Centralt i detta arbete är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet under religionsundervisningen samt vilka didaktiska metoder som finns att tillgå och används av verksamma lärare. Genom kvalitativa strukturerade intervjuer via e-mail delar fyra lärare, från olika delar av Skåne, med sig av sina erfarenheter i arbetet mot islamofobi och islamofobiska uttryck i skolan. Med stöd av teoretiska perspektiv som Postkolonial teori, Orientalism och Interkulturell religionsdidaktik samt tidigare forskning analyserar vi den insamlade empirin och sammanställer ett resultat som visar att metoder som studiebesök, personliga berättelser, filmvisning samt ett inifrånperspektiv är sådant som både tidigare forskning och verksamma lärare finner gynnsamma i arbetet mot islamofobiska uttryck i skolan.

Skolverkets undersökningar visar att skolor brister i anpassningar och särskilt stöd. Studien syftar till att utforska vad rektorer, specialpedagoger/speciallärare och lärare – från förskoleklass till gymnasienivå – uppfattar som framgångsrika proaktiva, didaktiska metoder och framgångsrika stödinsatser inom språk-, läs- och skrivutveckling i skolan. Vidare; hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper på tre grundskolor och två gymnasieskolor. Resultatet analyserades utifrån tre teorier: Sociokulturell teori, Systemteori inspirerat av Bronfenbrenners bioekologiska systemutvecklingsteori samt Specialpedagogiska perspektiv. Vi fann proaktiva didaktiska språkutvecklande metoder på strategier för elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Alla skolor håller på att utveckla ”ledning och stimulans” samt anpassningar och stöd och har kommit olika långt i arbetet. Respondenterna pekar på vikten av ett relationellt synsätt på strategier och stöd för elevers språk-, skriv- och läsutveckling. Enligt respondenterna behöver samsynen och samarbetet öka på flera skolor. Det framkom hos respondenterna att de anser att elevhälsan börjar i klassrummet och att samtliga professioner bör samverka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs F-3 uppfattar och arbetar med högläsning i sin svenskundervisning, samt vilka mål och kriterier som ligger till grund för valet av högläsningsbok. Studien tar sin utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vad har lärare för uppfattningar om högläsningens syfte? Vilka mål och kriterier ligger till grund för deras val av litteratur? Vilka strategier och metoder uppfattar lärare som användbara i samband med högläsning? Det teoretiska perspektiv som undersökningen utgår från baseras på Vibeke Hetmars triangelmodell. Modellen synliggör relationen mellan lärare, elev och litteratur genom de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden vi använt oss av är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och då vår undersökning bygger på lärares uppfattningar är analysen inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade lärarna har ett stort intresse för litteratur och högläser för sina elever dagligen. Enligt lärarna ska högläsningens främsta syften vara att ge eleverna en upplevelse och chans till återhämtning, en möjlighet att lyssna och samtala kring det skrivna språket samt bidra till ökad läslust. Valet av bok görs antingen av läraren själv eller i samråd med eleverna. Innehållet i boken ska vara av intresse för eleverna eller knyta an till ett aktuellt arbetsområde. De böcker som läses är en homogen samling i fråga om utgivningsår och författare. Sammantaget beskriver lärarna flera olika metoder som används i samband med högläsningen. De metoder som lärarna främst använder sig av är Läsfixarna och textsamtal. Resultatet visar att lärarna, trots rekommendationer från tidigare forskning, inte planerar sin högläsning i någon större utsträckning. Vår slutsats är att om lärare planerar och förbereder sin högläsning kan de göra stora insatser för elevernas litteracitet. Litteraturen som läses är främst skönlitterär, men den bör fördelas lika mellan skönlitteratur och sakprosa då tidigare forskning visat att elever både föredrar och gagnas av sakprosa. Slutligen bör lärare planera för aktiviteter som används före, under och efter högläsningen så att elever får möjlighet att ställa frågor och reflektera kring det lästa både enskilt och tillsammans med andra. Samtidigt behöver lärare finnas där och stötta eleverna i hur de ska tänka och använda olika läsförståelsestrategier.

Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos. / Denna uppsats handlar om att undersöka hur gymnasieelever som studerar moderna språk uppfattar de undervisningsmetoder vi valt att studera när de lär sig ett främmande språk. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre undervisningsmetoder; grammatik - och översättningsmetoden, kontext-metoden och den kommunikativa metoden, för att kontrollera om eleverna använder dem, vilken de tycker är mest användbar och varför. Vi har, med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer undersökt hur eleverna uppfattar dessa didaktiska metoder. Vi kan säga att eleverna använder metoderna till viss del i sin undervisning. Enligt deras åsikt har alla metoder positiva sidor men även negativa. De positiva och negativa aspekterna är jämlika mellan olika undervisningsmetoder.

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils’ lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress’ research, Diana Laurillard’s book and Christina Olin-Scheller’s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting. It is possible to work with multimodal/intermedial/intertextual texts, in many ways. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en multimodal/intermedial text kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Detta skall ske genom att utgå från elevernas perspektiv och referensramar, söka rätt på en aktuell text som finns i elevernas vardag och se om det blir intressant för eleverna att arbeta med en sådan text. Jag har valt att arbeta med Gunther Kress forskning, Diana Laurillards bok om ämnet och även Christina Olin-Schellers avhandling om ämnet, samt därutöver relevant och nödvändigt material för att vetenskapligt förankra begrepp och synpunkter.                       Jag har använt mig av en lektionsplanering, en utförd lektion samt tre kvalitativa intervjuer i efterarbetet av lektionen för att uppnå mitt syfte. Lektionen utspelade sig våren 2012 på en svensk gymnasieskola. Utifrån ett kvalitativt förhållningssätt diskuterar jag resultatet, vilket visar en mycket positiv respons på att hämta upp en multimodal/intermedial aktuell text från elevernas vardagsmiljö, och arbeta med denna i undervisningen.

Föreliggande empiriska studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärares didaktiska val tillsammans med klassrumsmiljön kan ge tystlåtna elever i de tidiga skolåren förutsättningar att delta under samtal i svenskämnet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 1–3. Centrala begrepp för studien är tystlåtna elever, samtal och klassrumsmiljö. Resultaten visar att lärare arbetar medvetet med stöttning av enskilda elever på individnivå i form av makro-, meso- och mikrostöttning. Lärarna använder sig även av instrumentellt och emotionellt stöd på gruppnivå. Resultatet visar att lärare är väl medvetna om hur de nyttjar den fysiska klassrumsmiljön för att ge elever möjlighet att delta i samtal. Samtliga lärare är noga med att understryka vikten av ett gott klassrumsklimat för att tystlåtna elever ska våga tala. De intervjuade lärarna berättar om gynnsamma metoder för att inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal. Studien visar att lärare behöver ge elever tid att utveckla sin muntlighet i mindre och större sammanhang. Lärare behöver även variera sin undervisning för att låta tystlåtna elever göra sina röster hörda genom andra uttryckssätt än verbalt.