapade ökat förtroende och tillit som i sin tur ökade följsamheten till egenvård. Därför är det viktigt som hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt.

Diabetes mellitus typ II är en global sjukdom som blir allt vanligare då människor lever ett mer stillasittande liv och äter fetare samt sockerrikare kost. Om diabetes mellitus typ II inte behandlas kan sjukdomen leda till allvarliga senkomplikationer och andra följdsjukdomar. Ökad fysisk aktivitet och en väl balanserad kost är livsstilsförändringar som utgör en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Det är därför viktigt ur ett hälsoperspektiv att patienter genomför dessa livsstilsförändringar. Att genomföra livsstilsförändringar är komplext och syftet är därför att beskriva hur patienter upplever dessa livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ II. Arbetet är en litteraturöversikt som är baserat på en analys av nio stycken kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna uttryckte både ett välmående och ett illabefinnande i samband med livsstilsförändringarna. Illabefinnandet ges till uttryck genom att känna rädsla, förändrade relationer, att inte räcka till och att känna hinder till en förändring. Välmåendet ges till uttryck genom att finna motivation och att ha en känsla av att lyckas. Livsstilsförändringarna upplevs som komplicerade att genomföra och påverkar patienternas livsvärld då nya rutiner skall integreras i vardagen. Litteraturöversiktens resultat kan ge sjuksköterskan kunskap och ökad förståelse hur patienter med diabetes mellitus typ II upplever livsstilsförändringarna. Detta leder till en ökad medvetenhet, ett bättre bemötande och god omvårdnad gentemot dessa patienter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet. / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

No description available.

Background: Diabetes type 2 is a chronic system disease which has a huge impact on the patient’s life. The disease can lead to many sequalae and involves different types of sufferings for the patient. The treatment consists of both medical and lifestyle changes where self-care has great importance. Previous researches have made evident that life with diabetes type 2 means a great change in lifestyle that affects the patient psychologically, physically, spiritually and socially. In addition, there were many people who had difficulty making these changes. Patients experienced shame because diabetes type 2 is seen as a lifestyle disease. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of living with diabetes type 2. Method: A systematic qualitative literature study was conducted with an inductive approach. A manifest content analysis was conducted on 13 articles. Result: People with type 2 diabetes experienced negative emotions such as fear, depression, anxiety and loneliness. Living with a changed body hindered everyday life and triggered feelings of dissatisfaction and frustration. The participants experienced restrictions in travel, career and social outlooks. Furthermore, patients with type 2 diabetes blamed themselves of getting diabetes. They also felt judged and blamed by others for getting diabetes type 2 because it is seen as a lifestyle disease. The consequence of this was that many participants hid their illness from others. Conclusions:  Many factors must work together, for life with type 2 diabetes to workout. It is the nurse’s responsibility support and provide the patient with the information needed to cope with the management of the disease, however, it is the patient’s responsibility to implement it. Furthermore, there is a lot of stigma against type 2 diabetes and more education is needed for patients, health care professionals and relatives/ the public in order to fight it. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom som har en stor påverkan på patientens liv. Sjukdomen kan leda till många följdsjukdomar och innebär olika typer av lidande för patienten. Behandlingen består av både medicin och livsstilsförändringar där egenvården har en stor betydelse. Tidigare forskning visar att livet med diabetes typ 2 innebär en stor förändring som berör personen psykiskt, fysiskt, andligt och socialt. Dessutom finns det många människor som hade svårigheter att göra dessa förändringar. Patienter upplever skamkänslor eftersom diabetes typ 2 ses som en livsstilssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys gjordes på 13 artiklar. Resultat: Människor med diabetes typ 2 upplevde negativa känslor som bland annat rädsla, depression, oro och ensamhet. Att leva med en förändrad kropp hindrade det vardagliga livet och triggade igång känslor av missnöje och frustration. Deltagarna upplevde restriktioner i resor, karriär och sociala utsikter. Vidare, anklagade patienter med diabetes typ 2 sig själva för att ha fått diabetes. De kände sig även dömda och anklagade av andra för att ha fått diabetes genom att ha en dålig livsstil. Konsekvensen av detta blev att många deltagare dolde sin sjukdom för andra.  Slutsats: Många faktorer måste samverka för att livet med diabetes typ 2 ska fungera. Det är sjuksköterskans ansvar att stötta och ge patienten informationen som krävs för att klara av hanteringen av sjukdomen dock är det patientens ansvar att genomföra det. Det finns mycket stigmatisering mot diabetes typ 2 patienter och det krävs mer utbildning för patienter, vårdpersonal och närstående/allmänheten för att kunna kämpa emot det.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2006