Ett av skolans mål är att forma en undervisning som är likvärdig för alla. Alla elever ska oavsett förutsättningar och behov kunna närvara och delta i undervisningen. Detta mål ter sig på ett skolpolitiskt teoretiskt plan som oproblematiskt. I praktiken förhåller det sig däremot annorlunda. Tidigare forskning visar nämligen att många lärare har svårt att realisera idéen om en inkluderande undervisning. I vilken utsträckning tas då inkludering upp i lärarutbildningarna?   Denna studie behandlar hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarkan inkluderas i idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur kurslitteratur i lärarutbildning behandlar neuropsykiatriska diagnoser och hur elever med dessa diagnoser eller med liknande funktionsnedsättningar kan inkluderas i idrottsundervisningen. Metoden för undersökningen är en innehållsanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammen med inriktning mot idrott och hälsa årskurs 7-9 vid Umeå universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Studiens resultat visar att drygt en tiondel av den kurslitteratur som används på de två utbildningarna berör neuropsykiatriska diagnoser och/eller inkludering av elever med liknande funktionsnedsättningar. När kurslitteraturen beskriver neuropsykiatriska diagnoser är det två typer som beskrivs mer detaljerat, och detta görs sällan kopplat till fysisk aktivitet även om kurslitteraturen vänder sig till lärarstudenter i idrott och hälsa. Den kurslitteratur som behandlar inkludering av elever med neuropsykiatriska och liknande funktionsnedsättningar rekommenderar lärare och tränare att se till gruppen som helhet och inte till den avvikande eleven. Om anpassningar av exempelvis aktiviteter, redskap eller miljö behövs för att den eleven med någon neuropsykiatrisk eller liknande funktionsnedsättning ska kunna inkluderas i undervisningen så bör det göras. Däremot bör inte eleven särbehandlas med någon form av specialundervisning, utan delta med den övriga gruppen i så stor utsträckning som möjligt. Mot bakgrund av resultatet dras slutsatsen att lärarutbildningarnas kurslitteratur endast ger ett svagt stöd för blivande lärare att hantera den problematik det innebär att inkludera elever med neuropsykiatriska diagnoser i undervisningen.

Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i årskurs 1–3 ser på likvärdighetsuppdraget när det kommer till elever i behov av extra anpassningar. Detta genom att undersöka hur lärare arbetar med bildstöd för elever i behov av extra anpassning. Studiens frågeställningar är därmed, hur motiverar lärare valet att använda eller inte använda bildstöd för elever i behov av extra anpassning? Vilka faktorer påverkar lärarens användande av bildstöd? Vilka utmaningar och framgångar upplever lärare i arbetet med bildstöd? Tidigare forskning visar på två olika delar, där ena delen av forskningen behandlar hur bildstöd gynnar alla elever. Den andra delen av forskningen behandlar bildstöd som gynnsamt för elever med diagnoser. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Pragmatismens syn på undervisning används för att analysera resultaten. Metoden som används för denna studie utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer från två olika skolor som sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens slutsatser visar på att lärarnas utbildning kan påverka lärarnas möjlighet att förse elever i behov av extra anpassning med bildstöd. Samtliga av de fem deltagande lärare anser att bildstöd gynnar alla elever. Dessa två slutsatser kan komma att påverka likvärdigheten i skolan.

Syftet med studien var att ta reda på vilka kunskaper verksamma pedagoger säger sig ha omdyskalkyli och hur de jobbar med elever som eventuellt har dyskalkyli. Uppfyller dessa skolor sina skyldigheter mot elever som är i behov av särskilt stöd som elever med dyskalkyli är? En kvalitativstudie genomfördes med 7 verksamma lärare som undervisade i ämnet matematik på två olika grundskolor i Västsverige. Resultaten visade att lärarnas kunskaper om dyskalkyli var begränsad, de kände bara till begreppet. Det som också kom fram var att de inte hade stött på elever med dyskalkyli. Lärarna visade ett stort intresse av att de ville lära sig mer om hur man möjligtvis kunde upptäcka elever med dyskalkyli och hur man sedan kan erbjuda dem den bästa hjälpen.

AbstractContribution to knowledge in the field of special educationThis study aims to contribute to practitioners being able to view the phenomenon of diagnoses in schools critically. There is also the hope that regardless of whether pupils are diagnosed or not that practitioners and school leaders in will be able to use some of the information in this study to inform their practice. AimThe purpose of this study is to deepen knowledge about diagnoses in schools to know which function they have and how they influence different actors. This study examines the phenomenon of diagnoses in school seen through the eyes of various experts who work in schools. Experts have been chosen as the focus for this study as they have knowledge and influence when it comes to interpreting school problems. Study questions•What function can a diagnosis have in schools?•How do different experts who work in schools view diagnoses?•How can development in the field of diagnoses and schools look? •What does this phenomenon say about how we view normality and deviancy in schools?TheoryThis study uses the theories of Michel Foucault, particularly concerning power and knowledge but also his theory about the “clinical gaze”. In addition I have used the theory of symbolic interactionism. The data used has been interpreted using a hermeneutic approach. MethodNine experts who work in schools have been interviewed in depth. All interviews have been recorded, transcribed and later analysed. Presentation of empirical evidenceThe interviewees describe the usefulness of their specialised knowledge and competence. They speak of the power that their knowledge gives them and how it can influence others in order to improve the child’s situation. They stress the importance of cooperation and communication between different actors and the correct use of resources. All of them describe the increase in diagnoses and some refer to how school itself contributes to this increase. In theory a diagnosis should not be needed but in reality it often is e.g. to get resources, but also because of the information that the evaluation can give. Lots of measures can, however, be taken without needing a diagnosis e.g. structured teaching, professional training, documenting, adapting lessons. Advantages from diagnoses can be increased understanding and resources. Disadvantages can be the risk of stigmatisation and that there is too much focus on the individual and not the environment. Normality/deviancy can be seen in different ways, for example as purely based on test results or more value-based. It becomes an issue when it creates problems for the individual or the surroundings.ImplicationsAll of the interviewees gave examples of how pupils with diagnoses could be helped in school. Nearly all examples given involve changes at the organisational level. The examples given such as consultation by experts, improving of the school environment, better training for teachers etc. could also be used to help pupils without diagnoses. One of the most useful measures taken can be the evaluation done by the school psychologist if it is able to give a clear picture of the pupil’s strengths and weaknesses. Though the specialist knowledge of the experts was acknowledged, perhaps the most important aspect mentioned by the interviewees is the importance of the relationships that all actors involved in school have with each other. ConclusionDiagnoses have become a part of school culture. The categories used in schools reflect the time and culture we live in but also our need to categorize in order to organize our thinking. Experts are there to spot deviancy and normality with their knowledge and clinical gaze but all the actors, including the pupils play their role in the process of categorising. They are clear risks with diagnoses, which means they should be used carefully and critically in schools. Perhaps the biggest risk is focus on the individual’s problems rather than the environments. Therefore it is perhaps better to use more descriptive categories that focus on the strengths and weaknesses of the individual and the environment.

Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval som rekryterades i samarbete med Sjukskrivningskommittén och Försäkringskassan i Västerås. Åttio personer tillfrågades om deltagande varav 40 personer var sjukskrivna på grund av psykiska besvär och fyrtio på grund av en muskuloskeletala besvär. Resultat/Slutsats: Tjugo personer deltog i studien. Av dessa var 17 kvinnor och 3 män, 16 personer hade muskuloskeletala besvär och 4 psykiska besvär. De mest förekommande copingstrategierna inom gruppen långtidssjukskrivna var att öka aktivitet, smärtbeteende och självstärkande. Det är vanligare med katastroftankar hos personer med muskuloskeletala besvär än hos personer med psykiska besvär. Ingen skillnad mellan män och kvinnor kunde analyseras eftersom könsfördelningen bland deltagarna var ojämnt fördelad. Det går ej att dra några absoluta slutsatser utifrån resultatet på grund av det stora bortfallet och det låga deltagarantalet. / Background: People with musculoskeletal and mental disorders account for 57% of sick leave in Västerås. The majority of these are women. It has become more common in rehabilitation that also to take into account psychological aspects, such as coping strategies. Objective: To identify the most prevalent coping strategies in persons on sick leave between 3 and 6 months and to analyze possible differences in coping strategies between men and women as well as between people with mental and  musculoskeletal disorders. Method: A questionnaire-based descriptive cross-sectional study. A convenience sample was invited to participate the sample was recruited in cooperation with Sjukskrivningskommittén and Försäkringskassan in Västerås. Eighty persons were asked for participation of which 40 were on sick leave due to mental disorders and 40 due to musculoskeletal disorders. Results/Conclusion: Twenty people participated in the study. Of these were 17 women and three were men. Of those, 16 people had a musculoskeletal disorder and four had a mental disorder. The most prevalent coping strategies within the group long-term sickness was increasing activity, pain anxiety and self-reinforcing. People with musculoskeletal disorders had more catastrophizing thoughts than people with mental disorders. No difference between men and women were possible to analyse because the gender distribution among the participants were uneven. The small sample size and high drop- out rate does not allow any absolute conclusions based on the study results.

Bakgrund: Patienter med psykiatriska diagnoser och deras närstående upplever att den somatiska vården inte lever upp till deras förväntningar och att vårdpersonal har bristande kompetens vad gällande bedömning och bemötande. Patienter upplever sig misstrodda när de presenterar sina symtom vilket leder till känslor som skuld och skam. Psykisk sjukdom ökar i världen och sjukvården har ännu inte lyckats möta vårdbehovet för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att få kunskap inom detta område. Författarna valde ut tio vetenskapliga artiklar, som alla var av kvalitativ design och svarade till det specifika syftet. Resultat: Tre kategorier framkom: Den första var Sjuksköterskors upplevelser i praktiken med underkategori Upplevelser av patienter där författarna presenterade hur sjuksköterskor uttryckte att de saknade färdigheter, fokuserade på patienters fysiska symtom och upplevde patienter som oförutsägbara och tidskrävande vilket ledde till känslor som frustration och rädsla. Den andra kategorin, Sjuksköterskors upplevda arbetsmiljö beskrev hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön hindrade sjuksköterskor från att tillgodose patienternas vårdbehov. Den tredje kategorin var Sjuksköterskors upplevda kompetens med underkategori Erfarenheter av att vårda. Sjuksköterskor upplevde att de saknade adekvat utbildning vilket hade en direkt inverkan på upplevelsen av att vårda. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visade en upplevd kunskapsbrist hos sjuksköterskan och en arbetsmiljö som hindrade vårdandet. Detta diskuterades utifrån bakgrund, resultat och Phil Barkers omvårdnadsteori. / Background: Patients with psychiatric diagnoses and their families feel that somatic care does not live up to their expectations and that health professionals lack competence in the assessment and treatment for these diagnosis. Patients feel disbelieved when they present their symptoms, which leads to feelings of guilt and shame. Mental illness is increasing worldwide and the healthcare providers have not managed to meet the increased need for care. Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for patients with psychiatric diagnosis in a somatic care setting. Method: A literature review was conducted to gain a wider knowledge in this area. The authors chose ten scientific articles, all of which were of qualitative design and responded to the specific purpose. Results: Three categories emerged. The first was Nurses experience in practice with the sub-category Experiences of patients where the authors presented how nurses expressed that they lacked skills, focused on the patients physical symptoms and experienced patient´s as unpredictable and time consuming, which led to feelings of frustration and fear. The second category, Nurses experience of their work environment described how the physical and the psychosocial environment prevented nurses from meeting the patients care needs. The third category was Nurses experienced competence with the subcategory Experiences of nursing. Nurses felt that they lacked adequate education, which had a direct impact on the experience of caring for patients with psychiatric diagnosis. Discussion: The literature reviews result showed a perceived lack of knowledge for nurses and a work environment that hinder patient care. This was discussed on the basis of the background, result and Phil Barker´s nursing theory.

<p>Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur <em>kön görs</em> samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?</p><p> </p><p>En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.</p>

In this dissertation, we proposed solutions on novel sensor deployment and diagnoser design to efficiently detect stochastic faults in PLC based automated systems First, a fuzzy quantitative graph based sensor deployment was called upon to model cause-effect relationship between faults and sensors. Analytic hierarchy process (AHP) was used to aggregate the heterogeneous properties between sensors and faults into single edge values in fuzzy graph, thus quantitatively determining the fault detectability. An appropriate multiple objective model was set up to minimize fault unobservability and cost while achieving required detectability performance. Lexicographical mixed integer linear programming and greedy search were respectively used to optimize the model, thus assigning the sensors to faults. Second, a diagnoser based on real time fuzzy Petri net (RTFPN) was proposed to detect faults in discrete manufacturing systems. It used the real time PN to model the manufacturing plant while using fuzzy PN to isolate the faults. It has the capability of handling uncertainties and including industry knowledge to diagnose faults. The proposed approach was implemented using Visual Basic, and tested as well as validated on a dual robot arm. Finally, the proposed sensor deployment approach and diagnoser were comprehensively evaluated based on design of experiment techniques. Two-stage statistical analysis including analysis of variance (ANOVA) and least significance difference (LSD) were conducted to evaluate the diagnosis performance including positive detection rate, false alarm, accuracy and detect delay. It illustrated the proposed approaches have better performance on those evaluation metrics. The major contributions of this research include the following aspects: (1) a novel fuzzy quantitative graph based sensor deployment approach handling sensor heterogeneity, and optimizing multiple objectives based on lexicographical integer linear programming and greedy algorithm, respectively. A case study on a five tank system showed that system detectability was improved from the approach of signed directed graph's 0.62 to the proposed approach's 0.70. The other case study on a dual robot arm also show improvement on system's detectability improved from the approach of signed directed graph's 0.61 to the proposed approach's 0.65. (2) A novel real time fuzzy Petri net diagnoser was used to remedy nonsynchronization and integrate useful but incomplete knowledge for diagnosis purpose. The third case study on a dual robot arm shows that the diagnoser can achieve a high detection accuracy of 93% and maximum detection delay of eight steps. (3) The comprehensive evaluation approach can be referenced by other diagnosis systems' design, optimization and evaluation.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.   Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?   En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.